Nu är det Almedalsvecka och representanter för Arkitekturupproret har varit på plats för att hålla koll på arkitekturdebatterna. På Veidekkes arrangemang Super Tuesday, med Özz Nujen och Alexandra Pascalidou som moderatorer, debatterade arkitekterna Jerker Söderlind (Stadsliv AB) och Emma Jonsteg (Utopia Arkitekter AB).
Jerker Söderlind (arkitekt, lärare, stadsplanerare, författare, debattör och engagerad i både Arkitekturupproret och Yimby) börjar med att berätta om hur han blev varnad av branchorganisationen Sveriges Arkitekter för att han kritiserade Kasper Salinprisvinnande Domkyrkoforum i Lund, samt om sin kommande bok Bygg det folk gillar.
”God arkitektur är den arkitektur som människor som inte har gått på Arkitektskola, gillar.” (Jerker Söderlind)
Emma Jonsteg (arkitekt, VD och grundare av Utopia Arkitekter, poddprogramledare och flitig debattör, utnämnd till mäktigaste arkitekten 2016) berättade hur hon som barn drömde om att få skapa vackra miljöer som skulle skapa ett värde för mänskligheten och får alla att må bra. Men under hennes 20 år som arkitekt har hon inte fått något uppdrag av någon kund eller kommun att rita något vackert, utan bara rationellt, kostnadseffektivt, och så ska det inte läcka in heller. Så då skapade hon Utopia.
Emma tycker att vackraste byggnaden är Stadshuset. Jerker tycker att det är de 400 husen i det medeltida Visby. Emma anser att god arkitektur handlar om hållbarhet, estetik och charm.
”Mår jag bra i den här miljön? Ja, det gör jag. Det är god arkitektur.” (Emma Jonsteg)
– Kan man bygga fram ett gott samhälle, ett välmående välfärdssamhälle som andas jämlikhet och jämställdhet? undrar Alexandra.
Jerker påpekar att jämställdhet är en annan diskussion, men att om människor rör sig i täta och blandade småskaliga miljöer där det är kort mellan gatuhörnen och där man inte behöver åka så mycket bil, då möts människor längs gatan – till skillnad mot om man bor i en modernistisk stadsdel där man i en bil och ger finger åt varandra när någon kör fel. Jerkers enkla lösning är att vi stryker ett streck över det som byggts från 1930 och framåt och börjar bygga i den mångfald av stilar som utvecklats under de tidigare fyra-fem-sex tusen åren. ”Då skulle nog människor mötas på ett mer civiliserat sätt, och må bättre och bli gladare när de tittar ut genom köksfönstret.”
Emma ifrågasätter inte om det är arkitekters uppgift att fortsätta vara sociala ingenjörer för att skapa nya politiska utopier utan tar entusiastiskt emot titeln som samhällsbyggare och menar att självklart kan man skapa det goda samhället ”där alla har en självklar plats” och givetvis kan man motverka segregation, klimatutmaningar och ojämställdhet genom att bygga miljöer och områden ”där folk växer och frodas, och mår bra och känner tillit, trygghet och möter varandra i det publika rummet”.
Özz vill att debattörerna nämner exempel på nybyggda områden som blivit bra, både som arkitektur och livsmiljö.
Jerker räknar snabbt upp S:t Eriksområdet i Stockholm, Jakriborg samt Järla Sjö i Nacka.
Emma har svårare att nämna något alls men säger sig vara på samma sida som Jerker och tycker det är ”hemskt att behöva erkänna” att det finns en stor brist på samtida arkitektur som håller hög kvalitet.
Mycket av det som byggs idag är könlöst, homogent, och det saknar helt lokal förankring och koppling. Och det är ju mycket knutet till att vi har höga markpriser, kalkyler som ska hålla ihop, vi har tappat drivet att skapa miljöer som folk verkligen trivs i. Vi pratar för lite om ”varför kommer människor älska att bo här?” Vi, alla här, ritar ju byggnader och miljöer som barn… där kommer de ha sina barndomsminnen från de här miljöerna. Vi har ett jävla ansvar att se till att det håller hög, långsiktig hållbar kvalitet, att det åldras vackert, med omsorg. Och jag skulle verkligen uppmana hela branschen: ni har en hemläxa här att göra, så är det!
Se hela av debatten här:
Kommentar
Detta är inte första gången Emma Jonsteg förefaller ta både byggbranchen och sina arkitektkolleger i örat. Denna återkommande ”kritik” är en del av Utopias affärsidé – utöver att producera spektakulära renderingar för att få uppmärksamhet. Men erbjuder Utopia något som är småskaligt, trivsamt, omslutande, klassiskt vackert och allmänt uppskattat istället för de trista massproducerade lådor som med rätta dissas?
Tyvärr inte alls.
Istället går de åt andra extrema hållet och ritar dagisarkitektur som ser ut som gigantiska leksaker i grälla primärfärger, utspejsade science fiction-solitärer eller dystopiska mardrömshus, helt utan anknytning till platsen eller respekt för områdets, stil, skala, färgskala, material, tradition, natur eller människorna som ska bo där.
Kommer dessa byggnader skapa integration och jämställdhet, ge fina barndomsminnen, hålla länge och åldras vackert? Döm själv, och skriv gärna din åsikt i kommentarsfältet.
Fler projekt hittas på Utopias hemsida.
Själv bor Emma med sin familj i ett vackert jugendhus i Vasastan i Stockholm.
Men jösses, har ingen av dessa arkitekter läst Christopher Alexander. Där finns ju svaren på det de frågar sig – nämligen hur man ska bygga för att folk ska trivas och må bra, vetenskapligt undersökt och utrett. Borde vara obligatorisk läsning för alla arkitekter (och andra också).
Jag vill ha kvar gamla hus i Stockholm som har kulturhistoriskt värde och det vill jag inte det rivs. Vissa områden i stockholm vill jag ha som det är tillexempel pålsundet, skeppsholmen, kastleholmen, strandvägen, blasieholmen, riddarholmen, gamla stan, hornsgatan, bellmansgatan östermalm ich sturegallerian punkt ich slut dem platserna vill jag inte att det gamla ochbyggs med det moderna. Det kkulturhistoriska värden och der är viktigt att det bavaras. Bygga mordernt man göra på andra ställwn i stockholm där det inte har stått gamla hus tidigare eller sidan om vid det gamla. Jag vill ha kvar av våra fornminnen, kulturarv och våran historia. Det räcker att dem har rivit i slussen klara kvarten, sergelstorg, på söder, krukmakargatan, stockholmscity och jag norrmalm och byggt mordernt och jag vill inte att fler platser i Stockholm där det finns gamla hus som och bygger mordernt. Sturegallerian står hotad till rivning, magasinit och tullhuset på blasieholmen står hotad till rivning, pålsundet står hotad till rivning och hovet står också hotad till rivnung och det är inte och jag vill inte att det rivs
Jag vill inte att gamla kåkarna på ulvbergsgården villaberga i tullinge rivs. Jag vill ha kvar gamla kåkarna på ulvbergsgården det har kulturhistoriskt värde och det är viktigt att man vörnar om och bevaras. Dem gamla kåkarna på ulvbergsgården som jag har fått höra att det skulle rivas det är gamla villorna som bredvidvid varandra framför huvudbyggnaden som är östra flygeln och västra flygeln som skulle rivas, garagehuset som står framför snett till vänster om östra flygeln skulle rivas, huset nummer 9 skulle rivas och vedboden som står bakom huvudbyggnaden skulle rivas och det är inte ikej att det rivs och jag vill inte att det rivs man kan renovera om det är slitet och gammalt och det blir förstora delar av ulvbergsgården som rivs. Jag vill ha kvar äppelträden och ulvbergsskogen vid ulvbergsgården också och jag vill inte att man bygger på bostäder på ulvbergsgården i Tullinge det förstör det vackra ulvbergsgården från 1800talet och det passar inte att bygga bostäder på ulvbergsgården. Jag vill inte att man river falkbergsskolan i Tullinge, björkhagaskolan i Tumba, brunnaskolan i hallunda och borgskolan i norsborg det vill jag ha kvar, det har kulturhistoriskt värde, det rivs förmycket skolor i botkyrka kommun det räcker att riva skolor där.