Arkitekturupprorets Michael Diamant är med och kommenterar planerna på ett nytt kontorskomplex åt MSB i Nya Wermlands-Tidningen:
”– Den här typen av byggnader präglas av kortsiktighet och är varken ekologiskt eller socialt hållbara. Det ser ut som en relik från 60-70-talen och de kontoren river vi i dag eftersom du inte har något bestående värde som hus, enbart funktion som kontor. Gamla vackra byggnader återanvänds för nya verksamheter eftersom folk vill vara i dem. Det är pinsamt att vi inte kommit längre och huset är rakt av fult, säger han.”
Valen av ord kan tilläggas beror på att ordet skönhet relativiseras till en sådan grad att det inte går att använda som enda argument även om det borde räcka. Fulhet får dock konsekvenser och går emot de visioner vi har idag om social- och ekologisk hållbarhet. Dessa faktum är svårare att relativisera bort och därför är det där vi alla bör trycka hårdast.
På annat håll i en av Sveriges större dagstidningar skriver Per Gudmundsson med liknande argumentation om att fulheten får oss att må dåligt. Gudmundsson hänvisar bland annat till den nyutkomna boken Ohälsosam Arkitektur av läkaren Gösta Alfvén. Trots detta är motståndet kompakt bland arkitektkåren att bygga i klassisk tappning. Hyckleriet blir inte bättre av att majoriteten av arkitekterna själva valt att bosätta sig i klassiska bostadshus. Gudmundsson väljer att avsluta ledaren med att citera Alexander Stoddarts som genomfört undersökningen om var arkitekter bor: ”Clearly, modernism is something you do to other people”.
Slutligen, i Norska NRK skriver Knut Schreiner om den ”estetiska” katastrof som drabbat flera norska småstäder. Frågan han ställer sig är hur orter som ingen vill stanna till på utan bara passera ska överleva. Frågan är högst aktuell även för svenska småorter som i kanske än fler fall ödelagts under decennierna efter kriget. För tar du bort en småorts själ, vad ska då få innevånarna att kämpa för ortens framtid när konjunkturen skiftar?
Mycket nöje!
Drammen har fostret en ny, ung og lovende arkitekt som bekjenner seg til den klassiske arkitekturtradisjonen, Kristian Hoff-Andersen: http://hoff-andersen.blogspot.no/
Skulle vært interessant å høre hva han mener om den nye elvebyen Drammen? Uansett heldigvis mye bedre enn den nye fjordbyen Oslo med sitt Barcode, som har blitt så utskjelt at ingen enda tør å si ”se til Barcode”. Men det kommer nok det også.
Heller sier ingen ”se til Grunerløkka”, i alle fall ikke når det gjelder byfornyelse. Den eneste bydelen i Oslo hvor man kan oppleve en skikkelig urban rus.
Må innrømme at jeg begynner å bli litt lei av mantraet ”se til Drammen”. Har ikke selv opplevd den nye elvebyen, men kjørt over enkelte av bruene. Mitt inntrykk er at de har gjort en fantastisk jobb med å ta tilbake elva, og at de har unngått stjernearkitekturen, men kan ikke se at de har kommet opp med noen flotte nye klassiske byggverk. Minner litt for mye om Aker brygge, ok å ta en pils mens man nyter Oslofjorden eller Drammenselva, men ikke den helt ultimate urbane opplevelsen slik man finner det på Grunerløkka.