Arkitekten, naturen och underkastelsen

”Min klient har inte bråttom” lär den legendariske arkitekten Antoni Gaudí ha sagt om sin mest kända byggnad, katedralen Sagrada Família i Barcelona. Bygget pågår fortfarande, och så här ca 135 år senare kan man undra vad han egentligen menade och vad det är som skiljer dåtidens arkitekter från nutidens.

Det kan låta främmande för många idag men klienten som han talade var varken någon byggherre, politiker eller kund i traditionell mening. Enligt Gaudí så utformades arkitekturen som en hyllning till Gud. Genom att inspireras av naturen, Guds verk, med dess mjuka kurvor och böjliga former, så gjorde man den ”rätta” arkitekturen enligt Gaudí. Synsättet var dock, trots att han själv var religiös, i grunden inte hans eget. Dåtidens tillit till naturens ingenjörskonst och effektivitet var nämligen stor.

Idag, i en annan och betydligt mer sekulär tid, är det sällan som arkitekter talar om att ”hylla Gud”. Tankesättet att vi bygger för något större än oss själva är dock högst närvarande. Guden av vår tid är dock inte ”Herren” själv utan guden för vår tid är just ”vår tid”… Man hör ofta arkitekter tala om att vi måste ”låta arkitekturen spegla vår tid”. De talar om detta med en sådan självklarhet, som att vad som symboliserar vår tid utgör en objektiv sanning – en naturlag som måste följas. Detta synsätt kallas historicism och bygger på en tro att historien är förutbestämd. Den trosuppfattningen är faktiskt en av grundpelarna i den modernistiska ideologin, men synsättet kritiseras allt mer och sågas grundligt bland annat i boken Historicismens elände av Karl Popper.

Hur vår tid ser ut kan väl inte ha undgått någon, då den mer eller mindre sett likadan ut sedan modernismens intåg för runt nittio år sedan. Den är nästan uteslutande kantig, detaljfattig, asymmetrisk och byggd i frånstötande material som betong och glas. Vår tid står alltså i tydlig kontrast till Gaudís tankar om naturens mjuka och böljande former.

Tilliten till naturens design var dock inte bara specifik för Gaudís tid, den behövde inte heller hänga ihop med tron på en gud. Naturen har, mer eller mindre medvetet, präglat i princip all arkitektur fram till modernismens intåg. Anledningarna att inspireras av naturen är nämligen många.

Under 1970-talet genomförde makarna Rachel och Stephen Kaplan undersökningar av hur vistelser i vildmarken i delstaten Michigan i USA påverkade ett antal personer. Resultaten av deras studier visar att naturen har så kallade ”återställande effekter”. En vistelse i naturen kan ge mental avkoppling, kraftpåfyllning och återhämtning. Enligt Kaplan och Kaplan beror detta på att naturen stimulerar den så kallade ”spontana uppmärksamheten”. Denna typ av uppmärksamhet skiljer sig från den ”riktade uppmärksamheten” som vi använder i vardagens beslutsfattande, planering och minneshantering etc. För att klara av sådant arbete behöver vi helt enkelt rikta vår uppmärksamhet och stänga ute resten av all den information som pockar på vår uppmärksamhet. Denna process är väldigt energikrävande och kräver återhämtning för att undvika mental utmattning.
Den spontana uppmärksamheten utgör friskhetsfaktorn i systemet. Den gör att vi kopplar bort den riktade uppmärksamheten och motverkar mental utmattning. Det kan ske i naturen och ger oss en sorts ”vaken vila”.

Arkitekturupproret har tidigare lyft flertalet undersökningar som visar estetikens påverkan på såväl vår fysiska som mentala hälsa. Forskning visar att vi generellt föredrar traditionell arkitektur som med sina varierade former, proportioner och material anknyter till naturens design framför den ofta kantiga, hårda och detaljfattiga modernistiska arkitekturen. Det finns också en mycket omfattande studie från det brittiska University of Warwick som antyder att arkitektur som upplevs som vacker har samma positiva hälsopåverkan som naturens skönhet.

Fördelen med att utgå från och inspireras av naturens design och former är alltså många – inte minst i dagens samhälle där stressnivån är hög och allt fler flyttar till större städer.

Fördelen med att ”spegla vår tid” är desto otydligare. Det vanliga argumentet är att det, av någon anledning, nödvändigtvis måste vara viktigt att man kan ”läsa av” vilken tid olika byggnader är uppförda i… Arkitekturupproret ifrågasätter dock meningen med detta. Som Albert Svensson har skrivit i en tidigare artikel så bör staden inte byggas enbart för att en liten grupp bebyggelseantikvariskt intresserade skall kunna se dess ”årsringar” och ”läsa av staden” som om byggnaderna enbart vore föremål på en utställning.

Framförallt är det väl så att dessa arkitektoniska  ”årsringar” uppstår även om vi inte aktivt strävar efter det. Anledningen till att musik från 60-talet låter annorlunda än den som spelades in på 80-talet beror inte på att musikerna bestämde sig för att försöka tolka sin tid. Det berodde snarare på att de spelade den musik som de själva tyckte om, som andra under den tiden ville lyssna på och med de instrument och den teknik som var tillgängligt just då.

Genom att bygga vad folket som lever i vår tid efterfrågar med de material, den teknik och den kunskap som finns tillgänglig så speglas tiden av sig självt, Det är inget som vi behöver tolka eller aktivt eftersträva. Att arkitekturen ser annorlunda ut i olika tider är snarare en naturlig konsekvens av en allt större ackumulerad kunskap, utvecklad teknik och trender.

För att skapa omtyckt och vacker arkitektur är det viktigt att vi drar lärdom av historien. Det behövs en djupare förståelse för vad som gör att en majoritet av människorna spontant skattar viss sorts arkitektur högre än en annan. Att människan vänjer sig vid modernistiska byggnader efter 40-50 år är inte bara en ytlig utan också en felaktig analys, vilket historien har visat. Vi väntar t.ex. fortfarande på att ”vänja” oss vid miljonprogrammets massproducerade betongförorter med alla dess extremt problematiska bieffekter. En lärdom vi kan dra av de lösningar som våra förfäder presenterade är just att våga söka inspiration i naturen. Naturen blir nämligen aldrig omodern.

Peter Olsson,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan i Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema

• God estetik gör oss lyckligare och mer sociala
• Vad människor vill ha
• Svensk forskning: Inte dyrare att bygga vackert
  
• Studier pekar på ett enormt glapp mellan arkitekt och gemene man