Studier pekar på enormt glapp mellan arkitekt och gemene man

Ny forskning visar att vår fysiska omgivning i form av urbana landskap har större påverkan på vår hälsa än man tidigare har trott. Detta samtidigt som flera studier framhäver att de som formar våra städer har en smak som drastiskt skiljer sig från gemene mans. De tar dessutom måttlig, om ens någon, hänsyn till vetenskaplig forskning och empiriska studier.

På senare tid har jag ägnat en del tid åt att läsa igenom artiklar, undersökningar och avhandlingar som behandlar utformandet av våra städer och kommit fram till föga överraskande men ändock oroande slutsatser.

1987 bestämde sig en ung fysiolog för att undersöka hur återkommande exponering av en bild förändrade uppfattningen av den. En grupp frivilliga studenter fick se fotografier av för dem okända människor och byggnader för att betygsätta dessa i termer av attraktivitet. Några av de frivilliga var arkitekter, andra inte. Vad undersökningen visade var fascinerande. Medan samtliga hade liknande åsikter om vilka personer som var attraktiva, hade de som studerade arkitektur och de som inte gjorde det tydligt avvikande uppfattningar om vad som utgör en attraktiv byggnad. Arkitekturstudenternas favoritbyggnad var den byggnad som de övriga tyckte minst om, och tvärtom. Man fann också att detta glapp ökade med tiden. Ju längre arkitekturstudenterna hade studerat, desto mer oense var de med övriga respondenter om vad som är en attraktiv byggnad.

Den unge fysiolog som gjorde undersökningen heter David Halpern. Idag driver han företaget The Behavioural Insights Team, som också är en del av det brittiska regeringsdepartementet Cabinet Office. Det började 2010 som en grupp akademiker, vilka fick i uppdrag av dåvarande premiärministern David Cameron att finna nya sätt att driva landet framåt. Genom sitt arbete är David Halpern numera övertygad om att man inom arkitekturen inte alls baserar sig på den empiriska tradition och evidensbaserade metodik som används inom vetenskaplig forskning. Han menar att det är väldigt sällan som man faktiskt undersöker hur olika typer av arkitektur påverkar folks beteende och känslor, och hur dessa interagerar med varandra.

En möjlig förklaring till detta kan fås genom en kanadensisk undersökning som gjordes under samma årtionde. Den visar nämligen att arkitekter bygger för att imponera på andra arkitekter snarare än på mannen och kvinnan på gatan.

Har då inget ändrats sedan dess? Den ansedda brittiska tidskriften The Architects’ Journal beslöt sig för att ta reda på saken. I en ny undersökning ställdes frågan ”Vilket av dessa hus skulle du helst vilja se byggas på en gata väldigt nära där du själv eller en kär vän bor?” till respondenterna innan det presenterades fyra olika alternativ. Av deltagarna arbetade 37% dessutom som arkitekter, stadsplanerare eller inom konstnärliga yrken. Undersökningen visade att 87%  föredrog de två alternativ som hade en mer tydligt traditionell arkitektur med en tydlig lokal identitet. Det var nästan sju gånger fler än de 13% som föredrog de två alternativ som prioriterade en känsla av tidsanda snarare än en känsla av lokal identitet. Att byggnader har en lokal särprägel verkar alltså vara viktigare än att de ska symbolisera en viss tidsperiod.

Det visade sig också att det fortfarande finns en skarp distinktion mellan vad de som specialiserat sig på design och vad övriga personer skulle vilja se byggas. Av de som arbetade med stadsplanering, arkitektur eller konst ville bara en fjärdedel se de två mest populära alternativen, medan ungefär hälften föredrog de minst populära byggnaderna. Intressant här är också att de två minst populära alternativen vunnit minst nio priser för sin planering och arkitektur, medan inget av de mest populära alternativen fått något pris. Faktum är att ett av dem inte ens har blivit byggt. Architects’ Journal skriver att dessa priser ofta är en bra indikation på vad som är populärt och inte, förutsatt att man vänder upp och ner på resultatet.

Samma mönster kan man också se här i Sverige. Branschorganisationen Sveriges Arkitekter gav 2016 det prestigefyllda Kasper Salin-priset till HSBs ”Studio 1”. Samtidigt kom samma byggnad på fjärde plats i Arkitekturupprorets allmänna omröstning om Sveriges fulaste nybyggnation.

Architects’ Journal genomförde också en undersökning för att se vilka typer av byggnader som uppskattades och vilka som allmänheten motsatte sig. Undersökningen visade att 64% stödde byggandet av nya bostäder i deras närhet medan 14% motsatte sig detta. Respondenterna blev visade fem bilder som illustrerade olika bostadstyper med följdfrågan om de skulle stödja eller motsätta sig uppförandet av tio liknande hus i deras närområde.

Det visade sig att utformningen spelade stor roll för att få stöd för byggandet av nya bostäder. Dock inte på det sättet som de flesta arkitekter skulle önska sig. De mer konventionella förslagen sett till form, stil och byggnadsmaterial vann 75% respektive 73% stöd. De mindre konventionella och mer innovativa bostäderna fick 23% respektive 34% stöd. Även här fann man att de mest populära husen i undersökningen, i verkligheten placerade i Poundbury i England, inte har vunnit några arkitekturpriser. Tvärtom så är dessa avskydda av dem som arbetar med arkitektur. Två av de minst populära byggnaderna i undersökningen hade däremot vunnit sammanlagt nio arkitekturpriser.

Hade arkitekter använt sig av ett evidensbaserat arbetssätt utifrån empiriska studier och vetenskapliga undersökningar för att få reda på vilka byggnader folk verkligen tycker om och vill se, hade arkitekturen alltså sett helt annorlunda ut. Istället skolas arkitekterna direkt in i ensidiga ideologier såsom exempelvis modernismen, med dess tillhörande konventioner. Detta leder till att arkitekter blir dogmatiska i sin världsåskådning, de kan alltså inte tänka sig något annat än att deras egna uppfattning är den korrekta.

En av dessa dogmer som arkitekter ofta tar för givet, är att alla har olika uppfattning om vad som är vackert och inte är vackert. Man menar att detta är högst subjektivt och knutet till vår personlighet. Därför blir det också svårt att diskutera sådana aspekter. Faktum är dock att denna uppfattning saknar stöd inom forskningen. Tvärtom har majoriteten av människor samma subjektiva uppfattning om vad som är vackert och inte vackert.

Förutom ovanstående undersökningar finns det en mängd uppsatser och doktorsavhandlingar som behandlar ämnet. Antagligen läses dessa aldrig av arkitekter eftersom de, om man ska tro David Halpern, inte använder sig av empiriska studier eller evidensbaserade tillvägagångssätt.

Inom ramprojektet Den mänskliga staden som drevs av Johan Rådberg på Lunds Tekniska Högskola, behandlar flera doktorsavhandlingar hur människor uppfattar skönhet subjektivt. I en doktorsavhandling från 2009, Värdering av stadsmiljöer – en metodstudie i att mäta upplevelse, konstaterar Lena Steffner att det faktiskt går att ta reda på om stadsmiljöer är bra eller dåliga. Hon skapade en frågemodell i vilken personer fick gradera hur de känner sig i olika stadsmiljöer; glada, upplivade, trygga, uttråkade och så vidare. Hon konstaterar bland annat att en enkel, repetitiv och utarmad arkitektur gör människor oroliga, missmodiga och irriterade och att respondenterna hade en mer positiv upplevelse av medeltidsstaden, stenstaden och trädgårdsstaden än av den funktionsuppdelade staden och den postmodernistiska staden.

Även andra avhandlingar såsom Stadsrumsanalys av Thomas Nylund och Bilden av småstaden av Catharina Sternudd behandlar ämnet. I dessa finner man att människor i allmänhet uppskattar traditionell och småskalig bebyggelse medan modernistiska hus genomgående anses vara fula, klumpiga och dystra. Catharina Sternudd finner vidare att många andra studier visar att människor världen över föredrar varierad småskalig arkitektur med färger, naturmaterial, grönska och ett formspråk med anknytning till äldre tiders bebyggelse.

Det finns dessutom gott om material som visar på hur estetik har direkt påverkan på såväl vår fysiska som psykiska hälsa. Ett exempel är kandidatuppsatsen Den fyskiska vårdmiljöns inverkan på patienters hälsa under sjukhusvistelse från 2005. I denna har Cecilia Svensson och Linda Johansson på Blekinge Tekniska Högskola gått igenom ett antal undersökningar i ämnet. De konstaterar att patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare om miljön runt dem bland annat innehåller detaljer med färger och former. I en studie av två grupper patienter hade den ena gruppen utsikt mot en tegelmur och den andra mot en park med vackra träd och buskar. Det visade sig att gruppen med utsikt mot parken behövde mindre smärtstillande. De fick dessutom färre postoperativa komplikationer som huvudvärk, illamående och yrsel. Det gick också att konstatera att ljus, omväxlande färger och kontraster mellan dessa bidrog till ett snabbare tillfrisknande. Tillfrisknandet var objektivt mätbart.

På det brittiska University of Warwick avslutades för ett par år sedan en omfattande undersökning som konstaterade att vacker stadsarkitektur har samma positiva inverkan på vår fysiska och mentala hälsa som gröna parker. Det är sedan tidigare känt att vackra naturområden inte bara gör oss lyckligare utan även förlänger våra liv. Målet med undersökningen var att ta reda på exakt vilka typer av landskap som gör oss friskare. Forskarna bad personer att betygsätta hur vackra olika landskap var med hjälp av 212 000 olika bilder tagna runt om i Storbritannien. De jämförde sedan de sammanlagt 1,5 miljoner omdömena med hur de boende i dessa områden upplevde sin egen hälsa. Resultatet antyder att arkitektur och design påverkar människors hälsa och att man tidigare underskattat betydelsen av att vår urbana omgivning uppfattas som vacker.

Arkitekturupproret har tidigare skrivit om en undersökning av opinionsföretaget Yougov och arkitektfirman Adam Architecture som visar att 77% föredrar traditionell arkitektur. Detta mönster blir också tydligt om man undersöker fastighetsmarknaden. I Nederländerna gjorde man 2016 en studie som visar att hus med klassisk arkitektur säljs för 15% högre pris än andra byggnader. Man kunde också se att de hus som enbart hade inslag av klassisk arkitektur såldes för 5% högre pris. Man fokuserade i studien enbart på nybyggda hus i nybyggda områden för att helt eliminera eventuell påverkan av husens ålder och geografiska placering.

Vi kan alltså med hjälp av empiriska studier och vetenskaplig forskning konstatera att de som är ansvariga för byggnationen i vår fysiska miljö har en helt annan uppfattning än gemene man om vad som är god arkitektur och inte. Detta trots att majoriteten av människor har samma uppfattning om vad som är vackert. Det är till och med så att arkitekters smak i mångt och mycket står i direkt motsats till vad allmänheten uppskattar. Vi kan även konstatera att detta påverkar vårt välmående såväl fysiskt som mentalt.

Det ligger i allmänhetens intresse att vi bygger våra städer på ett sätt som så många som möjligt uppskattar och mår bra av. Arkitekter bör i sin bedömning av vad som är gångbart och hållbart utgå ifrån befintlig vetenskaplig forskning och empiriska studier, snarare än inbördes beundran och kollegors preferenser. Arkitektutbildningarna tycks driva de studerande allt längre ifrån en förståelse för vad majoriteten anser vara god arkitektur och drägliga livsmiljöer. Arkitekternas övertro på sina inlärda ideologiska dogmer och konventioner får långtgående konsekvenser för hela samhället, och man bör istället övergå till ett mer evidensbaserat synsätt. En god arkitekt och en föredömlig stadsplanerare bör helt enkelt sträva efter att ta fasta på vad forskningen redan har kommit fram till och vad allmänheten gillar – och bygga därefter!

Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan, Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema

• 77 procent föredrar traditionell arkitektur
• Att göra plats för traditionell arkitektur
• Ny akademisk avhandling ifrågasätter arkitekters smak