Bläddra ner för att se vem som utnämndes till Sveriges Riksförfulare. När 2010-talet nu är slut ville Arkitekturupproret passa på att utnämna 10-talets fulaste nya byggnad och ge de ansvariga den välförtjänta titeln Riksförfulare. Titeln får de bära med sig till år 2030 då en ny Riksförfulare kommer att utses. De som förstör våra vackra stadskärnor ska inte komma undan. Ni har säkert alla hört talas om våra populära tävlingar där vi tidigare har utnämnt Sveriges vackraste torg (2021), Sveriges vackraste byggnader (2020), Sveriges fulaste städer (2018) och Sveriges vackraste städer (2017). I år utsåg vi också Sveriges fulaste nyproduktion, Sveriges finaste nyproduktion, ”Sveriges Riksförfulare”, Sveriges Rivningsmarodör och ”Årets Fake View”. Skönhet går självklart att mäta!

Hur utsågs Riksförfularen?
Nedanför följer de tio byggnader som enligt Arkitekturupprorets medlemmar har förfulat svenska stadskärnor mest av alla under 2010-talet. Kasper Kalkon-vinnarna för 2016 till 2019 är självutnämnda som fyra av bidragen, men de andra sex årens bidrag har vi plockat från ett urval utifrån fem år av djupgående diskussioner i våra 33 olika facebookgrupper. Vi har nosat fram de mest omtalade byggnaderna ur förfulningssynpunkt och sedan haft en mindre omröstning om dessa i facebookgruppen som heter Stoppa förfulningen av våra städer. En byggnad vann överlägset och mer information om denna kan ni se nederst i detta inlägg. Nedan följer de tio byggnader som har förfulat svenska stadskärnor mest under 2010-talet.

Varför ännu ett anti-pris?
Man kan undra varför det är nödvändigt att utdela ännu ett anti-pris? Arkitekterna försvarar rabiat modernismens lådarkitektur som det vore en religion och har också utfärdat ett kvävande smakmonopol. Snikna politiker vill sätta sina egna namn på olika prestigeprojekt och godkänner i princip automatiskt allt skräp som byggs i hopp om snabba klirr i kommunkassan. De underpresterande svenska byggbolagen tar de högsta priserna i världen samtidigt som billigt fusk och skamlös vinstmaximering dominerar hela den genomkorrumperade branschen. Inte nog med att det som byggs är fulare än någonsin, även byggstandarden har sjunkit till absoluta bottennivåer under 2010-talet. De flesta svenska byggbolag är inblandade i diverse skandaler med undermålig kvalitet och akuta ombyggnationer av hus som börjar mögla och falla i bitar redan efter något år. Här är en länk till den förmodligen värsta byggskandalen i svensk historia.

Här följer de tio fulaste byggnaderna. En för varje år under 10-talet

2010 – Townhouse (“Japanhuset”) i Landskrona (Elding Oscarsson arkitekter)
Elding Oscarsson har byggt en av 10-talets mest omtalade parasiter. Varför vill man bygga något som endast provocerar och inte tillför några skönhetsvärden överhuvudtaget? I det här fallet blev arkitekten omskriven för sin provokation så han tänkte väl att all publicitet är bra publicitet? Huset stod egentligen klart i slutet av 2009, men då det blev uppmärksammat först senare får det vara med och representera 2010. Den blekvita lådan provocerar i den pittoreska miljön i Landskronas äldre kvarter. Möjligtvis kunde den kubistiska skapelsen ha varit intressant i en annan kontext, men modernistiska arkitekter tycks ha ett patologiskt intresse av att bryta sönder enhetligt välbevarade miljöer. Med en svada av floskler tror sig arkitekterna kunna lura allmänheten att inte se det malplacerade och frånstötande. De formuleringar som krystas fram är ofta rena parodierna och arkitektkåren tycks tävla i att övertrumfa varandra i stolligheter. Trots detta fick huset Landskronas stadsbyggnadspris 2009, med motiveringen:
”Byggherren och arkitekterna har visat stort mod och skicklighet genom att addera en modern byggnad i en kulturhistoriskt laddad miljö. Den nya byggnaden, i minimalistisk stil, skakar om betraktaren och öppnar våra ögon för hur modern arkitektur – när den är som bäst – kan berika vårt boende och den byggda miljön”.
Arkitektens egna tankar ser ut så här:
“Vi har renodlat kontrasten med omgivningen, dels för en skulptural verkan men lika viktigt för att understryka skönheten i omgivningens oregelbundenhet.”

2011 – Stockholm Waterfront (White Arkitekter)
Här har vi vår riksförfulare. Waterfront vann överlägset vår omröstning om vilken byggnad som har förfulat en svensk stad mest av alla. Mer om Waterfront och White Arkitekter kommer längre ner i detta inlägg, men för att kort sammanfatta varför White Arkitekter är Sveriges Riksförfulare så är det bara att titta på bilden. En vacker skyline i en vacker stad är förstörd för all framtid. Waterfront förkortas WTF vilket ju också är den amerikanska benämningen ”What the fuck”. Detta är väl ungefär den känslan man får när man ser den fula lådparasisten ur alla möjliga av Stockholms vackraste vinklar.

Det bästa läget som har bebyggts i Stockholm under hela 10-talet kunde väl ha fått något vackrare än en låda som utsmyckats med skräpigt plockepinn? Snacka om förlorad möjlighet. Undrar vilket av nedanstående vykort som turisterna väljer att skicka?

2012 – Domkyrkoforum i Lund (arkitekt: Carmen Izquierdo Lazaro)
Ännu en parasit. Återigen, varför vill man bygga något som endast provocerar och inte tillför några skönhetsvärden överhuvudtaget? Domkyrkoforum är så erbarmligt fult att lundaborna kallar eländet för ”Domkyrkofulum”. Andra smeknamn är ”mördarsnigeln” och ”flygplatsterminalen”. Byggnaden är ett av de mest omtalade projekten ur fulhetssynpunkt under hela 2010-talet. Domkyrkan i Lund är en av Sveriges mest ansedda kulturbyggnader och miljön som omger den var helt intakt med vackra gamla hus fram till 2012. Man kan undra om det är en storbildsskärm som står där på Domkyrkoplatsen och ska locka folk att titta på sportsöndag tillsammans. Är det så konstigt att svenska kyrkan förlorar sina medlemmar i snabb takt när de nu också bidrar till den rasande devalveringen av tusen års byggkultur? I det här fallet blev Svenska kyrkan i Lund omskriven för sin provokation så de tänkte väl att all publicitet är bra publicitet? Tyvärr blev resultatet istället tvärtom. Lundaborna förlåter inte kyrkan för förfulningen.

I samband med förfulningen av domkyrkoplatsen blossade en debatt mot förstörelsen av Lunds historiska stadskärna upp i Facebookgruppen ”Du vet att du är ifrån Lund om…”. Lunds kommun lät nämligen tillåta rivningen av ett historiskt och välbevarat korsvirkeshus för att ge plats åt kyrkans fula nybygge. I samband med diskussionen i Facebookgruppen gick politikern Jörgen Jörgensen som ansvarade för rivningen ut och erkände nidingsdådet. Skärmdump på erkännandet publiceras nedanför. Klicka här efter för en artikel inför rivningen (som inte ens stadsantikvarien försökte stoppa): Spansk arkitekt tar strid om gårdshus

2013 (1 av 2) – Clarion Hotels nya annex i Visby (Visby Arkitektgrupp)
År 2013 byggdes två så pass fula byggnader att det fick bli en delad nominering för detta år. Är det så svårt att bygga något som passar in istället för att sticka ut och provocera? Titta på nybygget i bilden längre ner så ser ni möjligheterna. Clarions totalt malplacerade byggnad/tillbyggnad i en av våra få välbevarade historiska städer visar att inte ens världsarvet Visby skonas från arkitektkårens smaklösa designtokerier. Ett kubistisk infill i steril betongbrutalism och kopparplåt runt slumpmässigt placerade fönster i olika storlekar. Lådan skär sig medvetet i aggressiv disharmoni mot hotellets huvudbyggnad från 1895. Den pittoreska medeltida gatubilden som lockar så många besökare till Visby varje år är förfulad för all framtid.

2013 (2 av 2) – Ting-1 i Örnsköldsvik (Gert Wingårdh)
Gert Wingårdhs Ting-1 har under 2020 blivit känt som Coronahuset med tanke på dess likhet med ett förstorat coronavirus. Arkitekt Gert Wingårdh inspirerades av sina två favoritbyggnader när han ritade Ting-1 ovanpå det gamla tingshuset. Googla Habitat 67 i Montreal och House of the Soviets i Kaliningrad så ser ni vad han har försökt kopiera.

Vad Wingård dock har lyckats med är att ge byggnaden glada färger vilket känns som ett stort framsteg bort från de svarta och gråa lådorna. Därmed kan Ting-1 anses vara vackrare än både Habitat 67 i Montreal och House of the Soviets i Kaliningrad.

2014 (1 av 2) – Kulturhuset Väven i Umeå (White Arkitekter och Snøhetta Arkitekter)
År 2014 skedde två så pass stora förfulningar att det fick bli en delad nominering också för detta år. Umeå har en av Sveriges mest sönderrivna stadskärnor. Att jämföra gamla före- och efterbilder är extra sorgligt i Umeå när man inser vilken pittoresk och färgglad trästad Norrlands största stad var fram till 1970-talet. Stadskärnan hade kunnat vara Norrlands pärla, men är idag en sorglig blandning av bruna och gråa lådor där i princip alla byggnader är snarlika, dvs lika tråkiga. Några enstaka trähus har överlevt här och där och Storgatan var fram till år 2014 den bäst bevarade och vackraste gatan med flera välbevarade pampiga hus i både trä och sten. År 2014 utnämndes Umeå till Europas kulturhuvudstad och då fick Umeås lådmodernister storhetsvansinne. De bestämde sig för att bygga en enorm byggnad mitt bland den bäst bevarade delen av Storgatan. Resultatet blev en byggnad som totalt dominerar den tidigare så vackra gatan, men också hela Umeås siluett från älven. Det ironiska i det hela är att branschorganisationen Sveriges Arkitekter sedan gav Väven sitt finaste finpris Kasper Salin-priset till just detta åbäke. Detta trots att det visade sig att Väven är ett plagiat (dvs en kopia/pastisch) eftersom nästan identiska fasader redan fanns i Tuborg Havn norr om Köpenhamn. Bygget av Väven innebar också att ett mysigt trähus revs på Thulegatan.

2014 (2 av 2) – Rådhus Kristianstad (Fojab Arkitekter)
År 2014 skedde två så pass stora förfulningar att det fick bli en delad nominering för detta år. Arkitekturupproret ville egentligen ge titeln Riksförfulare till Fojab och Region Skåne för att de förstörde hela rådhuskvarteret i Kristianstad, men istället utnämner vi dem till Sveriges största rivningsmarodörer (klickbar länk) då de rev ett helt kvarter med 1800-talshus för att få bygga en glaslåda. Klicka här för att läsa hus Fojab förstörde hela rådhuskvarteret i Kristianstad. I denna tävling låter vi rivningen av den vackra nyrenässansfasaden och byggandet av det fula stilbrottet, dvs den modernistiska betongfasaden, få vara med representera 2014 års värsta förfulning.

2015 – Hamnkontoret i Malmö från 1910 har utvecklat en grotesk varböld som arkitekten kallar “Urbana Hängsel” (Kim Utzon Arkitekter)
Efter Landskrona och Lund ville Malmö visa att de kunde bygga en ännu fulare parasit. Dessvärre så hann Arkitekturupproret inte komma igång med Kasper Kalkon-priset under år 2015, då hade det årets vinnare varit självklar. Som en kraschad rymdparasit har en förvriden skrothög slagit rätt ner i det anrika Hamnkontoret i Malmö och förvanskar en historisk byggnad till oigenkännlighet. Parasitbölden kränker en hel stad och dess invånare och för rymdskurken Darth Vader påminner detta om Rymdimperiets glansdagar. Det är ännu idag oklart om Malmö kommun har tänkt att kalla in försvaret för att oskadliggöra den dystopiska inkräktaren. Finns det hopp?

2016 – Segerstedthuset i Uppsala (3XN Arkitekter)
År 2016 presenterades Kasper Kalkon-priset och det årets vinnare blev Segerstedthuset i Uppsala. Beställaren ställde höga miljökrav på effektiv energianvändning, hållbara materialval, tyst inomhusmiljö, god ventilation och hög fuktsäkerhet. Eftersom de glömde parametern “estetisk tilltalande” nominerades Segerstedthuset inte bara för att det ser ut som en korsning mellan en finlandsfärja och en tjock-TV, utan också för att huset totalförstör en historisk miljö mellan den anrika botaniska trädgården och slottet i Uppsala. Vill du veta mer om 2016 års tävling, klicka på dessa länkar:
Kasper Kalkon-priset 2016 – nomineringarna
Kasper Kalkon-priset 2016 – vinnaren

2017 – Kontorshuset vid Gamletullsgatan i Halmstad (Arkitektbyrån Design)
År 2017 vann denna betongbunker Arkitekturupprorets Kasper Kalkon-pris. Byggnaden nominerades för att: “Rå betong kan aldrig någonsin bli vackert annat än för modernister – som måste gå en flerårig arkitektutbildning för att lära sig den hårda vägen att uppskatta materialet. För oss andra ser det bara ut som ännu ett brutalistiskt fuskbygge som verkar ha stått där sedan sjuttiotalet och ådragit sig tydliga fuktskador över hela fasaden”. Vill du läsa mer om 2017 års tävling, klicka på dessa länkar:
Kasper Kalkon-priset 2017 – nomineringarna
Kasper Kalkon-priset 2017 – vinnaren

2018 – Kv. Sofia (även kallat ”rosthuset”) i Malmö (MKB Fastighets AB, Tegnestuen Vandkunsten arkitekter)
Det tredje Kasper Kalkon-priset gick 2018 till det så kallade ”rosthuset” i Malmö, som vann överlägset. En av Malmös vackraste byggnader var Dahlgrenska stiftelsen, som låg precis intill Malmös kanal bredvid den gamla staden och granne med Rörsjöstadens jugendkvarter. Den gedigna stenbyggnaden revs helt i onödan på 1970-talet och ersattes av… ingenting! Under 40 år stod där ett gammalt järnstaket som en påminnelse om att det funnits något på platsen. Därefter började Malmös kommunala fastighetsbolag, MKB Fastighets AB, äntligen att börja bygga någonting…

Intill den lummiga och vackra Rörsjöparken blir det ett nytt kvarter med 166 lägenheter. Huset får en annorlunda arkitektur som faller väl in i den befintliga sekelskiftescharmen. (beskrivning från Boplats syd)

Tyvärr hämtade nybygget inte inspiration från den rivna pärlan utan det bidde en hiskelig rostig låda för 330 miljoner som tar upp ett helt kvarter. Byggnadens fasad har täckts med corténstål, vilket ger associationer till en förfallen industribyggnad i USAs rostbälte. Möjligen kan fasaden bli lite mindre dystopisk när den rostat färdigt (detta påstår i alla fall arkitekterna), men den påstådda anpassningen till den intilliggande sekelskiftescharmen lär knappast öka. Inte ens arkitekterna själva blev nöjda med eländet de hade skapat, läs mer om detta här; Arkitekterna bakom huset: ”Det ser rätt fult ut”.
Vill du veta mer om 2018 års tävling, klicka på dessa länkar:
Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – nomineringarna
Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – vinnaren

2019 – Brf Viva i Göteborg (Malmström & Edström arkitekter)
Det fjärde Kasper Kalkon-priset delades ut den 10 mars 2020. Den överlägsna vinnaren blev i år Brf Viva i Göteborg och kan väl bäst beskrivas som en riktigt usel kopia av det otäcka miljonprogrammet, fast för miljonärer med tanke på de abnorma bostadspriserna. Brf Vivas nybyggda komplex visar tydligt arkitekternas besatthet av 1960-talet och deras sjukliga låsning vid modernismens dysfunktionella stadsplanering och avskydda formgivning. Istället för en antiorganisk upprepning av den stelbenta lådarkitekturen hade man önskat sig en inspiration av naturens rika färg- och formspråk. Miljön i innergårdarna med sina synliga klippor illustrerar detta, då dessa omgärdas av grå och onaturligt fyrkantig betong. En professor emeritus i arkitektur i Göteborg har i media hyllat den misslyckade miljonprogramspastischen: “Viva är ett djärvt experiment som dessutom getts en stark och genomtänkt konstnärlig gestaltning från helhet till detalj.” Tro det eller ej, men detta abnorma betongåbäke fick priset “Göteborgs stads bästa byggnad 2019”. Det lustiga är att en del av priset består av 5000 kronor som kan användas till konstnärlig utsmyckning, vilket synnerligen kan behövas! Eländet marknadsförs som ett “hållbart” projekt, men uppenbarligen inte estetiskt hållbart. Två veckor efter att Arkitekturupproret hade nominerat betonglådorna till Sveriges fulaste nyproduktion, valde Sveriges Arkitekter att nominera desamma till ”Sveriges bästa byggnad 2019”. Då kalkongalan sammanföll samtidigt som Kasper Sahlingalan hände det ironiska att ”fulast” och ”finast” sammanföll som ett ypperligt bevis på den enorma skillnaden mellan arkitekters och folkets smak. Vill du veta mer om årets tävling, klicka på dessa länkar:
Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – nomineringarna
Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – vinnaren

Då har ni sett de tio nominerade, dvs de tio fulaste nya byggnaderna under hela 10-talet. Vilken arkitektfirma förtjänar då titeln Riksförfulare, dvs vem har förfulat en svensk stadskärna mest av alla 10?

Vem blev utnämnd till Riksförfularen?

Pristagaren, det vill säga White Arkitekter, har under mycket lång tid orsakat stor frustration med sin konsekventa förfulning av Sverige från norr till söder under hela 2010-talet. Som pricken över alltihop så tronar det i särklass överlägset avskydda hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront. Med detta slår White Arkitekter spiken i kistan, bredvid Stockholms berömda Stadshus. Turisterna och besökarna som kommer för att beundra Stadshuset måste numera kämpa med sitt fotograferande och selfies för att hitta rätt vinkel så att denna hiskeliga svarta betongkloss med vidhängande plockepinnskrothög inte kommer med i bild. Stockholm världsberömda siluett och omhuldade skyline har förvanskats och vanärats mitt i hjärtat av staden, som en fortsättning på det förra århundradets rivningsraseri och kontoriserande av en levande stadskärna i bästa läge. Waterfront förkortas WTF vilket ju också är den amerikanska benämningen ”What the fuck”. Detta är väl ungefär den känslan man får när man ser den fula lådparasisten ur alla möjliga av Stockholms vackraste vinklar.

Redan innan Arkitekturupproret kom igång med alla omtalade omröstningar så gjorde Svenska Dagbladet 2015 en förfrågan som besvarades av drygt 4000 läsare: ”Waterfront Building är ett hus som många gärna skulle jämna med marken. SvD:s läsare vet vilken byggnad de helst vill riva i det nya Stockholm.”

Under detta årtusende har White arkitekter krystat fram den ena misslyckade lådan efter den andra och gödslat med sin perversa förfulning över hela Sverige. Andra skräckexempel är “Väven” i Umeå, “Selma stadsdelshus” i Göteborg, “Skandiascenen” i Stockholm. Den sistnämnda kallas även “Skandalscenen” då den är en medvetet kontrasterande parasit som skymmer den anrika historiska byggnaden ”Cirkus” från 1892. Den här sortens makabert modernistiskt självhävdande kännetecknar inte bara White Arkitekter utan är ett utmärkande drag för hela den historielösa arkitektkåren.

Arkitekturupproret tilldelar härmed White Arkitekter titeln ”Sveriges Riksförfulare under 2010-talet” Motiveringen lyder som följer och läses på rim:

Ett stort misslyckande att lyfta upp estetik på dagordningen konstateras,
att bygga miljömässigt hållbart innebär inte att estetiskt ohållbart adderas.

White Arkitekter vill skapa en positiv friktion,
deras brist på konstnärlig talang skapar enbart frustration.

De förolämpar folks intelligens genom vilseledande beskrivning,
men uppvisar en brist på förbättring och formgivning.

White Arkitekters arroganta inställning orsakar lidande,
de förringar befolkningens rop på framåtskridande.

Titeln Riksförfulare får White Arkitekter bära under de kommande tio åren, fram till 2030 då Arkitekturupproret röstar fram 2020-talets Riksförfulare. I utnämningen till Riksförfulare ingår såklart inget monetärt pris eller ens en pokal. Istället uppmanas White Arkitekter och hela den enkelspåriga svenska arkitektkåren med sin ensidiga modernistiska ideologi och enfaldiga smakmonopol att företa studieresor utomlands. I exempelvis Tyskland, Polen, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och på flera andra platser pågår en smygande arkitektonisk revolution som kommer att kräva en kommande reform inom svensk arkitektur och byggande. Särskilt när allmänheten ser vad som är möjligt och all den skönhet och trivsel som Sverige går miste om. Trots det är Sverige ett av de få länder i världen som kan erbjuda arkitekter en gedigen grundintroduktion i klassisk arkitektur, på Intbaus sommarkurser i Engelsbergs Bruk.

Några slutord
Att färdas genom Sverige idag kan likställas med att besöka en flygplats: likriktad nyproduktion överallt, fyrkantigt och trist. Detta är det typiska slutresultat när kommuner, arkitekter och byggbranschen får fria händer utan att någon tar dem i örat innan skadan är skedd. Man skalar bort allt som kan definieras som mänskligt och dekorativt. Kanske är det bara en tidsfråga innan normala fönster anses som överflödiga i denna sjukt minimalistiska tidsålder? Att skriva denna blogg och behöva titta på dessa missfoster till byggnader skapar en hel del ångest på grund av den uppenbara och utbredda förfulningen, men även en stor portion besvikelse över Sveriges arkitektkår som totalt saknar kapacitet att designa en vacker byggnad. Vi har att göra med en odemokratisk bransch och en yrkeskår som drömmer sig tillbaka till det betonggrå 1960-talet. Med skygglapparna på sneglar de fortfarande på miljonprogrammets monotona arkitekturkatastrof. Vi har att göra med ett skrå som signerar “Modernistens värdegrund” (den finns garanterat?) och försvarar den till punkt och pricka under hela sitt yrkesliv.

”Miljonprogrammet 2.0”?
Som om miljonprogrammet från 1960-talet inte vore nog har byggandet nu övergått i något som mest liknar ”Miljonprogrammet 2.0”, med uppförandet av anskrämliga klossar på bästa plats i varje svensk stad. Inga samhällen skonas utan förfulningen eskalerar. Inte ens i det skyddade världsarvet Visby har de ansvariga bemödat sig om att bevara den tidlösa skönheten som är stadens främsta attraktionskraft. Stockholms världsberömda skyline förvanskas i rask takt och i kulturarvet Lund placeras vanvördiga parasitbyggen mitt framför landets främsta historiska vallfärdsbyggnader. Göteborg är den stad som har flest nominerade nybyggen till Kasper Kalkon-priset och i Malmö har ett ökänt ”rosthus” fått pryda ett av stans bästa lägen. Hur vänder vi trenden?

Värt att notera är att de främsta arkitekterna som förde in modernismens arkitektur i Sverige och på svenska formulerade den modernistiska ideologin, själva tog avstånd från det de hade gjort redan under 1930-talet. Men då var det för sent och vi har fått leva med resultaten ända sedan dess…

Det är inte dyrare att bygga vackert
Vi har tidigare berättat i ett blogginlägg att det inte är dyrare att bygga vackert. En ny undersökning visar hur man bygger ett estetiskt attraktivt område och att skönhet inte behöver kosta mer. Slutsatsen är att det verkliga hindret för vackrare nyproduktion inte är ekonomiska begränsningar utan att problemet snarare ligger hos individer eller i processer, vilket ger utrymme för förbättringar. Vi har tidigare berättat att även ful arkitektur kostar mycket pengar då fasaden bara är en liten del av totalkostnaden. När vi i Sverige bygger Stockholm Waterfront och planerar fula Nobellådor tänker tyska politiker istället på folket och förser dem med vacker arkitektur. Modernism och lådor kostar mycket mer än vad många tror. Stadsslottet i Potsdam återuppbyggdes så sent som år 2013 och kostade ca 1,375 mdkr. Det lyckligtvis aldrig byggda Nobel Center beräknades kosta 1,2 miljarder. Dyrast av alla är dock Waterfronts lådor som kostade hela 1,5 mdkr. Sug på den karamellen.

Missa inte prisutdelningen i Stockholm den 10 mars 2020

Tisdagen den 10 mars 2020 klockan 17.00-21.00 utses en (o)värdig vinnare av Kasper Kalkon-priset och Riksförfularen under Arkitekturupprorets tillställning i Stockholm, samt diplomutdelning till vinnaren av Sveriges finaste nyproduktion. Vi möts på Best Western and hotel på Apelbergsgatan 40. Alla som vill delta i Kasper Kalkon-prisutdelningen är välkomna! Vårt event kostar ingenting, men platserna är begränsade och vi tar emot föranmälningar genom vår kontaktsida.

Kasper Kalkon-priset

Kasper Kalkon-priset är fulpriset som verkligen rörde om i grytan, skakade om arkitekturbranschen i grunden och blev mycket omtalat i både press, radio och tv när det introducerades 2016 som motpris till Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris. Vi hoppas att tävlingen en dag ska kunna läggas ner, men än så länge försöker Sveriges arkitekter överglänsa varandra i fulhet och därför regnar nomineringarna in varje år.

Missade du tidigare omröstningar så kan du läsa om dem här:

• Kasper Kalkon-priset 2010-2015 – Ett uppsamlingsheat
• Kasper Kalkon-priset 2016 – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2016 – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2017 – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2017 – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – vinnaren
• Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – nomineringarna
• Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – vinnaren

 

KOM IHÅG! Det är inte dyrare att bygga vackert.