Arkitekturupprorets svar på Malmös arkitekturprogram

Detta är Arkitekturupprorets kommentar till Malmös nya arkitekturprogram.

Programmet finns att ladda ner här: http://malmo.se/arkitekturstadenmalmo

För det första. Den helt dominerande arkitekturtrenden under 2000-talet i Malmö och andra svenska städer har hittills varit den så kallade nymodernismen eller nyfunkisen. Nästan allt som byggs idag är nymodernism/nyfunkis. Medan samhället i övrigt har gått mot mera mångfald har svensk arkitektur istället gått mot mera enfald.

I en del andra länder som till exempel Tyskland, Storbritannien, USA med flera har den arkitektoniska utvecklingen varit mera mångfacetterad. I dessa länder har många byggnader under 2000-talet uppförts i klassisk tradition. Vi vill här lyfta fram några bra tyska exempel. Framförallt de tyska exemplen menar vi även skulle kunna passa väldigt bra i Malmö. Malmö har tidigare bjudit in utländska arkitekter med gott resultat, till exempel Charles Moores Potatisåkern och Calatravas Turning Torso. Varför inte göra något liknande igen? Låt några av dessa tyska arkitektfirmor vara med och utforma det nya Malmö.

Palais Kollebelle i Berlin, ritat av arkitektfirman Marc Kocher Architekten och färdigbyggt 2009.

Mer info om Palais Kollebelle i Berlin finns på denna länk.

Flerfamiljshuset Eisenzahn 1 i Berlin av arkitektfirman Ralf Schmitz. 2016.

Mer info om Eisenzahn 1 här.

Hegestraße i Hamburg. Matthias Ocker Architekten.

Mer om Hegestraße i Hamburg här.

Nytt kontors- och bostadskomplex, Westend Ottensen, på före detta (rivna) industrilokaler i Hamburgstadsdelen Ottensen. Klart 2006. Arkitektfirma är Flumdesign.

Mer om Westend Ottensen här.

Wiesenstrasse 7 i Hamburg. Byggt 2014. Architekturbüro Jakob Siemonsen.

Mer om Wiesenstrasse 7 i Hamburg här.

Isartor-Palais i München. Från 2010. Hans Kollhoff Architekten.

Mer om Isartor-Palais i München här.

Kronenstrasse, Mitte Berlin. Byggnaden till höger är byggd 1998. Patzschke & Partner Architekten.

Mer om bygnaden på Kronenstrasse, Mitte Berlin här.

Uttjatat 1. Nymodernism. 60-talspastischer på Västra Varvsgatan i Malmö.
Uttjatat 2. Nyfunkis. Funkispastisch på Västergatan i Malmö.

För det andra. Värna Malmös historiska byggnader. Allt för många av dessa revs på 60- och 70-talen för att ge plats åt oinspirerande lådbyggen. Kirsebergsanstalten och hörnhuset på S:t Gertrud är idag rivningshotade. Kirsebergsanstalten skulle kunna byggas om till konstmuséum eller vandrarhem. En bra förebild är Långholmen i Stockholm som byggdes om till just vandrarhem. Hörnhuset på S:t Gertrud riskerar att ersättas av ännu ett 60-talskartong. När det gäller byggnaden på S:t Gertrud är det främst oppositionen, M, SD och L som borde skärpa sig.

Hörnhuset på S:t Gertrud respektive det 60-talsinspirerade lådbygget som eventuellt ska smällas upp på platsen.
Kirsebergsanstalten

För det tredje. Köpcentren Entré och Caroli city har mycket gemensamt. Båda har ersatt flera mindre kvarter och fungerar som barriärer i stadslandskapet. Båda har nyligen byggts om men butikerna har i alla fall fortsatt att försvinna. Båda är byggda med bilen i fokus. Caroli city inklusive kvarteret Erik Menved har exempelvis 1300 P-platser och gatorna runtomkring breddades i samband med att det byggdes. I stället för ständiga försök med att få liv i dessa misslyckade projekt vore det på lite sikt mycket bättre om de fick ge plats för flera mindre kvarter. Caroli city och kv. Erik Menved skulle kunna ersättas med 5 kvarter och något liknande kan göras med Entré.

Entré som ligger mellan Värnhem och Kirseberg.
Caroli city, östra delen av Gamla staden i Malmö, efter ombyggnaden.
Rostig armering som ligger helt fri är vanligt förekommande på kvarteret Erik Menved. Här fasaddetalj ut mot S:t petri kyrka. Detta kvarter byggdes som en del i Caroli cityprojektet.

Kort sammanfattat:

  1. Öppna upp för nybyggd klassiskt inspirerad arkitektur i Malmö. Bjud gärna in några av de ovan nämnda tyska arkitektfirmorna.
  2. Ge ett starkare skydd för stadens historiska byggnader. Två aktuella exempel nu är hörnhuset på S:t Gertrud och Kirsebergsanstalten.
  3. På längre sikt: Sluta att lappa och laga stadsplaneringsmässiga misstag som Entré och Caroli city. Låt dessa barriärskapande klossar ersättas av flera mindre kvarter.

Klicka här för att ta del av Arkitekturupprorets flöde av inlägg och diskussioner på Facebook

Klicka här för att komma till Arkitekturupprorets Malmösidada på Facebook

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.