Vilken är Sveriges fulaste stad?

Folkrörelsen Arkitekturupproret med nära 34 000 följare röstade 2017 fram Sveriges vackraste stad. Nu fortsätter vi med våra populära omröstningar och ber våra medlemmar att istället utse Sveriges fulaste stad. Omröstningen kommer att pågå fram till 21 oktober 2018. 

Vilken är Sveriges mest förfulade stad?

Arkitekturupproret föredrar att ge exempel på vacker arkitektur och skapa omröstningar om finaste nybygge och vackraste stad. Men nu önskade våra medlemmar att vi en gång för alla skulle avgöra vilken som är Sveriges fulaste stad (d v s mest förfulade).

Rösta genom Facebook

Alla som vill kan vara med och rösta, men man måste gå med i vår facebook-grupp för att kunna klicka i röstningslistan. Du kan gå ur gruppen efteråt om du vill, din röst räknas oavsett. (Observera att enbart kommentarer på bloggen eller på Facebook INTE räknas utan man måste klicka direkt på ett alternativ i listan som finns i facebook-gruppen.) Vilken stad röstar du på? Gå till röstningstråden på Facebook genom att klicka här.

Då Facebook tillåter högst 100 röstningsalternativ har vi valt att plocka bort de städer som låg på topp 30 i vår fintävling förra året. Vi vill gärna ha ett stort antal röster så att det inte blir någon tvekan om resultatet. I vår tävling om Sveriges finaste stad röstade över 10 000 personer och vi hoppas på ett minst lika stort deltagande denna gång. Man kan rösta fram till 21 oktober.

Vinnaren får ett förbättringsförslag

Efter omröstningen blir det någon form av prisceremoni. Vinnarstaden kommer få ett förslag på hur de kan göra sin stad mer attraktiv. Vi vill att alla städer ska få chansen att återfå något av sin forna skönhet som invånarna kan trivas i och känna sig stolta över.

Vi har redan röstat om Sveriges vackraste stad

Förra året röstade vi om Sveriges vackraste stad. Totalt röstade över 10 000 personer och vinnare blev Sundsvall. Tävlingen fick mycket stor uppmärksamhet i massmedia och avslutades med att Arkitekturupproret delade ut ett diplom inför 15 000 Sundsvallsbor. Efter omröstningen använder Sundsvall till och med ”Sveriges vackraste stad” som sin slogan. Läs mer om detta här.

Stockholm får inte vara med

OBS! Stockholm får inte vara med denna gång heller, precis som i tävlingen om Sveriges vackraste stad. Oavsett vad ni tycker om Norrmalmsregleringen som förstörde stadskärnan under 1960-talet och utseendet på de nutida Klarakvarteren så är det ingen tvekan om att Stockholm i sin helhet är en av världens vackraste städer. Om någon trots allt ändå röstar på Stockholm lägger vi istället den poängen till stackars Boxholm, som genom sitt namn får representera lådmodernisternas favoritform lådan, eller boxen. Få svenskar vet ens var Boxholm ligger, men genom vår tävling får denna fyrkantiga lilla tätort kanske lite glans och ära.

Sverige fulaste stad, inte den tråkigaste!

I ett tv-program på 1970-talet hivade reseskildraren Hans Ostelius ur sig något om att månens karghet är tråkigare än till och med Eslöv. I efterhand ska han ha kommenterat sitt uttalande genom orden ”Sa jag verkligen Eslöv? Jag menade Landskrona”. Skadan var dock redan skedd då Eslöv än idag brottas med begreppet ”Sveriges tråkigaste stad”. Här en artikel om Eslövs spännande historia.

1984 påstod Jan Guillou i tv att Köping var Sveriges tråkigaste stad. Detta ledde till att mångsysslaren Hasse P skulle motbevisa ”de jävlarna” genom att servera världens längsta smörgåstårta. Sårad lokalpatriotism bidrog också till skapandet av tv-serien ”I en annan del av Köping” och nu senast långfilmen om den nämnde ”Tårtgeneralen”.

Hur gott det än är med smörgåstårta så är dessa tragiska händelser inget som Arkitekturupproret vill utsätta någon stads invånare för. Vi vill därför poängtera att det inte är Sveriges tråkigaste stad som koras, utan Sveriges fulaste! Det är enbart byggnadernas estetik som bedöms och inte dess invånare. Vi vill att den som är intresserad ska kunna se att det finns ett mönster i detta och därigenom förstå vad som gör att vissa städer uppfattas som fula och vissa som vackra.

Våra beslutsfattare har nu under de senaste 60-70 åren visat oss tillräckligt att vackra städer kan förfulas. Därför visar Arkitekturupproret att fula städer faktiskt kan förskönas också. Verkliga exempel på detta finns faktiskt. De senaste åren har Charleroi av flera medier utsetts till den fulaste staden i Europa. Den trista benämningen har fungerat som en väckarklocka för de ansvariga och flera initiativ har satts igång för att göra staden vacker.

Det har redan funnits andra listor på Sveriges fulaste orter, med till exempel Munkfors och Borlänge som tidigare vinnare. Dessa utmärkelser har oftast skapats av enstaka journalister. Här är ett exempel från Expressen Allt om resor: Sveriges 10 fulaste städer och orter
Här ett annat exempel från Expressen som hänvisar till detsannasverige.com
Arkitekturupproret vill istället se vad som händer när svenska folket får både nominera och rösta om Sveriges fulaste stad!

Vi vill också förtydliga att vi ser detta som en tävling om Sveriges mest förfulade stadskärna, då nästan alla Sveriges städer var vackra fram till att rivningshysterins lådmodernister rev ut det vackra och ersatte allt med trista lådor. Även våra fulstäder har så klart sin charm, och  många har fina naturområden och/eller spillror av sin tidigare vackra bebyggelse kvar, men omröstningen handlar om helhetsintrycket, med fokus på stadsplanering och arkitektur.

Vilka är Sveriges fulaste städer?

Vad är det som gör att just dessa städer hamnar i topp? Saknas det något som finns i vackra städer och förekommer det extra mycket av något annat? Vilken arkitektur dominerar i dessa städer? Detta blogginlägg kommer att utvecklas under året med bilder och beskrivningar på de städer som allmänheten har röstat på. Dock kan vi redan efter bara en månad och 4000 röster se en tydlig tendens att städerna som leder är de som drabbades hårt av rivningshysterin och där 1960-talets fularkitektur dominerar i stadskärnan. Samtidigt kan vi då titta på vinnarna i vår tävling om Sveriges vackraste stad, där var det nämligen precis tvärtom. Den svenska arkitektbranschen har alltid hävdat att skönhet inte går att mäta. Arkitekturupproret menar att det är fullt möjligt och att det har gjorts åtskilliga gånger, men att arkitektbranschen inte vill vet av alla dessa undersökningar. Vi har ju tidigare skrivit om hur omröstningar visar vad folk uppskattar. Skönhet går faktiskt att mäta. Men modernistiska arkitekter och stadsplanerare föredrar alltjämt sina inpräntade tokideologier och tirader av substanslösa klyschor, framför evidensbaserade fakta.

1. Borlänge

Bild-googlar man ”Borlänge” så dyker det inte upp en endaste bild med någon vacker utsikt eller intressant byggnad. Här Bor(ingen)länge brukar lokalborna själva skämta. Behöver det sägas något mer? Efter en vecka är Borlänge strax bakom Västerås i kampen om tävlingens förstaplats. Hur lyckat är det egentligen att ha en stad med ett namn som är en kombination av ”boring” och ”länge”? Det mest ”spännande” man hittar i Borlänge är det kraschade ufo:t Kupolen, som är det köpcentrum som tog död på nästan all övrig handel och folkliv inne i centrum.

SIFO fastställde redan förra året att Dalarna är det landskap där minst antal personer anser att staden de bor i är vacker. Dalarna är annars välkänt för sin vackra landsbygd med röda stugor och särpräglad natur. Men trots den starka lokala identiteten så satsar man uppenbarligen inte på att bygga sina samhällen så att även dessa kan bli uppskattade för sin skönhet. Klicka här för att läsa mer om undersökningen.

2. Västerås

Efter en veckas tävling ligger Västerås etta. Här hittar vi Sveriges förmodligen mest sönderrivna stadskärna och detta kan vara anledningen till att Västerås ofta beskrivs som landets fulaste stad. Trots Västerås rika historia så beslutade man på 1900-talet att närapå förinta den ursprungliga stadskärnan. Efter rivninghysterin återstår nu bara några ynka kvarter som visar Västerås tidigare charm. Den gamla charmiga stadskärnan ersattes med masskopierade lådor och den dysfunktionella förortsarkitekturen flyttade in mitt i centrum.
Förfulningen pågår dessutom än idag. Så sent som i år 2018, så sticker det upp en nybyggd inkräktande lådparasit med en restaurang som förstör hela intrycket av de kvarvarande historiska kvarteren.

Till de boende i Västerås som kanske har tagit illa vid sig av att deras stad pekas ut som en av landets fulaste, vill vi säga att vi är väl medvetna om att det finns några fina gamla kvarter kvar som har sparats i ett hörn och att omgivningarna består av mycket fin natur. Arkitekturupprorets omröstning handlar dock enbart om arkitektur och byggnader. Västerås förlorade sin själ när den vackra stadskärnan revs helt utan vettig anledning. Nu består den av onödigt fula masskopierade lådor i enlighet med modernismens dogmatiska principer och ödesdigra stadsplaneringsexperiment. Vi lider faktiskt av detta i nästan hela Sverige ända sedan 1950-talet, så ni är inte ensamma!

3. Hässleholm

Hässleholm består i princip enbart av fyrkantiga och tråkiga lådor. Det sägs att turisten som åker dit hinner se alla sevärdheter och sedan återvända hem med samma tåg som han kom med. Här går det bra att bo på grund av pendlingsmöjligheterna, men vill du uppleva skönhet är det bäst att resa härifrån omgående.

4. Södertälje

”Se Sundbyberg och sedan dö. Möt våren i Södertälje” – sjöng Sven-Bertil Taube. Någon vår har det dock inte varit i Södertälje sedan 1960-talet. Då revs det sista av den fina äldre bebyggelsen som hade överlevt de stadsbränder staden hade drabbats av. Med undantag av stadshotellet och ett par andra vilsna jugendhus som rivningsvågen råkade missa så rev man också upp den fungerande rutnätsplanen som utformades av Anders Torstensson på 1600-talet. Åker man mot förmodan och besöker Södertälje så kan man i centrum få njuta (?) av en närmast komplett 1960-talsbebyggelse. Som om shoppingbunkern Kringlan mitt i Södertälje inte är ful nog så planerar man dessutom att placera ett par höghus som liknar en trave illa staplade pizzakartonger ovanpå den lika fula Luna-gallerian som ligger mittemot. I Södertälje möts man definitivt inte av våren utan snarare av kalla kåren.

5. Karlskoga

Alfred Nobels hemstad Karlskoga är en förhandsfavorit i kampen om Sveriges fulaste stad. Karlskoga är så sargat att man nästan tror att Nobel sprängde staden i luften av misstag. Under rivningshysterins rekordår revs så gott som hela den gamla stadskärnan.. Kommunpolitikerna räknade kallt med att Karlskoga skulle tredubbla sin befolkning i samband med Bofors expanderande vapentillverkning. En ny och modernistisk stad uppfördes och motorvägen skär rätt igenom detta tragiska öde. Istället för en tredubbling så sjönk istället invånarantalet stadigt från 1970-talet. Besökare till Karlskoga möts av nästan öde gator och torg som ramas in av sagolikt vackra vyer och natur.

6. Flen

På en tågresa mellan Uppsala och Strängnäs i juni 1942 satt den inkallade Ulf Peder Olrog. På tåget träffade han en kvinna som var på väg hem till Flen. Mötet gav senare inspiration till låten ”Violen från Flen”. Detta möte är av största betydelse för Flen då det tycks vara det enda staden är känd för. Till och med stadsvapnet har violen i sig och någonstans kan man också hitta Violentorget.

Violerna på torget har dock sedan länge vissnat, precis som staden i allmänhet efter att den drabbades av modernismen under 1960- och 70-talet. I det här betonglandskapet kan inga blommor överleva. Det fanns långt gångna planer på att Flen skulle få en rejäl uppfräschning och nya shoppingcenter i samband med byggboomen under slutet av 1990-talet. Istället kom finanskrisen och grusade hoppet för stackars Flen. I flera år gapade stora betongskelett tomma och förfulade ännu mer innan någon fick råd att bygga färdigt de redan påbörjade husen.

Den enda ljusningen som kanske kan muntra upp stämningen en aning för de som bor i Flen, är att där tillverkas det glass och så finns även ett systembolag. Här på YouTube lägger privatpersoner upp sina filmade intryck från Flen.  Och Flens kommun inleder sin reklamfilm för Flen med att tala om hur fort det går att ta sig därifrån. Fokuset ligger på stadens enda vackra hus – det gamla stationshuset. Sedan klipper man in en massa glada människor i bilden av en folktom stad och visar vyer från de vackra delarna av kommunen (som alltså inte är själva Flen).

7. Umeå

Samma dag som Sundsvallsbranden den 25 juni 1888, drabbades även Umeå av en brand som nästan ödelade hela staden. Till skillnad från Sundsvall som byggdes upp igen till en stenstad, så byggdes Umeå till stora delar upp till en vacker och pittoresk trästad. Längs de nya bredare gatorna planterades björkar som skulle fungera som brandskydd. Detta ledde till att Umeå än idag kallas för Björkarnas stad. Under rekordåren förvandlades björkarnas stad till lådornas stad. Stora delar av Umeås pittoreska trästad fick stryka på foten när modernisternas förortsarkitektur skulle få sin plats mitt i Umeås hjärta. Rivningshysterin drabbade de flesta svenska städer men i Umeå tog rivningsvågen aldrig slut. Det rivs årligen trähus i Umeå! Att riva kulturhistoriskt värdefulla byggnader förefaller vara en västerbottnisk paradgren.

Om du mot all förmodan skulle tröttna på Sundsvalls stenstad och bestämma dig för att åka till Umeå istället, glöm inte din allergimedicin mot björk och betong. Då är du redo att beskåda den brutala sextiotals-pastischen Väven. I detta nya kulturhus har man lyckats väva ihop modernismens fyrkantiga samtid och fryst ner den till två asymmetriska iskuber staplade på varandra. Välkommen till Norrlands Brasilia* – Umeå.

* Brasilia är ett ökänt huvudstadsexperiment som smälldes upp i ett träsk mitt ute i den brasilianska djungeln. Det består av ett antal urflippade byggprojekt som man har försökt koppla ihop med en dysfunktionell stadsplan.

8. Borås

Enligt ryktet vill Borås byta namn till Boxås eller Lådås. Jämförelsebilden nedanför säger allt, och visar hur Borås har kunnat hamna så högt uppe i ful-ligan. Huset i mitten visar tydligt den 1960-talsarkitektur som ännu idag kopieras om och om igen av de modernistiskt indoktrinerade och totalt fantasibefriade arkitekterna och byggbolagen. Den en gång så mysiga stadskärnan i Borås var full med vackra landshövdingehus, i göteborgsk stil. Idag är nästan alla förintade och ersatta med monotona lådor. Den enda anledningen till att Borås inte ligger längre upp i denna lista bör vara att några enstaka vackra gamla hus faktiskt finns kvar. Rådhuset och ett fåtal räddade trähus kan dock inte motverka att helhetsintrycket ändå bara blir kaos…

Borås är också ökänt för att ha gjort det alla andra städer nästan gjorde men stoppade i sista sekund när beslutsfattarna kom till sans. I Borås drogs nämligen motorvägen rakt in i gamla stan. Borås lärde sig aldrig något av 1960-talets rivningsraseri. Trots protester så lät man så sent som 1983 riva den oerhört vackra och omtyckta teatern. Istället gavs den ökände arkitekten Gert Wingårdh fria tyglar att gå lös i Borås. Han valde då att smälla upp ett förfärligt plåtskrälle, som det sägs att inte ens Darth Vader tycker om.

9. Ljungby

Många städer har brunnit ner, men medan Sundsvall drog vinstlotten då staden råkade brinna ner mitt under nyrenässansen, drog Ljungby istället nitlotten och kammade hem en ”stadssanering” i sann Vällingbyanda. Den 4 juli 1953 fick invånare i den lilla pittoreska trästaden Ljungby se sin älskade stadskärna slukas av elden. Som av ett under hade några byggnader längs torget klarat sig. Ett av dem var det anrika Hotel Continental. Det hindrade dock inte de styrande i Ljungby från att släcka det sista av stadens själ. Hotell Continental revs och på platsen står idag Hotell Terazza; ett brutalistiskt betongkomplex som ber besökaren att fara till varmare breddgrader. Dock nöjde man sig inte där. Ljungby skulle också få sin beskärda del av utomjordiskt besök. Precis bredvid Hotell Terazza har ett gigantiskt rymdskepp, vid namn Köpcenter Månen, landat . Månlandningar var inne på sextiotalet och tydligen så pass högt prioriterat i Ljungby att ett helt kvarter fick stryka på foten. Den lokale konstnären Sven Ljungberg såg i sista sekund till att måla av de dömda husen. Kanske kan dessa målningar användas till en framtida rekonstruktion av centrum nu när människan siktar mot planeten Mars?

10. Oxelösund

Oxelösund är kanske det bästa exemplet på hur det går när modernisterna får löpa linan ut. Oxelösund växte i samband med att järnverket kom till staden tillsammans med EPA, Domus och Tempo. Kommunpolitikerna fick storhetsvansinne och rev hela den gamla bebyggelsen. Kvar finns blott ett litet torp. Det drogs även en tvåfilig motorväg från Nyköping, som idag är lika lite trafikerad som ett motsvarande vägbygge någonstans i ett öde Nordkorea. Om man mot all förmodan ändå kör på just denna väg och svänger av mot centrum, så vänder man lika snabbt igen i skräck efter att ha sett Järntorget. Sedan letar man förvirrat vidare efter ett centrum i tron att det måste ligga någon annanstans. Helt plötsligt uppenbarar sig en hiskelig kyrka. Sankt Botvids kyrka, som är så anskrämlig att den direkt för tankarna till helvetet. Då kör man av vägen…

11. Katrineholm

Katrineholm byggdes upp som mötesstation för den västra och södra stambanan. Eftersom de stora godsägarna inte ville lämna ifrån sig någon bra mark byggdes staden i ett ogästvänligt träsk. Detta till trots uppfördes kring förra sekelskiftet en trädgårdsstad med prunkande trädgårdar. Snart skulle dock det gamla ge vika för den växande arbetarstadens behov och tidens funktionalistiska ideal. I stort sett allt det gamla revs för att ersättas av lamellhus och punkthus i narkolepsiframkallande stil. Under 1980-talet fortsatte kommunstyrelseordförande Göran Persson och en lägligt uppkommen stadsbrand ödeläggelsen.

Efter att nästan all handel under slutet av 1990-talet flyttade till ett gammalt industriområde i stadens utkant upphörde med detta alla spår av naturligt liv i stadens centrum. Däremot kan Katrineholm stoltsera med en svunnen storhetstid som bandymetropol, som inte många levande minns längre. Karsuddens rättspsykiatriska sjukhus låter också riktigt flott och bodde minsann inte självaste Christer Pettersson ett tag i Katrineholm? Många utomstående har bytt tåg på Katrineholms station, medan andra har klivit på ett tåg där med förhoppningen om att aldrig behöva sätta sin fot där igen.

12. Nässjö
Ingen av oss i Arkitekturupprorets innersta krets har varit i näsans stad, men vi litar på antalet röster och undrar om någon av våra medlemmar kanske kan berätta mer om stadskärnans utseende? Bild-googlar man staden hittar man först och främst bilder på betonglådor, men också på den s.k Näs-sjön som ser riktigt mysig ut. Denna tävling handlar dock om arkitektur och inte om vacker natur (det får någon annan rösta om). Fram till att någon lokalbo hör av sig med en redogörelse får ni nöja er med bilden nedanför som verkar visa hur statyerna i staden försöker undfly stadens förmodligen många betonglådor. Kanske behöver vi inte skriva mer än så här?

13. Bollnäs

Det är ingen hemlighet att den världsberömda skönheten Victoria Silvstedt kommer från Bollnäs. Då måste väl staden också vara vacker? Njae…

Bollnäs är dessutom känd för ytterligare en sak, nämligen torget som försvann. År 2008 sålde kommunpolitikerna Bollnäs enda torg för en spottstyver till ett privat företag som skulle bygga en galleria. Något år senare var man tvungen att riva och frakta bort allt som fanns kvar på torget. Nu står man där med en 2 700 kvadratmeter dammig grusplan mitt i centrum. Hela affären gick så snabbt, men finanskrisen kom och stjälpte alla stora planer. Ingen på kommunen varken kan eller vill berätta vem som såg till att allt som fanns på torget bara försvann den där mörka novembernatten. Det finns heller ingen dokumentation om detta.

Hur Bollnäs ser ut går knappast att beskriva för det finns inget att se på. Men bilden nedan ska enligt utsago vara nämnda Bollnäs centrala delar, med någon form av svåridentifierade byggnader runt en yta som lär vara det som en gång var ett torg men som nu ingen riktigt vet vad det ska föreställa.

14. Skellefteå

Vi besökte Skellefteå för några år sedan och förundrades över att hela stadskärnan kändes som en förort från 1960-talet. Trots att solen sken var stadskärnan helt död och vi undrade om det kanske var hockey på TV. Vi promenerade runt en stund och upptäckte till slut ett vackert gammalt trähus med en mysig innergård. Trähuset kändes oerhört malplacerat bland betonglådorna, men det visade sig att detta var det sista kvarvarande huset från det vackra gamla Skellefteå. Trähusets innergård var för övrigt fullsmockad med fikasugna lokalbor. Det gäller tydligen att väl utnyttja den allra sista spillran av skönhet i en annars så ful stadskärna som Skellefteå har. När man besöker Skellefteå står det helt klart att rivningar är en västerbottnisk paradgren. Precis som storebror Umeå har Skellefteå sett till att utradera sin gamla stadskärna.

På det så kallade Möjligheternas torg reser sig fallossymbolen ”Lyftet” mitt i betongöknen. Något lyft blev detta förstås inte för Skellefteå. Granitsnoppen står dessutom i en fontän som man först glömde att koppla in vatten och avlopp på. Nu kröner detta kostsamma jippo en yta som förmodligen är ett av Sveriges fulaste torg genom alla tider.
Som vanligt när modernistisk konst och arkitektur bedöms av dess fåtal beundrare så haglar flosklerna sjukligt friskt. En enhällig jury krystade vid invigningen 1995 fram denna motivering: ”Lyftet har ett spännande och fantasifullt formspråk. Skulpturen samlar med sin musikaliska lekfullhet krafterna i torgets strama arbetsyta, kioskens starka form och effektpelarnas resning. Förslaget motsvarar juryns högt ställda förväntningar och krav samt tillför torget ytterligare en dimension utan att inverka på torget som fri yta. Fontänen äger dessutom ett jordnära och mänskligt uttryck.”

Inte särskilt överraskande gick floskelgeneratorn för högtryck även under 60- och 70-talet, när man med ett liknande fikonspråk motiverade utplånandet av resterna av Skellefteå. Precis som i övriga Sverige så mottogs modernisternas ensidiga skönmålningar som en frälsning av de hänförda och lättlurade kommunpolitikerna. Stadens attraktiva och kulturhistoriskt värdefulla trähus byttes ut mot likriktade boxar, skyttevärn, oljetankar, skokartonger och sockerlådor. Kanske skulle det vara bättre om SAIK:s supportrar fick ta över stadsplaneringen istället? Supportrarna var i alla fall kloka nog att trä en färgglad jättekondom över fallosstatyn ”Lyftet”, för att måhända skydda stadens invånare från dessa vanvördiga modernistiska gräsligheter.

Nåväl, den gamla kyrkbyn någon kilometer från stadskärnan överlevde faktiskt rivningshysterin. Rivningsarkitekter och modernister vågar sällan riva kyrkor och andra församlingsbyggnader. Detta kan kanske tolkas som att lådmodernism inte bara är en ideologi utan också en religion som söker sina proselyter.

15. Sandviken

Sandviken har fått många röster, men vi som författar detta blogginlägg har aldrig satt vår fot där. Det är en ung stad (grundad 1862) och har därför ingen f.d. vacker, men sönderriven medeltida stadskärna att sörja. Är detta Gästriklands egen version av Hässleholm, d.v.s. en pendelort för de som arbetar i städer med mer liv? Via Googles funktion gatuvy så upptäcker man snabbt att stadskärnan inte har en enda vacker byggnad och bilderna nedanför visar en trolig anledning till de många rösterna. Först ser ni den ”pittoreska” gågatan och under den en bild på kommunens egen vision av hur det mysiga Drottningtorget ska förädlas och öppnas upp för att skapa mer liv och rörelse. Detta är en av ”flera satsningar som kommunen gör för ett mer öppet och tillgängligt centrum”. Tror ni på allvar att denna spännande nya mötesplats kommer att bli det som lockar den första turisten någonsin till Sandviken?

16. Eslöv
Eslöv är för evigt förknippad som Sveriges tråkigaste stad. Detta skriver vi mer om längre upp. Stadens skönhet hade vi dock ingen koll på och valde därför att göra ett studiebesök allt eftersom de många rösterna har trillat in på staden. Eslöv är en lillebror till Hässleholm, d.v.s. ett ställe man endast bor på för att pendla till vackrare städer. De flesta gamla byggnader är rivna och även om här finns några enstaka guldkorn så är de för få för att väga upp mot alla intetsägande bruna lådor. Det kändes ju inte heller så välkomnande att det första man såg som turist var en stor graffitti med orden ”Sug Röv Eslöv” (se bild under). Enligt uppgift har kommunen inte gjort något åt detta klotter trots att det är precis intill tågstationen och trots att det har gått flera månader. Staden har för länge sedan gett upp hoppet om skönhet och diskuterar istället en eventuell rivning av det ganska fina hotellet ”Sten Stenssons”. Nåja Eslöv har ju åtminstone sitt mysiga leksaksmuseum där man kan se en modell av hur staden önskar att den hade sett ut. (se bild under).

17. Växjö
En av oss som författar detta inlägg har bott i Växjö, men var tvungen att flytta därifrån på grund av all den fula arkitekturen. Staden går ibland under benämningen ”lilla Västerås” eftersom både historiken och den gamla stadskärnan har/hade en del likheter med Västerås. Växjö drabbades av ungefär lika omfattande rivningshysteri som Västerås, men här var det först och främst trähus som strök med även om en hel del pampiga stenbyggnader också revs. Få yngre Växjöbor har någon aning om att staden är gammal och det är ju förståeligt när man går promenerar runt i stadskärnan som för det mesta inte känns en dag äldre än år 1960. Snarare är det väl så att man blir förvånad över de där 1-2 trähusen som ligger kvar i stadskärnan då de idag känns så malplacerade. Nåja man kan ju alltid vandra runt sjöarna eller i skogen, men denna tävling handlar om arkitektur. Det är bara att hålla tummarna för att Sundebys nya arkitektur ska rädda staden från sin fulhet.

18. Gävle

Gävle hade kunnat vara en av Sveriges vackraste städer. I samband med stadsbranden 1869 försvann nästan all den gamla trähusbebyggelsen, men Gävle byggdes upp igen med pampiga stenhus. På 1950-talet hemsöktes staden av en man vid namn Louis Campanello. Han såg till att minst häften av alla fina gamla hus förintades innan han fortsatte sin rivningsturné i Göteborg. Gävle är ett av de sorgligaste kapitlen i svensk rivningshistoria. Stora delar av Gävle är totalförstört och istället för att göra någonting åt den sargade stadskärnan så bränner man istället en harmlös halmbock en gång om året. Tolka detta hur som helst, trots uppmärksamheten som bocken får så finns det ändå inget konkret som kan locka besökare till Norrlands äldsta stad.

19. Solna
Lyckliga gatan finns inte mer utan har ersatts av glas och betong. Vi som författar detta blogginlägg har nu fått lära oss att Solna är en egen stad trots att den ligger på gångavstånd från Stockholm. Vi lät därför en Solnabo författa vad det är som gör att just Solna borde röstas fram till Sveriges fulaste stad. Så här skriver hon: När det vackra gamla Hagalund (lyckliga gatan) revs ersattes allt med blåa lådor (Blåkulla). Vidare skar de upp stan med stora bil-leder så att gatorna i Råsunda kippar efter andan. Råsunda fotbollsstadium från femtiotalet revs nyss och platsen har självklart ersatts av ännu fler höga glaslådor. Ruskigt är bara förnamnet om man gillar hemtrevliga kvarter där människor kan mötas. Råstasjön med unika fågelarter ser idag ut som en liten damm. Vi avslutar med att publicera en bild på Solna centrum. En stads mest centrala del ska väl också vara dess vackraste?

20. Kramfors
Kramfors är en liten ort med anor från 1700-talet. En stad började växa fram i slutet av 1800-talet och i tätorten bor det idag ca 7000. Staden drabbades på 60-talet av den epidemi vi kallar för rivningshysterin. Kramfors centrum, som tidigare bestod av charmiga trähus med snickarglädje, revs och ersattes av.. japp, ni gissade rätt. Fula betonglådor. På stadens torg finns idag bara ett historiskt vackert trähus kvar. Nyligen beslutades att det ska byggas nytt i centrum. Detta är något som inte gjorts på flera år och kommunen var överlycklig att någon ville bygga i Kramfors. Istället för att försöka försköna centrum genom att knyta an till den enda äldre träbyggnaden så för man upp en intetsägande låda. Det är tur att vackra Höga Kusten ligger nära till hands när modernismens förfulande tentakler når ända in de mindre städerna på landsbygden. När man lämnar Kramfors har man nämligen ingen lust att ge staden en innerlig kram.

Fler närmare beskrivningar av de städer som kandiderar till titeln Sveriges fulaste stad kommer att dyka upp på den här sidan vartefter omröstningen pågår i våra Facebook-grupper.

Rösta via denna länk

Du röstar på Facebook och du behöver vara medlem i facebook-gruppen ”Arkitekturupproret – Det finns alternativ till fyrkantiga lådor” för att kunna rösta. För att rösta klickar du här.

Allt i Boxholm är inte fyrkantigt

Det har kommit till vår kännedom att det faktiskt finns en rund byggnad i Boxholm, som ska föreställa en ost. Därmed vill vi be om ursäkt till alla ostälskare som blev förolämpade av vår jämförelse mellan fyrkantiga ostar och arkitektur. Boxholms ost säljs nämligen inte bara i fyrkantigt format då ostmakarna har vågat vara nyskapande nog att också tillverka runda ostar. Vi kan dock bekräfta genom egna besök i Boxholm att stadskärnan ändå är full av fyrkantig lådarkitektur och andra boxliknande hus.

Artiklar om omröstningen

21/3 Vestmanlands Läns Tidning: Arkitekturupproret vill ha din röst: Är Västerås landets fulaste stad?
21/3 SR P4 Västmanland: Är Västerås Sveriges fulaste stad? – Sigvald Freylander intervjuas
21/3 SR P4 Västmanland: Historiker om att Västerås nominerats till en av Sveriges fulaste städer
21/3 SR P4 Dalarna: Arkitekturupproret: Borlänge Sveriges fulaste stad – Martin Landhage intervjuas
21/3 Lokaltidningen Södertälje: Är Södertälje landets fulaste stad?
23/3 Aftonbladet: Västerås nominerad till landets fulaste stad
23/3 Lokaltidningen Hässleholm: Hässleholm nominerad till Sveriges fulaste stad
24/3 Södermanlands Nyheter: Oxelösund kan bli fulast i Sverige
26/3 Västerås Tidning: “Vi vill visa det vackra i vårt Västerås”
27/3 Lokaltidningen Södertälje: Politikerna sågar nomineringen till Sveriges fulaste stad: ”Oförskämt – Södertälje är en pärla”
27/3 SVT Nyheter Gävleborg: Gävle – Sveriges fulaste stad?
27/3 Nerikes Allehanda: Karlskoga – en av favoriterna till Sveriges fulaste stad: “Motorvägen skär rätt igenom detta tragiska öde”
27/3 Nya Wermlands-Tidningen m.fl.: Karlskoga röstas fram som fulast i Sverige – Henrik Algotsson intervjuas
28/3 Nya Wermlands-Tidningen m.fl.: Stort kulturvärde i Karlskoga
29/3 SR P4 Värmland: Är Karlskoga Sveriges fulaste stad? – Henrik Algotsson intervjuas
29/3 SR P4 Örebro: Är Karlskoga Sveriges fulaste stad? (kortare version av ovan)
31/3 Södermanlands Nyheter: Arkitekt: Nej, Oxelösund är inte fulast i landet!
1/4 Arbetarbladet: Är Gävle Sveriges fulaste stad? Svenska folket uppmanas rösta
3/4 Land: Sveriges ”fulaste stad” ska utses – väcker ont blod
3/4 Norra Skåne: På spaning efter stadens vackraste hus
4/4 Kristianstadsbladet: Hässleholm kan få pris för fulaste stadskärna
9/4 Eskilstuna-Kuriren: Flen kan vara Sveriges fulaste stad
10/4 Eskilstuna-Kuriren: Fotoklubben: Flen är en vacker stad!
10/4 VLT: Protest mot att Västerås är fult – Pär Anders har skrivit en kärlekslåt
11/4 Expressen: Nu ska Sveriges ”fulaste” stad koras
11/4 Dalarnas Tidningar: Nu ska Sveriges fulaste stad koras – kan bli Borlänge
12/4 Smålänningen: Ljungby – bland Sveriges fulaste städer?
12/4 Hela Hälsingland: Bollnäs kan utses till Sveriges fulaste stad – igen: ”Jag ser inte alls det fula”
13/4 Smålänningen: Motreaktion på att Ljungby ligger högt i fulaste stad-omröstning
13/4 Vestmanlands Läns Tidning: Stadsarkitekt får nobben – trots att alla partier vill ha en vackrare stad
15/4 Expressen: Därför borde Malmö koras som Sveriges fulaste stad
15/4 Nyheter24 Trelleborg: Trelleborg kan röstas fram till Sveriges fulaste stad
15/4 Nyheter24: Vilken plats vinner tävlingen och blir Sveriges fulaste stad?
16/4 Eskilstuna-Kuriren: Insändare: Vinner Flen tävlingen Sveriges fulaste stad?
18/4 Vetlanda-Posten: Nässjös stadskärna kan vara Sveriges fulaste
18/4 Aspiranten: Sveriges fulaste stad ska utses – Umeå med i toppen
19/4 Breaking News, Kanal 5: ”Stockholmare pissar på Borlänge”
19/4 Aftonbladet: Gustaf Noréns utbrott i Breaking news: ”Ni pissar på Borlänge”
19/4 Smålands Dagblad: ”Jag brukar tala om hur fint Nässjö verkligen är”
19/4 Skaraborgs läns tidning: Skara i föga smickrande startfält
20/4 Aftonbladet TV: Improvisationsteater framför: “Ni pissar på Borlänge”
29/4 anderslif.se, blogg: En märklig debatt om behovet av en stadsarkitekt – och om behovet av en ”stark man” – Journalisten och författaren Anders Lif bloggar om hur Arkitekturupprorets tävling påverkar lokalpolitiken i Västerås
20/4 SR P4 Jönköping: Är Nässjö Sveriges fulaste stad?
4/5 SVT Nyheter Dalarna: Borlänge – Sveriges fulaste stad?
4/5 Aftonbladet: Kan man kalla detta ˝Sveriges fulaste stad”?
4/5 Aftonbladet: ”Vi gillar inte när det kommer töntar och kommenterar oss”

---

VILL DU SE MER AV ARKITEKTURUPPRORET?
Du vet väl att vi är som allra aktivast på Facebook?
Besök vår aktiva Facebookgrupp här