Är fyrkantiga lådor unika och är kopior på 1960-talets förortsbebyggelse verkligen spännande? I ett tidigare inlägg har vi visat hur uppenbart missledande visionsbilder används för att sälja in byggprojekt. Det här inlägget handlar om att försöka dölja undermålig arkitektur genom att klä den i vackra ord och tomma floskler.
Ett relativt nytt uttryck i svenska språket är ”funktionell dumhet”. Detta är något man kan lida av om man till exempel återupprepar gamla floskler utan att egentligen reflektera över vad dessa betyder. Mats Alvesson, professor i organisationsforskning vid Lunds Universitet, grundade uttrycket och förklarar det så här:
”– Funktionell dumhet betyder att man tänker i snäva ramar, följer regelverk och hoppar på floskler som låter övertygande. Att köpa sanningar som inte tål en närmare granskning och utan att begära argument.”
Detta fenomen kan förstås finnas inom de allra flesta yrken. Sannolikt lär det dock kunna bli mer uppenbart inom yrken som arkitektur där utbildningen under så lång tid har haft en uttalat ideologiskt baserad grund inom modernismen. Till skillnad från andra yrken och utbildningar som måste baseras på evidens och tekniska fakta. Arkitektskolornas flagranta brist på undervisning med substantiellt värde och den överdrivna fokuseringen på kodbärande markörer, har behandlats i en mängd vetenskapliga artiklar samt böcker. Bland annat i den mycket underhållande boken Så blir du arkitekt på mindre än en timma av arkitekten Albert Svensson. Arkitekturupproret har också på den här hemsidan tagit upp och visat att arkitekter tar måttlig, om ens någon, hänsyn till vetenskaplig forskning och empiriska studier.
Det första steget när en hel bransch lider av ”funktionell dumhet” blir uppenbar när uttrycken vattnas ur och meningarna förlorar sin betydelse. Orden slutar helt enkelt att ha någon anknytning till verkligheten. Detta blir överdrivet tydligt när man läser och särskådar nomineringar till arkitekturpriser. Dessa formuleringar består ofta av allmänt vackra omskrivningar och har sällan någon konkret koppling till själva byggnaden. Mestadels går det inte ens att utläsa någon reell anledning till varför en byggnad har nominerats i en arkitekttävling.
Kan du para ihop rätt floskler med rätt byggnad?
För ett tag sedan ville jag uppmärksamma detta och skapade ett quiz med titeln Vilka floskler hör ihop med vilken byggnad?. Här får man försöka para ihop texter från olika prisnomineringar med rätt byggnad.
Gör gärna quizet genom att klicka här!
Gick det bra? Om inte, så kanske det är en tröst att veta att jag har testat quizet tio-femton gånger och aldrig fått alla rätt. Detta alltså trots att jag skapade quizet själv.
Det finns dock tecken på att orden faktiskt säger någonting, om någonting. Nämligen om högprofilerade arkitekters självbild. Juryn för Kasper Salin-priset består enbart av arkitekter. År 2015 gjorde journalisten och kulturvetaren Lars Hugo en granskning av vilka epitet som juryn för Kasper Salin-priset använder. Han menade att dessa värdeord säger mycket om hur de ser på sina kollegor och på hur de själva vill bli beskrivna. Så orden kanske inte är helt innehållslösa ändå, även om de inte säger något om byggnaden kan de ge en god inblick i arkitektkårens självbild.
Tvärtomspråket – leken som spred sig från förskolor till en hel bransch
Tvärtomspråket är en förgrening av det svenska språket som bygger på idén att man ändrar uppbyggnaden i en fras för att ändra betydelsen i frasen till det motsatta. Tvärtomspråket används främst i tvärtomleken och av barn. På senare tid har dock denna från början skämtsamma ordlek anammats av byggherrar och arkitekter. Vid deras övertagande av ordleken har de dessvärre ignorerat den skämtsamma delen av leken och tar den istället på fullaste allvar.
Denna till synes ologiska spridning av leken kan delvis bero på att de som drabbas av funktionell dumhet helt enkelt fortsätter att återupprepa sina floskler även när verkligheten förändras. Till exempel så var modernistisk lådarkitektur sannolikt mycket ”spännande” och ”nyskapande” då den introducerades för snart hundra år sedan, men är den verkligen det även idag?
Samtidigt kan man fundera på om detta tvärtomspråk verkligen enbart beror på funktionell dumhet. Tittar man på byggbolagens annonser för sin nyproduktion, vilket nästintill uteslutande handlar om att kopiera varandras fyrkantiga lådor, så återupprepas specifika floskler som t.ex. ”spännande” och ”kaxig” i all oändlighet. Företagen använder gärna ord som ”hållbarhet”, men river samtidigt stenbyggnader som kan stå i hundratals år för att ersätta dessa med simpla betonglådor som i sin tur rivs efter enbart 25-50 år. Att använda formuleringar som egentligen är raka motsatsen till vad var och en upplever och ser med egna ögon, kan också utgöra en medvetet manipulativ kommunikations- och försäljningsstrategi. Metoden kallas för gaslighting och är en form av psykisk misshandel som vi har beskrivit i en tidigare artikel.
Problemet är egentligen inte att en byggfirma talar gott om ett projekt de försöker sälja in eller att Sveriges Arkitekter använder något värdeladdat ord när de motiverar sitt val av pristagare. Problemet blir allvarligt när dessa formuleringar inte längre har någon egentlig betydelse eller ens kan uppvisa en koppling till verkligheten. Något som arkitekten Rasmus Wærn skrev om i en artikel i tidningen Arkitektur nyligen:
” Om förtroendet skulle rasa för varje ogrundad klyscha, skulle de snabbt försvinna av sig själv.”
Wærn menar att det finns ett enkelt ”bullshit-test” som alla arkitekter bör använda sig av. Sätt in en negation i beskrivningen. Om betydelsen då blir orimlig, har inte heller den ursprungliga meningen sagt något vettigt. Det vill säga, det är meningslöst att påstå att man vill skapa ”mänsklig arkitektur” eftersom ingen lär profilera sig med en ”omänsklig arkitektur”.
Vi nämnde tidigare att Kasper Salin-juryns motiveringar hade undersökts. Vanliga ord de senaste åren är till exempel ”öppen”, ”djärv”, ”modig” och ”spontan”. Vad dessa ord egentligen säger och om de säger något om byggnaderna eller om det sammantaget säger mer om dessa högprofilerade arkitekters självbild, får ni själva avgöra. Med inspiration av bland annat denna undersökning och våra egna erfarenheter har vi skapat ett så kallat floskelbingo. Tanken från början är att arkitektbyrårer och byggherrar ska kunna använda detta på arbetsplatsen, som ett kul sätt att frångå klyschorna. Men det går lika bra att köra detta hemma med familj eller vänner. Det är bara att gå in på arkitekternas, arkitekturprisernas och byggfirmornas olika hemsidor och själv läsa hur de försöker sälja in sina egna byggnader. Det kan bli mycket roande att spela floskelbingo med detta överflöd av härliga exempel direkt från deras till synes parallella verklighet med sitt helt egna språk!
Vi avslutar med att lägga in lite bonus-bilder. Har du något exempel på när beskrivningen av en byggnad är dåligt förankrad i verkligheten? Tipsa oss gärna i kommentarerna! Artikeln kommer att utökas efter hand.
Fler blogginlägg med liknande tema
- Fake Views – Kontrasten mellan visionsbilder och verklighet
- Gaslighting
- Hur bor arkitekterna? Lådmodernisternas dubbelmoral
- Vad arkitektubildningen gör med blivande arkitekter
Ni sätter verkligen fingret på vad som är fel med den absoluta majoriteten av dagens svenska arkitekter.
Gällande Segerstedtshuset- jag är inte helt säker, men jag har för mig att på den plats där huset byggdes var det en parkering till intilliggande universitetslokaler.
Nu river man många parkeringar för att istället smälla upp otroligt fula byggnader, vilket är helt logiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Och parkeringsplatserna har få vänner. Men, om arkitekterna hade ett mikrogram sann kreativitet, borde man inte kunna göra fantastiska parkeringsplatser? Tänk er att bädda in platserna i höga träd, så att när man ser på det ovanifrån så ser det ut som en skog och inte en parkeringplats. Olika block kan separeras med buskar… kanske en lite parkbänk här och var.
Men se, att hitta på något sådant skulle kräva hantverksskicklighet och nyskapande, inte bara att kopiera 80 år gamla deviser, så det är inget för arkitekter..
Huset byggdes nedanför Uppsala slott, i omedelbar anslutning till botaniska trädgården som utgör en viktig del av sveriges kulturarv med koppling till Line’. Botaniska trädgården är nu mera en bakgård helt i skuggan av detta hu som väl närmast kan ses som en tidstypisk symbol att administration har blivit viktigare än kunskap och forskning för detta universitet.
Ingen av Arkitekterna har fått höra Sagan om Kejsarens Nya Kläder.
Inte dom som bedömer eländet heller.
Det ät ju helt otroligt vad grupptryck kan orsaka!
Så grava miljöförstöringar som skett i vårt vackra land!
Riv och gör om!
Man SKÄMS !
Nyspråk är egentligen inget nytt utan något som de mer extrema elementen inom arkitekturen pysslat med sedan Åhren m.fl. var nykläckta från sina utbildningsinstitutioner. Kring 1920-1930 talet alltså.
Fast på den tiden var de extremare; Den blivande bangården kallas för ”en underbar idyll där sommaren är fantastisk” osv.
Gissningsvis handlar nyspråket mest om att få läsarna att inte försvara sina rättigheter genom att förespegla dem att saken är annorlunda än vad den är. För att inte tala om beslutsfattarna.