Arkitekturupproret presenterar den 19 mars 2019 den tredje upplagan av Sveriges nya arkitekturpris, det omtalade Kasper Kalkon-priset. Nu är Kasper Kalkon tillbaka för att vända trenden. Kanske blir detta sista året det byggs så fula hus, innan det vänder och vi kan lägga ner denna tävling. Ta chansen att vara med och utse Sveriges fulaste byggnad 2018! Skrolla ned för att se de 15 nominerade. (Avslutat: se resultatet här).
Kasper Kalkon-priset
Priset som rörde om i grytan, skakade arkitekturbranschen och blev mycket omtalat i både press, radio och tv.
Missade du tidigare omröstningar så kan du läsa om dem här:
- Kasper Kalkon-priset 2010-2015 – Ett uppsamlingsheat
- Kasper Kalkon-priset 2016 – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2016 – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2017 – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2017 – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – vinnaren
En svensk Carbuncle Cup
Kasper Kalkon-priset är inspirerat av the Carbuncle Cup, en tävling som började 2006 efter att prins Charles beskrivit en modernistisk tillbyggnad på National Gallery i London som ”en böld [carbuncle] i ansiktet på en kär gammal vän”. Uttalandet ledde till instiftandet av fulpriset Carbuncle Cup, som varje år delas ut till fulaste nybyggnationen i Storbritannien.
En motpol till branschorganisationen Sveriges Arkitekters pris
Kasper Salin-priset har delats ut sedan 1962 av bransch-/lobby-/fackorganisationen Sveriges Arkitekter och är det förnämsta arkitekturpriset man kan få i Sverige. Det motsvarar den svenska arkitekturens Oscar, men kan även kallas ”Kejsarens nya kläder-priset”. År 2017 lyckades vi förhandstippa Kasper Salin-prisets vinnare och nominera den till ful-priset flera månader innan arkitektbranschen ens hade börja nominera. Blir någon av nedanstående femton byggnader kanske nominerad till Sveriges vackraste av arkitektbranschen också i år? I bland är världen upp och ner.
Arkitekturupprorets pris för vackraste nyproduktion?
Vår ambition har hela tiden varit att även ha ett finpris för Sveriges vackraste nyproduktion. Dessvärre är det kubistiska modernistiska smakmonopolet så etablerat i vårt land att det sällan finns några kandidater som uppfyller kriterierna. Har ni tips om något vackert nybygge så tar vi gärna emot nomineringar.
Kasper Kalkon-priset – så här röstar du
Några av våra nära 60 000 medlemmar har under året nominerat femton byggnader som kandidater till årets fulaste nyproducerade byggnad. Dessa femton kandidater kan nu alla som vill rösta på. För detta krävs att du går med i Facebook-gruppen Arkitekturupproret – Det finns alternativ till fyrkantiga lådor. (När du har lagt din röst kan du lämna gruppen om du vill, din röst kvarstår och räknas ändå.)
(Omröstningen är avslutad. Läs vem som vann tävlingen 2019 genom att klicka här.)
Missa inte prisutdelningen i Stockholm den 19 mars 2019
Tisdagen den 19 mars 2019 utses en (o)värdig vinnare av Kasper Kalkon-priset under Arkitekturupprorets tillställning i Stockholm. Vi återkommer med exakt tid och plats. Alla som vill delta i Kasper Kalkon-prisutdelningen är välkomna! Vårt event kostar ingenting, men platserna är begränsade och vi tar emot föranmälningar genom vår kontaktsida.
De nominerade till Kasper Kalkon-priset 2018
I år fick vi fler och fulare nomineringar än någonsin, och tvingades välja bort några trots att vi har hela 15 kandidater att rösta på. Årets tema är återigen ”ny-rostat”, då det har uppstått en konstig trend där nya byggnader helt kläs in i rostig fasadplåt, ungefär som att köpa färdigslitna jeans. Denna trend har de senaste åren spridit sig som en löpeld. Även den allmänt avskydda brutalismen med sin råa betong har fått en ovälkommen återuppståndelse, liksom retrotristessen med sina höghus-i-park och skivhus á la miljonprogramsförort 1975, fast nu har man flyttat in förortsarkitekturen i städerna också. Och, som lök på laxen, dekonstruktivismen som försöker liva upp de tråkiga lådorna med konstiga vinklar, förvirrande mönster, utdragna lådor och annat påhäng lite huller om buller på fasaden, vilket bara gör det ännu värre. Vi hoppas verkligen att detta är fularkitekturens sista suck innan trenden vänder mot ett vackrare 2020-tal!
De femton nominerade byggnaderna
1. Kv. Sofia (även kallat rosthuset) i Malmö (MKB Fastighets AB, Tegnestuen Vandkunsten arkitekter)
En av Malmös vackraste byggnader var Dahlgrenska stiftelsen. Den låg precis intill Malmös kanal bredvid den gamla staden, granne med Rörsjöstadens jugendkvarter. Den gedigna stenbyggnaden revs på 1970-talet och ersattes av… ingenting. I 40 år har det gamla järnstaketet stått som en påminnelse om vad där en gång fanns, men i år började Malmös kommunala fastighetsbolag, MKB Fastighets AB, äntligen bygga här.
Intill den lummiga och vackra Rörsjöparken blir det ett nytt kvarter med 166 lägenheter. Huset får en annorlunda arkitektur som faller väl in i den befintliga sekelskiftescharmen. (beskrivning från Boplats syd)
Tyvärr blev det inte med inspiration från den rivna pärlan utan med en rostig låda för 330 miljoner som tar upp ett helt kvarter. Hela byggnaden har täckts med corténstål vilket ger associationer till en övergiven industribyggnad i USAs rostbälte under senare stadier av förfall. Möjligen kan fasaden bli lite mindre dystopisk när den rostat färdigt (detta påstår arkitekterna), men den påstådda anpassningen till sekelskiftescharmen lär knappast öka. Inte ens arkitekterna själva blev nöjda. Arkitekterna bakom huset: ”Det ser rätt fult ut”
2. MSB-huset i Karlstad (Arkitektbyrån Design)
Minns ni förra årets vinnare av Kalkon-priset, Arkitektbyrån Design? De blev tydligen så hedrade av sin vinst att de nu försökt överträffa sin gråa betonglåda med en gulgrön låda i mossig 1970-talsstil, med det Kalkon-vinnande konceptet att piffa upp tristessen med lite tandguld här och där. På bästa läge i Karlstad har man nu för alltid förstört en potentiell mysmiljö med en enorm låda. Några av er kanske inte vet vad MSB står för, men enligt Karlstadsborna står det numera för ”Modernistisk-Skit-Byggnad”.
3. Kongahällaområdet i Kungälv
Nej det är ingen byggbild, detta nya flerfamiljshus är färdigbyggt och ska verkligen se ut så här. Kommunens hemsida säljer in det nya området med dessa lockande ord:
Husen har olika höjd och fasaderna skiljer sig åt för att skapa en upplevelserik miljö. I Kongahälla är det enkelt att leva ett energisnålt och miljösmart stadsliv. Allt på nära håll minskar behovet av bil och med cykel kommer man långt i Kongahälla. Kungälvs resecentrum utmed motorvägen borgar för enkla och snabba resor till och från Kongahälla. För de få gånger då bil är enda lösningen finns en bilpool i Kongahälla. Det byggs dessutom ett stort köpcentrum utmed motorvägen.
I Kungälv blev projektet så ogillat att Kungälvsposten fick ringa upp kändisarkitekten Gert Wingårdh för att ta reda på vad ”experten” tycker. Han svarade:
”Jag har faktiskt också undrat. Det ser ut som hus byggda av betongelement vilket för tanken till 60- och 70-talet då elementhusen byggdes med synliga skarvar. Det kommunicerar att husen är billigast möjliga och det känns som man försöker kompensera det betonggrå med färgglada detaljer på fasaderna. Att låta växter klättra på gavlarna är en bra idé, men med tanke på att en vanlig häck växer ungefär 20 cm om året så lär det ta sin tid innan det blir snyggt….” ”Platta tak är ett rationellt och bra sätt att bygga och har absolut sin plats i stadsmiljö. Husen på taken kallas för kungsvåningar och är ganska vanliga idag.”
Citaten från Gert bör räcka till denna nominering. Artikeln finns i sin helhet här: Kungälvs-Posten.
4. Brf Pumpen, Kalhäll, Stockholm (Bau Arkitekter)
Minns ni vårt rekord-delade blogginlägg där vi myntade uttrycket ”fake views” som sedan hamnade i tidningen ETC? HSB beskriver knasbygget som ett smäckert ”landmärke som kommer att ge hela stadsdelen en modernistisk knuff in i 2000-talet” och hävdar att ”Bau Arkitekter har tagit fram förslaget med omsorg och förståelse för dåtid, nutid och framtid.” Nomineringen vi fick in håller inte riktigt med om den beskrivningen:
Kallhälls nya ”Landmärke” brf Pumpen. De enda som gick på pumpen var invånarna. Betong i olika varianter med synliga skarvar a la Lego. Rendering vs Verkligheten.
5. Nya KTH Campus i Södertälje (White Arkitekter)
Enligt Whites hemsida har KTH har definierat sin identitet som ”Den hållbara fabriken”. Den beskrivningen stämmer för en gångs skull väl på interiören med Gunnebostängsel och nakna ventilationsrör. Exteriört menar White att den nya tillbyggnaden i trä och glas ”samspelar med de äldre husens tegel”. Vi andra tycker det ser ut som ”Älskling, jag förstorade vår gamla transistorradio från 1972”.
6. Projekt Solsidan, Huskvarna (Arrhov Frick Arkitektkontor)
I bästa läge på Vätterns solsida har Tosito AB smällt upp en rad bunkrar i klossig brutalism. Norra och södra huset har dessutom försetts med loftgångar á la 70-talsförort och plåtiga spiraltrappor av typen nödutgång. Även om interiörerna är välplanerade för att maximera den fantastiska utsikten så ger det inte direkt känslan av lyx när man redan i renderingen planerat in Gunnebostängsel mellan betraktaren och utsikten.
Som vanligt när det kommer till arkitekturpriser är det dock uppochnervända världen. Juryn som utser Jönköpings stadsbyggnadspris tyckte nämligen att det var så fint att det har nominerats i deras kategori god arkitektur. Jönköpings stadsarkitekt menade att det var ”spännande” och att det ”delar opinionen i två delar”. Vi undrar vilken den andra delen av ”opinionen” är förutom juryn. Läs mer om detta genom att klicka här.
7. Kontorsskrapan, Gamlestads torg i Göteborg (Arkitektbyrån Design)
Under flertalet år har den danska arkitektbyrån 3XN kört konceptet att täcka sina byggnader i ett svartvitt, asymmetriskt mönster. När Arkitektbyrån Design skulle skapa det nya Gamlestads torg, placerat mellan gamla tegelfabriker och klassiska landshövdingehus i Göteborg, så valde de helt enkelt att sno det slitna konceptet rakt av. Arkitekturskribenten Mark Isitt liknade i en artikel byggnaden vid en ”trasig smartphone” och det får tas som en komplimang i sammanhanget. Med samma finess som när en valross ruvar hönsägg satsar Arkitektbyrån Design hårt på att vinna Kasper Kalkon-priset för andra året i rad. Även på detta projekt är det fake view-varning.
8. P-huset Däcket, Västerås (Fojab Arkitekter)
När första kommunala p-huset i Västerås på 30 år skulle byggas på Öster Mälarstrand så återanvände man tydligen ritningarna från 1970-talet och lät sedan Fojab skoja till halva P-huset med ett knasigt mönster så att det skulle se mer ”samtida” ut. ”Fasadens utformning är inspirerad av seglen på moderna tävlingsbåtar”, enligt VLT. Nog för att designen är ute och seglar, men den associationen är nog inte direkt solklar för någon annan än arkitekten själv. Om denna p-husbunker inte vinner har Fojab en stor chans att kamma hem vårt tröstpris för bästa fake view (som kommer att utgöras av en genomskinlig enhörning).
9. Docenten, studentbostäder, Teleborg, Växjö
Docenten i Växjö är ett grått studentboende, byggt av färdiga trämoduler, med påstått hög interiör standard (”… välutrustade och har spis med glaskeramikhäll, kombinerat kyl- och frysskåp samt badrum med dusch”) och dito hyror. Det invigdes i januari 2018 men hade ännu i maj svårt att hitta hyresgäster vilket ledde till att man under sommaren sänkte hyrorna. Fullt begripligt är få beredda att betala överpris för att bo i något som från ena sidan ser ut att vara ett sunkigt köpcentrum från 1970-talet och från andra sidan ser ut som ”huset från den amerikanska fängelsefilmen” som det enligt en lokalbo kallas när alla skall veta vilket man menar.
10. Projekt Sadelmakaren, Korsängen, Enköping (Engstrand & Speek)
Denna nominering fick vi in från en av våra följare:
Jag bor i dom 3 höghusen i området Sadelmakaren i Enköping. Dom husen färdigställdes 2018 och är både vedervärdiga i utseende och felkonstruerade på alla sett. Visuellt är dom Sveriges nyaste miljonprogramsområde med oklädd prefabfasad, vit på ena sidan och svart på den andra. Fönsterna sitter i fula mönster men galenskaperna slutar inte där. Trots detta billighetsbygge måste man betala runt 9 000 i månaden för en 1:a och 13 000 för en 3:a. Så dyrt ska det inte behöva vara att bo i ett fuskbygge i en småstad. I min favoritstad Sundsvall finns nybyggen där man kan i alla fall bo för ner mot 6 000 i en 2:a, vilket fortfarande är dyrt men billigt jämfört med Sadelmakaren. Sedan funkar inte uppvärmningen så jag, som med nöd och näppe har råd att ens leva, går runt och fryser. När jag duschat klart utstår jag världens kallaste klinkergolv och här och var i huset syns betongskador som inte borde komma på åtminstone ett halvsekel. Det är svårt att slå i både ful och dysfunktionell arkitektur. Bilden jag tog säger verkligen allt om den omänskliga arkitekturen. Husen är planerade av arkitektfirman Engstrand & Speek och är byggda av vandalbolaget Peab som tidigare rev det ståtliga stadshotellet, även det i Enköping. Samtidigt finns dock några halvgamla pärlor i Enköping såsom 80-00-talshus med harmoniska proportioner så därför är det extra tråkigt att den trevliga staden skulle komma att förfulas av Peabs rivningar och fuskbyggen. Det är svårt att tro men det finns musiker som bor i nybyggda miljonprogramsområden. Jag och mina synthar bor i världens kallaste nyproduktion.
MVH musikern Jacob Kilström
11. ICON, Växjö (Semrén & Månsson)
Växjös andra nominering i år är det galna skrytbygget ICON (självklart måste det ha ett hippt utländskt namn för att man ska fatta vilket märkvärdigt ”landmärke” detta är). ICON slingrar sig runt kvarteret som ett stiliserat Loch Ness-monster ur Minecraft och har dessutom snott designen från den franska dekonstruktivisten Manuelle Gautrands La Cite Des Affaires i Saint-Etienne från 2011. Som befarat sticker eländet upp över stackars Växjö som något otäckt ut Världarnas krig. Ingen ”genom åren försvarad skala” eller ”fel stil, fel plats, fel storlek” som det gnälldes så mycket om när det gällde Sundebys planerade kontor och bostäder.
12. Linnéuniversitetet, Hus Vita, Kalmar (Tengbom)
Nej, det här är inte ett kontorshus från 1982 utan det är helt nybyggt. När f.d. Högskolan i Kalmar slogs 2010 ihop med Växjö universitet blev det Linnéuniversitetet – en hög klossar av olika färger och storlekar utspridda lite huller om buller längs kajen, efter samma misslyckade recept som Tengbom körde i Malmö Live. Så hur gick detta till? Högskolan hade redan nybyggda lokaler, men en tidigare rektor fick för sig att studenterna kräver havsutsikt från lärosalarna, därför har de byggt nya lokaler och övergivit de gamla. Och kommunen lägger sig naturligtvis platt som en dörrmatta eftersom Linnéuniversitetet är en stor tillgång för staden. En av de många disparata klossarna är Hus Vita som just blivit färdigbyggt. Här kan man gå på rundtur med 24Kalmar och se hur det ser ut inuti.
13. Pollux, Helsingborg (Kjellander Sjöberg Arkitektkontor / Skanörs Fastighetsutveckling Byggnads AB)
“Ett nytänkande boende siktar mot stjärnorna” står det på projektets hemsida. Pollux är det första punkthuset på Ringstorpshöjden i Helsingborg. Sedan kör man Copy-Paste och ger enäggstvillingen det fyndiga namnet “Castor”. Pollux påstås vara “ett nytänkande och iögonfallande tolvvåningshus som visar vägen för det som komma ska i detta spännande bostadsprojekt” som också är “ett innovativt utformat bostadsområde”. Vad som är innovativt med att att bygga blåsiga höghus-i-park enligt Le Corbusiers recept från 1925 framgår inte. Lägenheterna blir ”ljusa”, dvs vitmålade, vilket ju också är enormt originellt och nyskapande. Och fasadelementens slumpmässiga växling mellan mörka och ljusa nyanser av ofärg är snarare standard sedan några år tillbaka.
14. Tegelbruket, Halmstad (Semrén & Månsson).
Den som trodde att vi lärt oss något av miljonprogrammet trodde fel. Om man besöker Halmstad hälsas man välkommen av dessa nybyggda förortshus som skulle kunna varit byggda 1959 eller klonade från Kinas nya megastäder. Enligt projektets hemsida kommer byggnaderna att utgöra ”ett landmärke för hela Halmstad” och man har därför varit ”angelägna om att få till en estetiskt tilltalande gestaltning”. Tyvärr syns det inte. Istället är fjolårsvinnaren Halmstad återigen nominerad till Kasper Kalkon-priset. Tydligen satsar man även hårt på vårt pris för mest utslitna floskel: om man googlar på ”landmärke + nybyggnation” så får man 20 400 träffar…
15. Norra tornen: Innovationen, Hagastaden, Stockholm (OMA/Oscar Properties)
Sist men inte minst avslutar vi med med vår pièce de résistance: det första av de nya ”Norra Tornen” som just blivit klart. Var och varannan vecka under det gångna året har någon ny medlem upptäckt den ständigt växande stapeln tjock-TV-apparater vid Hagastaden och blivit chockad av skalan som nu förstör inte bara det älskade Rödabergensområdet utan hela huvudstadens skyline vilket håll man än betraktar den från. Låda på låda på låda i all evighet.
Någon tyckte att det ser ut som om skyskrapan ”räcker fingret” åt hela staden – vilket den säkert också gör eftersom det är ritat av det dekonstruktivistiska arkitektkontoret Office for Metropolitan Architecture (OMA) i Rotterdam, grundat av Rem Kolhaas, som specialiserat sig på att rita medvetet destruktiv Anti-Arkitektur.
Spekulationsprojektet är byggt helt i prefab. Badrummen levereras färdiga med all inredning och installationer. Fasadelementen kommer med stora de stora fönstren redan insatta och är räfflade så att de ser ut som wellpapp – en design som man antingen älskar eller hatar.
Projektet har ända från början varit kantad av skandaler, från att Aleksander Wolodarski hoppade av efter att det första förslaget stoppades till usla arbetsförhållanden – bl a pga att man låtit de boende flytta in innan det är färdigbyggt – och ekonomiska problem, där Oscar Properties tvingats dumpa priserna på sina chockdyra lyxlägenheter (Innovationens dyraste penthouse såldes för 65 miljoner kr).
Tornen är typexempel på den nya trenden med narcissistisk och segregerande arkitektur där några få mångmiljonärer ges utsikt, inte bara på grannarnas utan på hela stadens bekostnad. Sveriges svar på Trump Tower?
Länken till omröstningen verkar inte funka. Tillfälligt fel?
Hej Henrik, det funkade nyss när jag testade. Prova igen?
Pumpen i Kallhäll absolut fulast. Att smälla upp en så ful byggnad i ett område med naturreservat och Mälarens vatten intill är en stor gåta! Ser ut som en övergiven byggnad i Tjernobyl. Det värsta är att den är fulare i verkligheten än på bilden!
Så deprimerande fult och omänskligt. Det minst värsta är ”transistorradion”; resten är horrörer i varierande grad av fulhet.
Får jag rösta på alla? Dom är förskräckliga!
Men om jag väljer en får det bli Pollux.
Oj oj! Hård konkurrens i år. ”Transistorradion” var lite fin, men Linné-universitetet … eller MSB-huset! Det senare tar nog tråkpriset. Eller de hemska svarta kolossen, eller miljonprogramspastischerna! Jösses!
Linneuniversitetet, hus vita i Kalmar och pumpen i Kallhäll, Järfälla. Båda lika fula.
Malmö och ”rosthuset.” Arkitekter som ”prostituerar” sig på detta sätt ska skämmas. Är det vad folk ska bo i och vi ska lämna efter oss? Ett hus i rost? Vad blir det härnäst? Mögelhus? Nej just det. Såna finns ju redan. Sen är det nästan dött lopp. Alla ”bidragen” förfärligt fula och själlösa.
Svårt val men jag kör nog på det första jag tänkte på. Bidrag n:o 13 ty stora balkonger som omysigt sticker ut på fasaden äro hemskt!
Ni har lyckats fånga Docenten i Växjö från dess absolut bästa sida. Tittar man på hustes andra sida, går dess fulhet inte ens att beskriva med ord och får flera av de andra nominerade byggnaderna att framstå som arkitektiska skönheter. Jag tyckte först att ”rosthuset” var fulast, men det kan nog bli snyggt med tiden. Bild nummer tre är också helt vidrig, ser ut som det stått övergivet i 50 år. Fast Docenten i Växjö är nog fulast i alla fall. Tror inte man ens kan hitta något fulare ens i Ryssland under kommunisttiden. Det får en att undra om det ens är försvarbart att ha kvar arkitektutbildningen och att stadsbyggnadskontoret, som godkänt bygglovet, jobbar efter en hemlig agenda att förfula staden. Växjö kommer snart att toppa listan igen när det nya kommunhuset blir färdigt. Byggnaden är så ful, att fastighetspriserna i Växjö kommer att sjunka.
Solsidan i Huskvarna är ju så enormt enformigt grå och ful. Att dessutom ha namnet ”Solsidan” gör det hela ännu mer overkligt. Även Kontorshuset i Göteborg är brutalt fult. Svårt att begripa att någon fastighetsägare vill investera pengar i sådana hus.
Kongahällahusen var nog de mest fasansfulla, det gråa är så deprimerande och dystert.
Läste i lokaltidningen att Växjö fått 2 nomineringar så jag var tvungen att kolla på övriga. Vilka fruktansvärda exempel ni har hittat. Värst var Kongahälla, Pollux och Norra tornen. Efter mycket tvekan går min röst till Kongahälla som ser ut att vara i sista stadiet innan rivning.
Norra Tornet/tornen nr 15.
Är ett bottennapp utan motstycke. Hela planprocessen, gestaltningen och uppförandet är ett övergrepp.
Couldn’t agree more. En snyting i ansiktet på hela Röda bergen. Och staden i övrigt.
1, 2, 3, 5, 6, 9 är helt fruktansvärda. De andra är inte mycket vackrare men dessa är hemska
Alltför lätt att bedöma byggnader utifrån ett allmänt ”tyckande”, då det enbart kommer handla om personlig smak och en galen syn om att arkitektur handlar om ”styling”.
Utan att få höra arkitekternas vision och process så faller både ert pris och ”upproret” i sig hårt mot den prefab-modul som ni verkar avsky. (nej, jag är inte arkitekt och arbetar inte heller inom byggbranschen). Däremot kan jag förstå att det finns många olika begränsningar att ta hänsyn till i ett byggnadsprojekt. Dessutom så vore det kul om alla medlemmar lade upp sina egna jobbresultat här på webben så att vi alla kan rösta om vad ni uppnår i era yrken. Ser framemot detta!
Tack för feedback. Vi har försökt länka till projektens hemsidor så att alla kan läsa mer om dem. I många fall finns fina ambitioner bakom, t ex Solsidan i Huskvarna där man verkar ha bra planlösningar som tar tillvara utsikten över Vättern eller KTH Södertälje, där man interiört försökt få in mycket trä och ljus.
Problemet är bara att när man samtidigt förstör miljon som byggnaderna placeras i genom deras brutalt avvikande eller motbjudande exteriör – och dessutom använder Gunnebostängsel, vilket man gjort i båda dessa exempel – så blir helheten ändå inte bra. Som arkitekt bör man tänka BÅDE på interiör, materialval, funktion, design, skala och hur väl byggnaden respekterar sin omgivning.
När man bygger brutalistiska klossar med loftgångar eller uppförstorade radioapparater och leksaker så påverkar det hela området och alla runtomkring. Därför är det ett yrke som medför ett större ansvar än många andra, precis som att vara politiker, läkare, pilot, säkerhetsansvarig på ett kärnkraftverk etc, eftersom byggnaderna förändrar vår gemensamma miljö och dessutom beräknas stå där väldigt länge.
I många andra estetiska yrken kommer du också bedömas och få kritik, t ex om du är konstnär, författare, musiker, designer eller modell. Det är inget konstigt med det alls. Vi inom arkitekturupprorets arbetsgrupp och styrelse har många olika yrken. Några få är arkitekter, andra har varken publika eller konstnärliga yrken som påverkar allmänheten på det sätt som arkitektur gör.
Och det är resultatet som räknas. Om du ritar en bil eller en kostym som inte är snygg så är det ingen som bryr sig om att designern hade en viss vision. Kunden ser slutprodukten och är inte intresserad av tanken bakom. Och ja, smaken kan variera men åtskilliga studier visar tydliga tendenser i vad majoriteten föredrar. Kasper Kalkon-priset kan ses som ett mått på vad folk i gemen INTE uppskattar.
Om arkitekter och byggherrar var smarta så skulle de intressera sig för våra – iofs lite grovhuggna men ändå ganska tydliga – indikationer på vad flesta ogillar mest (t ex vita, gråa, svarta eller rostiga fasader, kantiga former, stora volymer, slumpmässiga mönster, lutande väggar etc) och sedan försöka undvika att rita sådant.
Istället verkar man snarare på pin kiv ha börjat tävla om vem som kan rita fulast, klossigast eller mest chockerande. Därför fick vi rekordmånga nomineringar i år och fick inte ens plats med alla.
Du är bitter arkitekt het klart, eller gift med en.
Bra val i Kalmar! Då förväntar jag mig se de övriga nya ”universitets”- byggnaderna i Kalmars hamn nominerade till nästa år.
Bakom den nu nominerade byggnaden uppförs nämligen en enorm kub i snusbrun plåt. Tänk ”större polishus från 1972”, eller bildgoogla ”Odontologen Göteborg”. Det är nästan så att man misstänker att arkitekten är ironisk, driver med det s.k. ”universitetet”, och satsar fullt ut på att ta hem en Kalkon. Så inih€lvete fult, dött och fantasilöst kan man inte rita av misstag. Åbäket ni nu har nominerat är rena rama Sagrada Família i jämförelse.
Förresten, varför kräva att man ska vara kund (produkt) hos Facebook, Inc. för att kunna rösta? Ni har ju en egen hemsida.
Hej, beklagar att man måste ha Facebook för att rösta. Vi började göra så och arbetsgruppen har valt fortsatt den traditionen. Beklagar detta och hoppas du kan överse med den begränsningen. Det är ju inte en vetenskaplig studie utan bara en grej i sociala medier för att skapa debatt om det som byggs idag.
Nästäppa. .. det går inte att välja!!! Alla bidragen är ju så ruskiga att alla borde vinna!
Väldigt intressant att arkitekterna till Malmös rostiga hus tyckte att det smälte väl in i den gamla bebyggelsen…
Och så tjock TV huset!!! Det är inte klokt att dom har fått tillstånd att bygga dessa monster till hus!
Alla bidragen är förfärliga. Men de värsta för mig är den vulgära ICON i Växjö (nr 11) och de dystra flerfamiljshusen Kongahälla i Kungälv (nr 3).
Svårt att välja! Skulle uppskatta om ni hade möjlighet att lägga ut fler bilder/projekt och även karta så att man har möjlighet att sätta projekten i sitt rätta sammanhang. Förstår dock om detta innebär för mkt jobb.
Hej Tony. Ja tyvärr blir det lite för mycket jobb, särskilt när vi i arbetsgruppen är utspridda över landet och inte nödvändigtvis själva bor på samma ort som de nominerade byggnaderna.
Är helt slut efter genomgången. Trodde inte att det fanns så här många fruktansvärt fula nybyggda hus! Måste återhämta mig lite innan jag kan rösta. Phuuu!
Är det bara jag som tycker att årets bidrag är mycket fulare än vad de har varit under tidigare år?
Tidigare år har jag sett en del komik och försonande drag hos kandidaterna: Ofta har det känts som att arkitekterna har gått ut hårt i början och velat bygga något i stil med Göteborgsoperan eller Turning Torso. Men sen har ambitionen/talangen/pengarna inte räckt till och slutresultatet har blivit pannkaka.
Men årets hus är bara jättefula, konstiga och helt glädjelösa. Man blir bara arg och ledsen när man ser dem. Jag trodde att de flesta var överens om att brutalismen hade samma plats i bygghistorien som asbesten. Men jag hade tydligen fel. Det verkar t o m som att man bygger ÄNNU fulare hus idag än vad man gjorde på 60- och 70-talen då arkitekter, byggmästare och kommunala byggnadsnämnder tittade mer på bankkontot än på ritningarna när de jobbade.
Arkitektupproret verkar behövas mer än någonsin.
Jag har skrivit förhandsavtal o betalad 83000kr. När jag såg fasaden för 1.5 år sen reagerad att den är inte vitt fasa enligt broschyr o modelen på kontoren men du accepterad att den är inte vitt o påstår att materialen som du har fått var för illustration och den behöver inte stämma samt att man kan inte hävda förhandsavtalet för fel fadad. De krävde mig på ca 350000kr som skadestånd. Jag har anlitad en advokat. Snart går jag i pension o vet inte vad resultat blir. De flesta som har skrivit på huvudavtalet o flytta in är missnöjda. Jag tackar för alla tips
Ojdå, det låter allvarligt. I alla andra branscher så är det så att det du ser på bilden är det du köper, annars kan du reklamera varan. Men det kanske inte gäller i fastighetsbranschen? Har du frågat Allmänna Reklamationsnämnden om råd? Eller en advokat?
Hej
Min tidigare kommentar gäller BRF Pumpen i Kallhäll Järnfälla kommun
Varför klagar ni på Trump-tower? Trump om någon är väl om någon förespråkare för bakåtsträvande arkitektur? Jag tror arkitektupproret skulle uppskatta hans egna villor.
Rent överj-vligt bedrövliga byggnader. Ena värre än den andra, tills man kommer till Docenten, då tycker jag att jag hör ödessymfonin. Skulle vilja rösta på alltihop, kalkonfult så det räcker, men har ej fejsboken.
Bilden på kv Sofia i Malmö är gravt missvisande eftersom den visar en byggarbetsplats. Nu är huset färdigbyggt, plåtarna har mörknat och fått en jämn färg och huset har vackra entréer med höga vita pelare som är belysta. Det gamla staketet kring Dahlgrenska stiftelsen har bevarats och snart är markarbetena kring huset också färdigställda. Vi som bor i Malmö kan se detta med egna ögon men ni som röstar på en bild blir lurade.
Till skillnad från många andra har jag inget emot modernism, tvärtom. Jag skulle utan problem kunna räkna up trettio modernistiska byggnader i Stockholm som jag älskar. Jag tycker nummer 5 på listan här ovan – White Arkitekters Campus i Södertälje – är jättebra. Problemen med den svenska modernismen handlar oftast om två saker: dålig arkitektonisk kvalitet helt enkelt, eller modernismens bristande förmåga att skapa bra stadsrum. Och den byggnad jag placerar överst på listan är inte först och främst ful, även om arkitekternas fantasilösa försök att vara originella känns banala – utan pågrund av skalan. Norra Tornen är inte ett arkitektonisk fiasko, det är ett övergrepp. Att låta uppföra en byggnad i den storleken (inte bara höjden utan också bredden) i ett område med så utpräglad försiktig och intim skala är en hathandling mot hela stadsdelen, gjort av människor som verkar vilja slå sönder det gamla sammanhanget med avsikt. Jag har själv provat och det finns bokstavligen inte enda gata i området där inte denna byggnads jättekropp reser sig upp och krossar den tidigare intimiteten. Det är härskararktitektur, narcissistisk och självgod. Jag undviker numera dessa kvarter pga sorgen detta hus inger mig.
Kv. Sofia i Malmö är nog det absolut fulaste jag sett. Ser ut som en nedlagd fabrik.
Jag tycker det är brist på arkitektonisk kunskap om man inte förstår att den bild som visas på Kv Sofia är en bild som togs i ett tidigt stadie under uppförandet av fasaden. Beklagande att människor, som är ovetandes om att cortenstål inte bör monteras färdigrostat på grund av arbetsmiljöskäl, kan rösta på Sveriges fulaste hus. Kv Sofia är inte Sveriges vackraste byggnad, men heller inte den fulaste.
Håller med Kerstin i tidigare kommentar.
ALLA var nästan lika 2snygga”! Njaaa, mäjligen frånsett mellanrosten, men å andra sida KAN det vara den mest ”levande” och föränderliga” i o m påverkan av väder och vind, ”Living Front” är inte helt fel.
Janne
Skrapan vid Gamlestans station är inget fult hus där det står. Jag passerar denna station med tåg varje vecka och har sett det skjuta i höjden samtidigt med att stationen för både tåg, spårvagnar och bussar tagit form i ett i övrigt ödsligt område med industrier och partihandel.
Här passar ett högt hus in som ett ”landmärke” för en pågående satsning på bostäder och förnyelse av området kring SKF. Huset försvarar väl sin plats i den helhet som växer fram på en sedan länge bortglömt medeltidsplats vid Säveåns utlopp i Göta älv.
Ohboy, måste man välja?
Allra mest förskräckligast sett till publicerade bilder är, i skarp konkurrens, Kungahälla.
Vi har ofta Norra tornet i sikte och retar oss mest på det, men skulle kanske må lika illa om
vi frekvent tvingades passera Kongahälla.
Underbart! Pluggade på KTH Arkitektur, vägrade gå med på detta vidriga stilideal, det blev ett år, sen stod jag inte ut längre.
Jag bokstafligen HATAR ghettoklossismen. Om detta skulle jag kunna skrifva massor. Skälet till att jag skrifver är dock eder Kasper Kalkon. Han borde kräkas, som en springbrunn, och gråta inför ghettoklossarnas vidrighet, ICKE skratta åt dem. Ty det finnes ingenting lustigt i att dessa styggelser komma till förverkligande, det är blott förstörelse. Hånskratta kan man göra åt de föraktmåstliga ”arkitekterna” och deras låga mentala förefintlighet, men a l d r i g åt deras verkliga illdåd, som ju endast förstöra.
Nu är nästa fantastiska huskropp på väg upp vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Tror denna svarta koloss blir pricken över i:et och en ny nominering.
Brf Pumpen.. my God…fulast
Norra tornet är super fin dock IMHO, vänta tills andra tornet är färdigställd
Det verkar för mig som att arkitekturupproret har gjort en oseriös bedömning vad gäller Tegelbruket på 14:e plats. Dels är deras fotomaterial här dåligt och missvisande, dels missar de helheten då torget och kringliggande omgivning inte är klart, vilket förövrigt betyder att de skulle väntat med att ta med Tegelbruket i sin bedömning, och dels tror jag att de har missat en viktig sak nämligen att det har funnits ett gammalt tegelbruk på platsen vilket husen i färg och form är påminnande om, tegel, och att det är en historisk plats för detta med mycket gamla anor. Det verkar för mig som att de inte ens har brytt sig om att titta på de ”framtidsfoton” som byggaren tagit fram för att visa det färdiga området. Därför, allt sammantaget, om det är någon som gjort en kalkon så är det arkitekturupproret.
1. Omröstningen gjordes i vintras. Det foto som användes var det som fanns tillgängligt på nätet då. Jämför man med den nyare bilden på projektets hemsida så är skillnaden minimal. Projektet blev nominerat för att det är höghus-i-park som lika gärna kunde varit byggda 1959. Ett färdigbyggt miljonprogramstorg mellan husen är inte något som gör byggnaderna vackrare eller mer moderna. Snarare ser det ännu märkligare ut med en satellitförort sådär mitt ute på en åker. Det misslyckade konceptet dog med modernismen redan på 70-talet och borde inte ha återupplivats 40 år senare.
2. ”Framtidsfoton”, alltså arkitektrenderingar, är så ökända för att ge en förljugen bild att de kommit att kallas ”fake views”. De innehåller ofta genomskinliga eller självlysande glasbyggnader, sommar året om och en massa lyckliga människor i stil med Vaktornet.
3. Förortspunkthusen har, trots att de innehåller tegel i fasaden, noll likhet med det vackra men förfallna gamla tegelbruket – som man istället borde restaurerat och gjort något av (som man i Stockholm gjort av gamla industribyggnader av tegel i bl a Nacka Strand, Vinterviken, Järla Sjö och Sundbyberg). Att försöka anknyta till det rivna bruket blir ett rent hån mot historien.
sv.wikipedia.org/wiki/Slottsm%C3%B6llans_tegelbruk
En fråga till dig Inger Glimmero Nordangård, har du varit i Halmstad och sett husen och torget med egna ögon? Om inte så föreslår jag att du tar dig dit, det räcker inte att göra en bedömning utifrån fotografier på husen, de behöver upplevas och likaså torget som nu börjar bli klart och bildar en helhet tillsammans med husen med tanke på allt som byggs i tegel. Du har rätt i det att det är noll likhet med det gamla tegelbruket, men det har jag heller aldrig påstått att det är utan att husen i färg och form är menade att påminnande om den historiska platsen. Personligen tycker jag att detta är en fin tanke att man knyter an till historien, inte ett hån som du säger här. Jag hävdar fortfarande att arkitekturupproret har gjort en oseriös bedömning då man måste ta hela området inklusive torget i beaktning, och då gärna också de tegelbyggnationer som finns utanför själva torgområdet ner mot Slottsmöllan och någon kilometer omkring. Det är definitivt en historisk plats och definitivt har husen i sitt utförande en historisk anknytning till detta område. Man får ju naturligtvis tycka vad man vill, men åtminstone borde man ha nämnt något om detta i sin kalkon-bedömning vad tanken är med det hela. Som ett gammalt ordspråk lyder, man ska inte döma hunden efter håren.
Jag har inte varit i Halmstad, men så är det inte heller jag som nominerat kandidaterna till Kasper Kalkon-priset 2019 utan våra medlemmar. Tegelbruket vann dock inte omröstningen så det finns tyvärr ännu värre nybyggen. Men projektet är inte uppskattat ens av medlemmar som sett det i verkligheten. Som av en händelse postade någon detta igår:
https://www.facebook.com/groups/saynotouglyarchitecture/permalink/2269936336655355/
Du är självklart fri att ha en annan åsikt, precis som våra medlemmar är fria att ha sina.
Jag tror säkert att torget är fint, men kan du förklara vad det är som är så lyckat med höga punkthus och en mini-satellitförort på vad som ser ut att vara en blåsig slätt? Finns det inte nog med mark att bygga trivsam kvartersstad, smalhus, radhus och villor, eller utöka staden i direkt anknytning till stadskärnan?
Att bygga punkthus med tegel i fasaden gjorde man på 1960-talet också, det är verkligen inget nytt. Se t ex Larsberg på Lidingö eller Alphyddan i Nacka (Stockholm). https://sv.wikipedia.org/wiki/Alphyddan,_Nacka_kommun Och under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet förstås, fast då gjorde man det med med stor estetisk harmoni (se t ex Munchenbryggeriet i Stockholm, Kockums i Malmö, Laval-fabriken i Nacka).
Varför fortsätter du hävda att ”historisk” anknytning fast du själv medger att projektet har noll likhet med det gamla tegelbruket? Eller menar du att dessa kopior på Wingårdhs svarta Tetris-hus i Liljeholmen i Stockholm är menade att se ut som stora tegelstaplar?
Den sortens abstrakta associationer är ett vanligt grepp när man desperat försöker sälja in en estetisk katastrof och behöver en historia att blanda bort korten med. Exempelvis i Norrköping där Magnentus Tower, som sticker upp och förstör harmonin i den bäst bevarade delen av stadskärnan, fått ett märkligt mönster i makroformat på fasaden, helt utan hänsyn till hur det passar in i den historiska miljön, eller hur den påverkar utsikten och ljusinflödet för dem som arbetar där.
”På den tomt där Magnentus Tower nu står låg tidigare en möbelhandel som drevs av den tidens främsta möbelarkitekter och en framstående konstnär, Erik Chambert. Tower fick därför en utmärkande blommönstrad fasad vilken är en nytolkning av Erik Chamberts mönster.” https://www.magnentus.se/projekt/magnentus-tower
Resultatet när man bygger ett nymodernistiskt hus i historisk miljö och blåser upp en historisk detalj i makroskala blir allt annat än harmoniskt, respektfullt och anpassligt. Denna sorts abstrakta association är så infantil att man baxnar. Den passar på dagis, Konstfack eller i Second Life, inte i riktiga utemiljöer.
Att nämna den långsökta tanken bakom i nomineringen hade alltså inte hjälpt ett dugg för FÖRORTSPUNKTHUSEN BLIR INTE VACKRARE för det.
Tänk dig att du går på en dejt. Personen är både oattraktiv, illa klädd och inte särskilt trevlig men har en historia om hur det gick till när hens mamma och pappa möttes och hen blev till. Hjälper den? Blir du mer attraherad? Eller blir den historien bara intressant om det är en person du upplever som trevlig och attraktiv?
Som Tvärpilen i Kivik t ex. De husen är så vackra att historien bakom namnet blir intressant. http://www.arkitekturupproret.se/finbyggen/klassiskt/
Är du själv arkitekt, byggherre eller boende i området?
Inger Glimmero Nordangård; du har alldeles uppenbart missförstått det här, både det jag skriver och platsen vi talar om. Dina beskrivningar innehåller så mycket fel att oseriöst nu bara känns som förnamnet.
Den ”blåsiga slätten” du pratar om är ingen alls blåsig slätt, det är historisk mark med en gammal kyrkoruin där Halmstads vagga låg en gång i tiden. Det är ett mycket vackert naturområde i alla riktningar, stora delar av det naturskyddat, ån Nissan i östlig riktning som rinner genom ett stort bokskogsområde bara en liten bit bort från husen, Galgberget på motsatt sida också bara en liten bit bort i ett stort skogsområde, ett ytterligare skogsområde åt söder och med stor bebyggelse och likadant norröver med skog och ängar.
Husen är inte byggda med tegel i fasaden som du säger, det finns inte en enda tegelsten i något av husen, tegel förekommer däremot i olika byggen på torget.
Vidare har du missförstått att jag skulle försöka ”desperat sälja in” något här, jag är endast en person som har en åsikt om er bedömning och inget annat.
Nu avslutar jag den här diskussionen då jag tycker att du dessutom har en otrevlig och raljerande ton. Vill bara slutligen ger er ett tips på arkitekturupproret, att ni ser de ställen ni bedömer med egna ögon istället för att gå på hörsägen och dåligt missvisande bildmaterial.
PS! Ta dig gärna en titt på ett bra foto på husen och du kommer förstå vad det är jag menar med att husen är menade att påminna om att här har funnits ett gammalt historiskt tegelbruk, balkongerna minner nämligen om tegel i både färg och form. Som sagt, detta måste ses på plats och inte på dåligt och missvisande bildmaterial.
Du kan dock gärna få svara mig på följande fråga, hur många fler av husen i er kalkon-tävling har ni gjort bedömningar på utan att se de i verkligheten?