”Arkitektur som speglar patienters erfarenhet” – Deprimerande byggnader inom psykiatrin i Sverige

Mina oskyldiga ögon tvingades häromdagen möta en artikel om den nya psykiatri-byggnaden i Västervik i Småland, och jag är fortfarande i chock. Psykiatrin är en verksamhet som personligen engagerar mig mycket och mental ohälsa är något jag själv lider av. Kanske är det det som gör att jag är extra känslig för dystopiska miljöer? Tyvärr är det inte första gången det byggs en ny psykiatrisk klinik i Sverige som är ful som stryk. Naturligtvis är det bra att psykiatrin utökas, det behövs tyvärr då fler och fler mår allt sämre. Men hur kan det vara norm att inkorporera dystopisk arkitektur och avsaknad av harmoni och grönska som i hög grad får folk att må dåligt, i de miljöer där människor med psykisk ohälsa är tänkta att behandlas? I den här artikeln samlar jag några av de fulaste byggnaderna som byggts för psykiatrin i Sverige under senare år. Sedan går jag kortfattat igenom vad forskningen säger om arkitekturens påverkan på psykiskt välbefinnande, och tipsar om några intressanta artiklar och böcker i ämnet. 

OBS! Denna artikel syftar INTE till för att på något sätt värdera kvaliteten av vården man får på de omnämnda inrättningarna. 

1. Västerviks nya psykiatri

Skanska har av Region Kalmar fått uppdraget att bygga det nya, nio våningar höga psykiatri-huset i Västervik. Arkitekt är Krook & Tjäder. Tyvärr är de bilder som visar byggnaden som den ser ut just nu sekretessbelagda, men den som är intresserad kan titta på följande inslag och se med egna ögon vilken fake-view visionsbilden är. Jag kan lugnt säga att den här byggnaden är bland det värsta jag sett sedan årets Kalkon-tävling. Men projektchefen på Skanska är stolt. I SVT-inslaget säger han något som fick mig att skratta högt när jag läste det:

”Vi har inspirationsföreläsningar där patienter får berätta om sina upplevelser som sedan speglas i utformningen av arkitekturen.”

I det avseendet har ni verkligen lyckats, Skanska. Jag kan intyga av personlig erfarenhet att byggnaden ser ut som en panikattack. Och nej, den gamla byggnaden var inte vacker den heller. Men om den nu ska rivas hade man kanske kunnat designa något som ser åtminstone marginellt bättre ut?

2. Psykiatrins Hus, Uppsala

Naturligtvis är det den högt älskade, underbara arkitektfirman (OBS! ironi) Tengbom som står för ett av de mest kritiserade byggprojekten i svensk historia, Psykiatrins Hus i Uppsala, som stod klart 2013. Patienter har beskrivit byggnaden som ”opersonligt, kyligt och en ren maktdemonstration”, och varit tydliga med att de själva sagt nej till utformningen så fort de såg ritningarna. Även självmordssäkringen har kritiserats. Trots det godkändes det här universal-eländet, och vann till och med ett internationellt arkitekturpris, trots att placeringen av åbäket är ett hån då det ser ut som att den äter upp en vacker gammal byggnad bakifrån.

Genom att ignorera patienternas invändningar visade regionen tydligt att de inte bryr sig ett smack om den grupp människor som byggnaden är till för. Mordors portar är inbjudande i jämförelse med det här. Vilken människa skulle någonsin se det monstret och i sin mörkaste stund få en liten gnista hopp om att det här är platsen där man äntligen kommer att få hjälp? Patienter har även lyft det faktum att de gigantiska glasfönstren får dem att känna sig otrygga och iakttagna när de sitter och pratar med vårdgivarna i samtalsrummen. Men ”arkitektur ska spegla sin funktion”, eller hur? ”Materialval och spatial utformning är viktigare än estetik”? ”Arkitektur är så mycket mer än bara yta”? Hur många gånger ska modernisterna behöva bryta mot sina egna floskler för att folk ska fatta att de inte håller?

3. Mottagningen för ångestsjukdomar och personlighetssyndrom, Stockholm

Eländet på bilden ovan var vad som mötte mina ögon när jag hade nybesök på Ångestmottagningen i Stockholm år 2022. Atlasområdet, som är ett av stadens vackraste områden, ritades av arkitekten P.O. Hallman, som även har ritat andra ikoniska områden som Röda Bergen. Ni kan gissa vilken av byggnaderna på bilden som är nya Ångestmottagningen. Jag kan berätta att även insidan ser ut och känns som ett fängelse. Ett perfekt sätt att hälsa ångestpatienter välkomna? Hade man inte ångest precis innan man gick dit, så får man det garanterat när man ser byggnaden. Det enda positiva är att man då kanske har lättare att bli tagen på allvar för besvären man presenterar…

4. Skaraborgs sjukhus nya psykiatrilokaler, Skövde

Det är inget skämt, detta är tydligen årets bästa bygge 2022 enligt Skövde. Kubistisk människoförvaring dog tydligen inte ut med Huddinge Sjukhus. Tråkigare, mer intetsägande fasader kan man leta efter… Egentligen är detta extremt mycket bättre än psykiatrins hus, men kom igen… stadsbyggnadspris? Fast i och för sig, i dag är ju sådana priser mest ett bevis på hur medioker en byggnad är. Till Skaraborgs försvar verkar i alla fall interiören har gjorts lite mer mänsklig än i Uppsala, och hittills har ingen patient varit nära att hoppa från hög höjd på grund av felaktiga skyddsväggar, vilket ju alltid är ett stort plus.

Vad säger forskningen om korrelationen mellan arkitektur och psykiskt välbefinnande?

-I boken ”Ohälsosam arkitektur” tar sig barnläkaren Gösta Alfvén an frågan om huruvida byggnader och omgivningar påverkar människors hälsa. Han har under sitt arbete i Stockholms förortsområden sett en markant ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Vi har tidigare recenserat denna bok, och ni kan läsa det inlägget HÄR.  

-Boken ”Cognitive Architecture” av Ann Sussman och Justin B Hollander visar evolutionära och neurovetenskapliga fynd som pekar på att människor mår bra av symmetri, ornamentik och mänskliga skalor runt sig. I sin forskning har de har bland annat använt sig av eye tracking, ett system där människor får titta på en bild och en maskin läser av var på bilden de tittar mest intensivt och vilka delar de ignorerar. Detta experiment fann bland annat att spröjsade fönster attraherar blicken mycket snabbare än icke-spröjsade, och kala glas-och betongväggar är så pass oengagerande för människan att vi hellre tittar på ett träd framför huset eller ett trafikljus än på glasväggen. De såg också att om en kal vägg blev bemålad med gatukonst, drogs blickarna ofrivilligt dit. Detta visar verkligen att vi är programmerade för att titta på och uppskatta färg, symmetri, avläsbar indelning och ornamentik.

–Här finns mer information om forskning och undersökningar inom ämnet.

Slutligen en bild på en gammal psykiatrisk institution från West Virginia, USA. Visst är vården mer avancerad och psykisk ohälsa mindre tabubelagt än det var då. Men varför kan inte arkitekturen spegla detta? Människor med psykiska problem har extra stort behov av vackra, trygga miljöer att vistas i. Maktdemonstrerande dekonstruktivistisk anti-arkitektur har ingen plats inom vården överhuvudtaget.