Nyurbanism – det nya sättet att bygga städer

Poundbury i England är ett exempel på nyurbanism. En rörelse som inspirerats av Léon Kriers postmodernistiska tankar om stadsbyggande.

En av de modigaste och mest kontroversiella rösterna under vår tid är arkitekten, arkitekturteoretikern och stadsplaneraren Léon Krier. Under sin karriär har han helt avvisat de vanligaste och mest accepterade tillvägagångssätten och idéerna inom modernismen. Genom sina publikationer och utformningar av stadsrummet anses han ha ändrat diskursen om vad som gör en stad framgångsrik.

För snart 40 år sedan släppte Léon Krier sin första bok, kallad Rational Architecture.

Léon Krier, född 1946 i Luxemburg, har blivit en av modernismens främsta kritiker

En bok som uppmärksammades för hans analytiska och ofta satiriska teckningar. Teckningar som reflekterar hans filosofiska syn och tankar kring hur våra städer bör utformas. Inspirerad av de europeiska stadskärnor som har växt fram under århundraden lyfter han fram hur staden borde vara formgiven efter den mänskliga kroppens egenskaper. Det ska till exempel inte ta mer än tio minuter att promenera genom en stads centrum och byggnaderna ska inte vara mer än 100 steg höga. Trots att ytterst få av Kriers projekt har blivit förverkligade så har han ändå blivit välkänd för sitt postmodernistiska synsätt. Det är bland annat genom hans tankar och idéer i boken Rational Architecture som den nyurbana rörelsen uppstod.

Léon Krier är bland annat känd för sina satiriska teckningar

Nyurbanismen gör allt som modernismen misslyckats med
Nyurbanism är tanken om att stadsmiljön ska vara inbjudande och trivsam. Istället för modernismens friliggande punkthus strävar nyurbanismen efter småskalighet och väl definierade stadsrum där man ska kunna röra sig till fots. Man vill göra staden omväxlande både till utseende och funktion. Detta genom att blanda bostäder med parker, butiker, tjänster och andra typer av mindre arbetsplatser. Arkitekturen ska även utformas för att minska effekten av extrem värme, kyla, vind och nederbörd. Nyurbanism är kritik mot den modernistiska arkitekturen som ger människor en känsla av anonymitet och otrygghet. Man vill ersätta modernismens storskalighet och släta fasader, som man menar försämrar mikroklimatet, med grannskap av överblickbar storlek och småskaliga byggnader för att på så sätt bidra till en trygghetskänsla hos människan.

Nya bostäder med butiker i bottenplan i Poundbury, England.

Människan i centrum – såväl bildligt som bokstavligt talat
I en tid då priserna i våra städer fortsätter att stiga ger nyurbanismen mer av det som folk efterfrågar – det vill säga innerstad. Vacker innerstad. Rörelsen strävar också att minska bilberoendet vilket skapar miljömässiga såväl som ekonomiska incitament då man menar att gles, modernistisk stadsplanering är ett enormt slöseri med resurser. Man menar också att nyurbanismen verkar som en möjlig lösning på den segregation som modernismens stadsplanering förstärker med sina förorter och stora avstånd. På grund av modernismens närmast monopolistiska ställning har det tagit tid för nyurbanismen att på allvar influera våra städer.

Arkitekturupproret har tidigare berättat om lyckade exempel på nyurbanism i den här artikeln om ny klassisk bebyggelse i Paris och den här om stadsdelen Poundbury i England.

Ja vem vill inte fika här? — Torget Place de Toscane utanför Paris byggdes 2002. Vem vill inte fika här?

Krier anser att de nyurbana städerna fortfarande kan vara framgångsrika med byggnader från den nuvarande arkitekturen, men att det finns anledningar till att den traditionella stilen är så omtyckt. Han menar vidare att; ”Urban struktur är en uppsättning av organisatoriska principer som i stort är oberoende av stil. Medan modernistisk arkitektur är generellt så dålig och godtycklig att den nästan är helt opassande för de vanligaste användningsområdena och för de flesta klimaten”.

Tre svenska exempel på nyurbanism
S:t Eriksområdet i Stockholm från 1990-talet, nämns i den här artikeln.
Jakriborg utanför Lund från början av 2000-talet, beskrivs i denna artikel.
Järla Sjö-området i Nacka utanför Stockholm är ett annat exempel