Den 20-24 augusti bjöds Karlstadsborna in av representanter från kommunen för att diskutera arkitektur och gestaltning. Kommunen ville veta hur invånarna ser på stadens utveckling och engagemanget var, enligt kommunens hemsida, stort.
”Vi hade väldigt många bra samtal om arkitektur och byggande under de här dagarna. Det kom fram många kloka synpunkter och det här kommer vara ett värdefullt underlag för oss i det fortsatta arbetet med att utveckla Karlstad” säger stadsarkitekt Henrik Sjöberg.
Flygbild över Karlstad (Wikipedia)
Cirka 300 synpunkter lämnades in och stadsarkitekt Henrik Sjöberg hittat sju återkommande teman. Här kan ni läsa om alla synpunkter: 300 Karlstadbor tyckte till om boende och arkitektur
- Att det byggs för tätt, för högt och för okänsligt när byggprojekt realiseras i dagens Karlstad. Stadens särskilda kvalitéer tas inte tillräckligt tillvara.
- Att det nya som byggs idag håller för låg arkitektonisk och miljömässig nivå. Mycket uppfattas som fantasilöst, identitetslöst och färglöst.
- Att ny bebyggelse borde skapa värden för staden och dess boende. Mer utrymme för form, färg och detaljer. Även att trä som byggmaterial borde användas mer framhålls av flera.
- Att det inte värnas tillräckligt om Karlstads äldre bebyggelse och miljöer när det byggs nytt.
- Att det inte skapas goda utemiljöer och parker när det byggs idag.
- Bristen på variation i byggandet framhålls frekvent, även när det gäller t.ex. mixen på boendeformer för olika inkomstnivåer och ålderskategorier.
- Mycket är bra och positivt med det som finns och byggs i Karlstad.
Kommuninvånarna vs Arkitekturupproret
Vi ska nu se hur mycket Karlstads kommuninvånares åsikter överensstämmer med Arkitekturupprorets.
Det byggs för tätt, för högt och för okänsligt när byggprojekt realiseras i dagens Karlstad. Stadens särskilda kvalitéer tas inte tillräckligt tillvara. Det nya som byggs idag håller för låg arkitektonisk och miljömässig nivå. Mycket uppfattas som fantasilöst, identitetslöst och färglöst. Ny bebyggelse borde skapa värden för staden och dess boende. Mer utrymme för form, färg och detaljer. Även att trä som byggmaterial borde användas mer framhålls av flera.
Där kan vi bara hålla med. Precis som i alla andra städer med hav, sjö eller andra vattendrag, placerar man ny bebyggelse vid strandkanten. Vilket gör att man från land inte kan se vattnet (förutom de få människor som vistas i husen) och att man från vattnet bara ser en kompakt mur. I och med att alla byggnader tillika är för höga, fyrkantiga, likartade, avskalade, färglösa, charmlösa och för tätt byggda, ger det ett mycket dystert intryck.
Dessutom är Karlstad särskilt utsatt eftersom det finns så mycket strand. Karlstad ligger på Klarälvens delta vid Vänerns norra strand. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna, den västra, omger Tingvallaön som centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning.
På bilden ovan ser man att de högsta husen är närmast vattnet och de lägre bakom. Det är lika irriterande och frustrerande som att sitta bakom en lång man med hatt på biografen, man ser ingenting.
Bygg istället på bredden och inte på höjden. Inte mer än 2-4 våningar närmast vattnet. Eller bygg bostadshus med mansardtak så går det in en eller två extra takvåningar utan att det stör. Bygg antingen kvartersstad med slutna kvarter eller trädgårdsstad, hellre än lösa punkthus eller halvöppna kvarter som bara skapar otrygghet och förvirring.
Och framför allt, stoppa undan legoklossarna och bygg varierat. Några högre hus, några lägre. Brutna tak. Lite dekorationer. Varma färger. Det är inte svårare än så. Men gör inte samma misstag som i Vallastaden där allt blev huller om buller!
Villervallastaden del 3
Byggnaderna måste harmonisera med varandra. Titta på andra städer, både här och i övriga Europa där det finns lite äldre, varierad arkitektur som är älskad av både invånarna och av turister. Titta även på andra länders nyproduktion just nu.
Utländsk nyproduktion
Inspiration från några andra länder där byggnaderna ligger vid strandkanten.
Det värnas inte tillräckligt om Karlstads äldre bebyggelse och miljöer när det byggs nytt.
Naturligtvis ska äldre bebyggelse värnas mot både rivning och förvanskning. Det finns starkt lagstöd för det i plan- och bygglagen. Vilket skydd har kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer
Man ska även värna de äldre miljöerna genom att inte tillåta uppförande av modernistisk arkitektur i direkt anslutning till dessa miljöer. Det går alldeles utmärkt att ställa krav på den arkitektoniska utformningen i detaljplaner och det är inte farligt eller olagligt att ställa krav på att arkitekturen ska hämta inspiration av och smälta in i den bebyggelse som redan finns i området.
Tingvallastaden utgör Karlstads stadskärna. I söder är området avgränsat av järnvägen, i öster Pråmkanalen. I väster och norr utgör Klarälvens östra och västra gren gränserna. Tingvallastaden består av stadsbebyggelse i slutna kvarter. Gatusträckning och tomtindelning följer i stort den stadsplan som fastställdes efter stadsbranden år 1865.
Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Den största och sista stadsbranden den 2 juli år 1865 ödelades nästintill hela Karlstads stadskärna. Efter den branden byggdes det historiska centrala Karlstad upp igen. Basen var en modern rutnätsplan med breda gator och stora tomter, husen skulle uppföras i sten eller reveteras (puts på trästomme). Kring Stora torget, som nu placerats i öst-västlig riktning, byggdes rådhus, frimurarehus och läroverk. Intill uppfördes residens och stadshotell. Parallellt med att göra staden brandsäker ville man också göra den ljus och prydlig. Redan i december år 1865 fastslogs den nya planen av regeringen och bara två år senare var stadsbygget så långt på väg att huvudgator och torg kunde stensättas. De centrala delarna av staden präglades av kringbyggda stenhuskvarter runt torget och i övrigt av trähus. Träbebyggelsen var inte uppförd i slutna kvarter eftersom krav på brandvägg mellan husen uppkom om de skulle byggas ihop.
Under 1950- och 1960-talen revs i Karlstad, liksom i många andra svenska städer, en stor del av den äldre bebyggelsen. I centrum var rivningsivern extra stor längs Drottninggatan och kring Stora torget. Övergången från trästad till stenstad var definitiv. Det revs och byggdes nytt i de befintliga områdena, samtidigt som helt oexploaterade ytor bebyggdes.
I Tingvallastaden finns i dag en blandad bebyggelse med dels äldre, bevarad bebyggelse från tiden före och efter stadsbranden år 1865 och dels modernare hus från 1900-talets olika epoker (Wikipedia).
Det skapas inte goda utemiljöer och parker när det byggs idag.
Det är något som oftast ”glöms bort” idag. Möjligen gör man en liten plätt med sten och betong med några bortkomna blomkrukor och törstande träd i betongöknen. Anlägg mer gräs, buskar, blommor och träd. Kommunen kan inte fortsätta hävda att det blir för dyrt med skötseln. Trivsel måste få kosta.
Bristen på variation i byggandet framhålls frekvent, även när det gäller t.ex. mixen på boendeformer för olika inkomstnivåer och ålderskategorier.
Den klassiska kvartersstaden med låga gatuhus borde vara ett föredöme för framtida byggnationer. I finmaskiga gatunät går det att smidigt föra fram trafiken, medan innergårdarna skapar möjligheter för familjer att släppa ut barnen, fixa trevliga gårdsfester och etablera små verksamheter. Men nybyggda och intima innergårdar lyser med sin frånvaro. Istället smäller man upp det ena skiv- eller punkthuset efter det andra.
Ny forskning visar att vår fysiska omgivning i form av urbana landskap och estetik har större påverkan på såväl vår fysiska som psykiska hälsa än man tidigare har trott. Detta samtidigt som flera studier framhäver att de som formar våra städer har en smak som drastiskt skiljer sig från gemene mans. De tar dessutom måttlig, om ens någon, hänsyn till vetenskaplig forskning och empiriska studier. Forskning
Här är en bra forskningsrapport om vad människor vill ha – och inte ha.
Vad människor vill ha
Mycket är bra och positivt med det som finns och byggs i Karlstad.
Det är naturligtvis bra att det byggs nya bostäder men arkitektoniskt och stadsplanemässigt finns det mycket övrigt att önska.
”Stadsbyggnadsförvaltningen ska nu ta fram en arkitekturpolicy för Karlstads kommun och en stadsbyggnadsvision som kan leda till ett attraktivare Karlstad. Inom en nära framtid kommer arbetet med översiktsplanen för Karlstad aktualiseras, där frågor om arkitektur och stadsplanering är en väsentlig del och ska kunna fungera som ett verktyg för en god bebyggd miljö. Stadsbyggnadsförvaltningens uppfattning är att de inkomna synpunkterna från Karlstadsbor och besökare utgör ett viktigt kunskapsunderlag för hur Karlstad upplevs och förändras idag. De sju ovannämnda aspekterna som i stort sammanfattar hur arkitekturen kan utvecklas bör därför tas med i det fortsatta förvaltningsövergripande arbetet för ett Karlstad där alla kan trivas och vara stolta över sin stad”.
Det ser vi fram emot!
Den moderna höghusarkitekturen är ok om man gör rejäla höghus snygga o riktigt höga på rätt ställe men att man även lägger tid på att bygga 1800 talstil typ sockerslottsartitektur efter Klarälven med flera såna byggnader efter varandra med flanergata promenadgata ut efter älven med restauranger o caféer. Vilken stad wow. Hehe Karlstad har utvecklats mycket sen jag flytta från från stan men inte långt bort. Besöker stan regelbundet..löfbergs arena skulle byggas ut och ta 16.000 åskådare. Få hit NHL lag gå nån match och om Färjestad ska spela om sm guld så alla som vill får plats att se. Anlägga mer grönparker anlägga rejäla blomsterparker bygga en idrottsarena som tar 40.000 åskådare. Där även amerikansk fotboll kan spelas. Bygga om Mariebergsskogen till en stationär nöjespark med rejäla åkatraktioner. Karlstad har potentialen. Karlstad har det. 100.000 inv. Varför inte 250.000 ? Och glöm inte tänka på miljön och så vid utvecklingen. Jag skulle gärna rita karlstad 2025-35