Hur man bygger en vacker stad

I den här artikeln försöker jag ge konstruktiva förslag på hur man bygger en attraktiv stad. Jag försöker också utmana föreställningar som jag ofta stöter på innan jag avslutningsvis diskuterar ansvarsfrågan – är det verkligen bara arkitekternas fel att det byggs så fult och likriktat i Sverige?

Hur bygger man en vacker stad idag? Finns det något allmängiltigt svar på vad som är vackert? En vanlig invändning, inte minst av arkitekter, mot den diskussion Arkitekturupproret idag försöker föra, är att hela ämnet är meningslöst – vad man anser vara snyggt eller fult är bara en smaksak och hela debatten därmed lönlös.

Men finns det verkligen inga mönster som antyder vad folk anser vara vackert och inte? Inom andra branscher som behandlar estetik verkar svaret vara: jo. Hade det varit helt omöjligt att förstå vad folk kommer uppskatta skulle det innebära att exempelvis modedesigners, inredare, formgivare och hela modebranschen famlar i blindo och att det bara är slumpen som avgör huruvida det de producerar kommer sälja eller ej. Det säger sig självt att man med ett genuint intresse för estetik och människor kan skapa kreationer som i alla fall en stor andel av befolkningen kommer anse vara vackert.

En arkitekts yrkesroll är dessutom att anpassa byggnaderna både konstnärligt och funktionellt till den omgivning den är placerad i. Genom att förminska vikten av det konstnärliga på detta sätt reducerar arkitekterna sitt yrke till att bara handla om funktion.

Ironiskt nog tycks det inom arkitektkåren finnas en föreställning att det finns en motsättning mellan funktion och skönhet. Den är lika ologisk som den är unik för arkitektkåren. Mig veterligen finns det ingen annan bransch där man bygger imaginära murar på detta sätt. Ett annat argument jag ofta hör är att det är för dyrt att bygga vackert. Även här betonar man en motsättning som jag menar saknar grund och är ett oroande tecken på låga ambitioner inom kåren. Inom möbelbranschen slog Ingvar Kamprad ner denna föreställning redan på 50-talet då han påpekade att han ”aldrig förstått varför vackra möbler ska vara dyrare än fula”.

Att det inte är enkelt att kombinera skönhet, funktion och ekonomiska aspekter är en sak – hade det varit enkelt hade vem som helst kunnat bli arkitekt. Är det inte just denna utmaning som berättigar arkitekternas existens? Borde de inte således uppmuntra sådana diskussioner och finna dem inspirerande?

Så hur bygger vi då en vacker stad?

1. Anpassa! Som tidigare nämnts är en viktig del av arkitektens roll att anpassa byggnaden till sin omgivning så ett första steg bör vara att notera var man befinner sig. Här följer några exempel på hur arkitekturen kan skilja sig i olika städer:

2. Våga variera! Ska du bygga en enorm, avlång huskropp? Dela då upp den med flera olika byggnader och variera dem med olika höjd, färger och stilar.

3. Våga inspireras av alla tider. Jag nämnde nyligen imaginära murar. Att våra tidsepoker är väsentligt skilda och inte bör förenas är ännu en föreställning som modernismen lärt oss. Våga utmana modernismen! Ta vara på det vackra från andra tider än vår och låt det förenas till något nytt!

4. Markera var ett våningsplan börjar och ett slutar. Många finner det behagligt när man vid en snabb blick kan få översikt av hur våningsplanen är fördelade. Inte minst bottenvåningen brukar tjäna på att avskiljas visuellt från övriga plan.

5. Överväg noga hur taket ska utformas. Takets utformning har mycket stor betydelse för hur en byggnad upplevs i stadsrummet. Platta tak är ofta kontraproduktivt i vårt klimat.

6. Fönster och portar. Hur fönster och portar är utformade har central betydelse för hur en byggnad uppfattas. Formen på dessa är viktig och något så enkelt som att låta toppen vara t ex bågformad kan innebära stor skillnad för helhetsintrycket. Överväg också att dekorera fönster och portingångar med till exempel tegelsättning eller annan visuell inramning.

7. Materialvalet. Huruvida en fasad är gjord i exempelvis plåt, trä, tegel, betong eller domineras av glas är förstås av enorm vikt. Många uppfattar trä och sten som mer genuina och varma material än exempelvis glas och plåt.

8. Sist men inte minst: detaljer och utsmyckningar! Måste verkligen alla nybyggnationer vara slätstrukna?

Så, är det då bara arkitekternas fel att det byggs så enformigt och tråkigt idag?

Självfallet inte – även om det är en viktig del av deras yrke har de inte total kontroll över hur byggnaderna utformas. Även andra yrkesgrupper såsom byggherrar och politiker har ett ansvar. På grund av strukturella förändringar domineras dessutom fastighetsbranschen idag av stora börsbolag. Jättar som Skanska och JM kan av politikerna få i uppdrag att mer eller mindre bygga hela stadsdelar. Dessa bolag, som naturligt nog har vinst som främsta intresse, bygger efter löpande-band-principen där standardiseringar och massproduktion ses som givna sätt att hålla ner kostnaderna och därmed maximera vinsterna. Byggjättarna hänvisar i sin tur till politiska beslut om att bygga storskaligt för att avhjälpa bostadsbristen till ett så lågt pris som möjligt. Även om det låter logiskt i teorin har byggjättarnas privilegier dock i praktiken lett till bristande konkurrens och en mycket låg innovationsgrad. Till följd av detta har Sverige idag inte bara de mest slätstrukna byggnaderna utan också de dyraste byggkostnaderna i hela EU.

Även om de skulle kunna bygga snyggare för ungefär samma kostnader finns inget större intresse för att undersöka saken – beställningarna kommer ju ändå. Så länge man inte visar politikerna att det är möjligt att bygga vackert för låga kostnader kommer politikerna inte heller kräva det. Här menar jag att Arkitekturupproret är en viktig röst för att genom opinion påverka och sätta press på såväl arkitekter och byggherrar som politiker. Vi vill bryta de föreställningar som råder om att god estetik, funktion och låga priser är oförenligt.

Avslutningsvis kan ni få titta på lite nybyggen. Kan ni gissa vilket som hör till vilken stad utan att läsa bildtexten?

Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan, Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema

• Svensk forskning: Inte dyrare att bygga vackert
• Principer för harmoni
• Vad människor vill ha
• Att pimpa fula hus – kan en tråklåda bli vacker?