Den 7 april 2022 presenterar Arkitekturupproret det ökända Kasper Kalkon-priset som tilldelas det senaste årets fulaste nybygge. För sjunde året i rad försöker vi vända den förfulande byggtrenden och till slut kanske priset inte behövs längre? Ta chansen att vara med och utse Sveriges riksförfulare 2022. Bläddra neråt för att se de nominerade. Arkitekturupproret ligger också bakom andra populära omröstningar som har utsett Sveriges vackraste torg (2021), Sveriges fulaste byggnader någonsin (2020) Sveriges vackraste byggnader någonsin (2019), Sveriges fulaste städer (2018) och Sveriges vackraste städer (2017). Varje år utses också Sveriges finaste nyproduktion. Skönhet går självklart att mäta!
UPPDATERING 2022-03-26: Tävlingen är nu avslutad. Klicka här för att läsa om vinnarna på Kasper Kalkon-galan 2022.
Kasper Kalkon-priset
Kasper Kalkon-priset är fulpriset som verkligen rörde om i grytan, skakade om arkitekturbranschen i grunden och blev mycket omtalat i både press, radio och tv när det introducerades 2016 som motpris till Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris. Vi hoppas att tävlingen en dag ska kunna läggas ner, men än så länge försöker Sveriges arkitekter överglänsa varandra i fulhet och därför regnar nomineringarna in varje år.
Missade du tidigare omröstningar så kan du läsa om dem här:
- Kasper Kalkon-priset 2010-2015 – Ett uppsamlingsheat
- Kasper Kalkon-priset 2016 – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2016 – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2017 – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2017 – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2018 (framröstad 2019) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2019 (framröstad 2020) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2020 (framröstad 2021) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2021 (framröstad 2022) – vinnaren
- Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – nomineringarna
- Kasper Kalkon-priset 2022 (framröstad 2023) – vinnaren
Uppdatering 26 mars. Tävlingen är nu avslutad!
Klicka här för att läsa om vinnarna på Kasper Kalkon-galan 2022.
De nominerade till Kasper Kalkon-priset 2022
I år fick vi fler och fulare nomineringar än någonsin tidigare från våra nära 60 000 följare så det har varit svårt att göra ett urval. Det är som om arkitekterna faktiskt tävlar om att bräcka varandra i disharmoni och vinna Kasper Kalkon-priset! Vi hoppas verkligen att detta är fulhetens sista suck innan trenden vänder mot vackrare arkitektur. Nytt för i år är att samtliga bidrag har fått fina smeknamn som passar bättre än de namn arkitekterna valde.
Nytt för i år – Nordens fulaste (och finaste) nyproduktion
Arkitekturupproret startade i Sverige 2014, men spred sig snabbt över hela Norden. 2021 var det första år då de fem nordiska länderna höll separata tävlingar om ländernas finaste och fulaste nybyggen. Därmed har vi i år instiftat ett nytt pris med namnet ”Masters and Monsters in new Nordic Architecture” (MAMINNA-priset). Det är en final där de vinnarna från tävlingarna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island tävlar mot varandra. Klicka här för att läsa mer samt se bidragen.
Arkitekturupprorets pris för vackraste nyproduktion?
Ni kan som vanligt också rösta om Sveriges finaste nyproduktion (klicka för separat omröstning). Tyvärr är den överväldigande majoriteten nybyggen så skrämmande anskrämliga att vi varje år har svårt att hitta kandidater till vårt finpris. Vi vill ändå lyfta upp de försök till försköning som gjorts under det gångna året och ge vinnaren ett diplom.
Vem är årets rivningsivrande kulturmarodör?
År 2020 röstade vi fram Rivningshysterin 2.0 – Vilka var 2010-talets 20 värsta rivningar? Många tror att rivningshysterin är över i Sverige och att de vackra gamla husen som överlevde är skyddade. Så är tyvärr inte fallet och det uppmärksammar vi med en ny årlig omröstning. Längst ner i detta inlägg kan du se årets rysligaste rivningar när vi utnämner “Kulturmarodören – Vem rev det vackraste kulturarvet förra året?
Missa inte prisutdelningen i Stockholm den 7 april 2022
Lördagen den 7 april 2022 utses en (o)värdig vinnare av Kasper Kalkon-priset samt en hyllning av det vackraste huset under Arkitekturupprorets tillställning. Vi uppdaterar snart med mer information om tid och plats. Uppdatering 2022-03-26: Tävlingen är nu avslutad. Klicka här för att läsa om vinnarna på Kasper Kalkon-galan 2022.
Kasper Kalkon-priset – så här röstar du
Alla som vill kan rösta på de 22 kandidaterna. Du röstar direkt i Facebook-gruppen Arkitekturupproret – Det finns alternativ till fyrkantiga lådor där du hittar omröstningen överst i flödet. Du behöver inte gå med i vår grupp för att kunna rösta utan allt som behövs är ett klick.
Vinnaren får en prisbuckla i guld
Vågar årets vinnare ta emot vårt fina pris? Redan på vår första Kasper Kalkongala år 2016 presenterade vi prisbucklan “Skaparvånda” som är gjord av konstnären Mikael Grahn. Den föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Under tävlingens sju år har samtliga vinnare vägrat ta emot bucklan (inte ens Gert Wingårdh år 2021).
De nominerade till förra årets (2021) fulaste nybygge, dvs Kasper Kalkon-priset 2022
1. Totalitär ny låda i Kungsängen (Novosibirsk Shvetsiya), Stockholm
Inofficiellt namn på byggnaden: Novosibirsk Shvetsiya!
Byggaktör: Tornet
Arkitekt: Total arkitekter
En läsare skickade in denna bild till tidningen Mitt i Upplands-Bro med texten: ”Vår nya utsikt på Ringvägen. Hur tänkte de styrande här? Förebilden verkar vara forna DDR eller Novosibirsk. Har kommunen inget ”skönhetsråd”?” Vi undrar samma sak och känner verkligen djupaste medlidande med alla stackars boende som tvingas se det här varje dag. Husen marknadsförs av Tornet som ”ljusa hyresrätter med storslagen och rogivande utsikt över Mälaren”. Men vilken utsikt ger fasaderna till boende i de kringliggande husen? Och nej, det är inte under produktion utan färdigbyggt. Och det ska byggas fler! Även de lägre byggnaderna till höger är nybyggda. Vi ville ge dem en chans och bad om fler bilder på byggnaden för att motbevisa att det verkligen är så fult som den övre bilden visar. Nedanför ser ni ytterligare två bilder där ni kan själv döma om det blev bättre eller inte.
Är detta årets lurigaste arkitekt?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”fake view”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitektens visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
2. Platinan (Kejsarens nya låda), Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Kejsarens nya låda!
Byggaktör: Vasakronan
Arkitekt: Erik Giudice Architects
De flesta akitekter hatar pastischer – om det inte är en pastisch på en redan byggd låda i modernistisk stil. När Göteborg skulle bygga nytt på absolut bästa läge mellan centralstationen och vattnet, valde arkitekterna att göra en kopia av Danmarks kalkonvinnare Blox i Köpenhamn. Jämför med originalbyggnaden här under. Resultatet blev ”copy + paste”-arkitektur.
Platinan kompletteras av ”Nya Regionens hus” (till höger på översta bilden), som kom på femte plats när vi röstade om Göteborgs fulaste byggnader och var med och tävlade om Kasper Kalkon-priset 2020. Här har de gjort det förbjudna och låtit en ny byggnad harmonisera med en annan, d.v.s. den nya lådan harmoniserar med den nu två år gamla lådan. Vad hände med de enligt modernisterna viktiga årsringarna och egenskapen de alltid så gärna framhäver, att en ny byggnad ska sticka ut istället för att smälta in med omkringliggande hus?
Glasboxen marknadsförs av byggaktören som ”Göteborgs coolaste fastighet” och på sin hemsida hyllar de sin skapelse på följande sätt: ”Platinan står nu stadigt vid nya Hisingsbrons södra fäste och utgör ett nytt och urbant inslag i Göteborgs stadsmiljö. Känslan är mäktig. I glasfasaden reflekteras både det stolta Läppstiftet och Göteborgshimlens blågrå skiftningar.” Men oavsett hur mycket de försöker marknadsföra den undrar vi om solstrålarna verkligen kan göra den här byggnaden vacker? För att ta reda på detta, och för att inte anklagas för att vi bara publicerar bilder i dåligt väder för att få byggnaderna att verka värre än de egentligen är, jämför vi ovan två bilder på Platinan i olika väder. På bild 2 skiner solen, men blir glaslådan vackrare för det? Och dessutom; bör inte en ny byggnad i Göteborg vara vacker i alla väder och inte bara under de 20 dagarna om året då solen lyser i Sveriges regnigaste storstad?
Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö kallade Platinan för ”ett typiskt 2010-talshus.” Byggnaden var med andra ord obsolet innan den ens stod färdig. Är det inte dags att blicka framåt och våga tänka utanför de många lådor Platinan består av? Arkitekterna och Vasakronan har försökt sälja in byggnaden med att den är som vackrast på natten. Därför bidrar vi nedanför med en bild hur den lyser efter att solen har gått ner. Blev det vackrare och får det lysande hjärtat er att älska byggnaden lite mer?
Är Erik Giudice Architects årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitekt Erik Giudice Architects visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
3. Brudaremossens lakvattenanläggning (Goddag rostyxskaft), Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Goddag rostyxskaft!
Byggaktör: AF-gruppen
Arkitekt: KUB Arkitekter
Det är bara att vara ärlig. Namnet KUB Arkitekter symboliserar verkligen vad denna firma bygger: lådor! Låt oss härmed presentera ”Kejsarens nya rostlåda”. Under åren har vi haft diverse rostlådor i denna tävling, och ibland har de vunnit, såsom år 2019 när rosthuset i Malmö vann överlägset (klickbar länk). Otroligt nog blev Brudaremossens rostpalats… ursäkta, lakvattenanläggning, utsedd till Göteborgs bästa byggnad, av en jury som på allvar motiverade det med att den skulle vara vacker. Priset ”Göteborgs bästa byggnad” delas varje år ut till “den byggherre som under föregående år färdigställt ett hus som bäst motsvarar estetiska samt hygieniska och praktiska krav”.
På sidan Arkitema står att ”Priset består av en plakett och 5000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra.” Men vi undrar om någon som helst konstnärlig utsmyckning kan rädda detta vingliga rostmonster?
Är KUB årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitektbyrån KUBs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
4. Tändstickan (Alkishuset), Krokslätt, Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Alkishuset
Byggaktör: Skanska
Arkitekt: Arkitektbyrån Design
Arkitektbyrån Design är tillbaka för att vinna ännu ett Kalkonpris, precis som de gjorde 2017 (och nästan 2018). Mitt i Krokslätts gamla vackra fabriksområde finner vi dessa jättar som ska agera kassako åt staden Göteborg vid gränsen till Mölndal. Varför kunde arkitekten inte istället ha anpassat byggnaderna till de omgivande gamla fabrikerna Lyckholms/Krokslätts anläggningar?
Kvarteret Tändstickan har fått sitt namn från den tändsticksfabrik som låg på platsen fram till 1930-talet. Men något stämmer inte. Byggnaden ser ut att kunna rasa ihop vilken sekund som helst. Är bjälklaget och balkongerna gjorda av tändstickor? Det är inte konstigt att Tändstickan har fått smeknamnet ”alkishuset” bland Göteborgarna. Ta en titt på balkongerna så förstår ni varför. Arkitektbyrån Design skriver själva att de vill ”ge en känsla av en rejäl fjortisfylla på Ayia Napa år 1999. Tänk dig att du har druckit 18 San Miguel och försöker hitta hem till ditt hotellrum mitt i natten”. I det avseendet kan vi i alla fall säga att de har lyckats. Många av oss har nu nämligen en stark lust att dricka oss medvetslösa med San Miguel för att få slippa synen som den här byggnaden inpräntat i våra näthinnor.
Är Arkitektbyrån Design årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Arkitektbyrån Designs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
5. Kebnekaise (Jätteskridskon), Centrum, Kiruna
Inofficiellt namn på byggnaden: Jätteskridskon
Byggaktör: Skanska
Arkitekt: Sandell Sandberg
Ytterligare en skapelse där man blivit pålurad en magnifik visionsbild full med överdrivet folkliv och photoshop-effekter, men som i praktiken blev en omänsklig och trist koloss. Ett hotell man inte gärna vill bo i om man går efter utseendet, trots att det marknadsförs som ”Kirunas nya landmärke” – en av nutidens mest utslitna floskler! Enligt oss bör ett landmärke göra en stad mer attraktiv och inte tvärtom. Det ironiska är att arkitekten Thomas Sandell påstår att nya Scandic Hotell i Kiruna har inspirerats av Kebnekaise. Han staplar några 60-talslådor på snedden och plötsligt har han byggt en kopia av Kebnekaise? Från andra hållet ser hotellet snarare ut som en stor skridsko. Jätteskridskon är skapad av samma arkitekt som hyllade förra arkitekturskolan i Stockholm efter att den hade röstats fram som Sveriges fulaste byggnad någonsin. Han berättade då på TV4s Nyheter att han ansåg den brutalistiska klumpen vara ”väldigt elegant i sin fulhet.” Sandell menar att 1960-talet är den svenska arkitekturens idealperiod.
Är Thomas Sandell årets lurigaste arkitekt?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitekt Thomas Sandells visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
6. Malmös nya Tingsrätt (Chew on a box), Malmö
Inofficiellt namn på byggnaden: Chew on a box
Byggaktör: PEAB
Arkitekt: Henning Larsen Architects
Malmös nya tingsrätt ska vara Nordens största domstolsbyggnad, men definitivt inte den vackraste. Det tretton våningar höga kolossen syns från långt håll och ger ett dystopiskt intryck. Kanske är det tänkt att de anklagade ska känna extra mycket ångest inför sina rättegångar? Det som stör mest är att den ligger precis intill Gamla Staden och därmed förstör ett mycket bra läge för vackert byggande i anslutning till Malmös präktigaste vy. När man vandrar längs kanalen för att beundra stadens bäst bevarade siluett måste man nu blunda med ena ögat. Vänder man sig 180 grader från vyn i bilden nedan möter man nämligen inget annat än det som syns på bilden ovan – en ren mardröm!
Nedanför ser ni hur nära tingsrätten ligger intill Malmös gamla stadsdel. Stadens bästa lediga läge sedan området som brutalt revs för att bygga Caroli City-kvarteren på 1970-talet är nu tack vare den nya tingsrätten även det ruinerat.
Titta nedanför hur de dessutom har förstört potentialen i fina industrikvarter med detta enorma monster. Arkitekten Henning Larsen påstår att hans lekskoleklossar har inspirerats av havets vågor. Tänk om arkitekten istället hade vågat bygga något som samspelade med gamla Malmös skyline? Även om man tar en tugga på en låda så att den lutar så är det fortfarande en låda. Att sedan påstå att lådan är inspirerad av havet är lika skrattretande som att alternativ 5 i tävlingen skulle likna Kebnekaise.
Är Henning Larsen Architects årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Henning Larsen Architects visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
7. Merkurhuset (Rivningsmarodören), kontorsbyggnad, Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Rivningsmarodören
Byggaktör: Platzer
Arkitekt: Bornstein Lyckefors
Tro det eller ej, men man rev faktiskt stora delar av kvarteret Merkurius med vackra byggnader från 1800-talet för att kunna uppföra denna patetiska låda i centrala Göteborg. Nej, inte på 1960-talet utan nu, på 2020-talet! Bakom skymtar ett av de överlevande gamla husen, en slottsliknande, vacker rosa byggnad som ser ut att kvävas av den parasiterande klumpigheten. Var det värt det?
Den ansvarige på byggherren Platzer utser vi härmed till ”Årets rivningsmarodör 2022”. Om några år kan vi nog även kröna honom till 2020-talets största rivningsmarodör tillsammans med arkitektfirman Bornstein Lyckefors.
Färska bilder som visar rivningen av vackra gamla tegelhus som var i mycket bra skick för att sedan göra plats åt det nya fulhuset. Göteborg är fortfarande Sveriges rivningshuvudstad nummer ett.
Att ersätta gamla 1800-talskvarter med dystopisk brutalism räcker inte för arkitektfirman Bornstein Lyckefors. Nu vill man dessutom uppföra en enorm fyrkantig betonglåda vid ett av Göteborgs vackraste, ännu inte helt förstörda lägen. Nedanstående bild hittades på arkitektfirmans hemsida och visar ett förslag för nybyggnation intill Brunnsparken. De som kan Göteborg vet att man från denna plats ser den gamla goa stadens mest berömda vy med kanalen, rådhuset och många vackra gamla hus (kanske behöver man dock blunda en del för att undvika Nordstan och det fula nya NK-huset samt Arkaden). Den här delen av staden har förstörts nog, och vi kan bara hoppas att detta dåraktiga förslag stoppas innan det kan vara med och tävla om nästa års Kalkonpris!
8. Nya Kvibergshuset (Usch och tvibergshuset), Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Usch och tvibergshuset
Byggaktör: Poseidon, Tuve Bygg AB
Arkitekt: Hans Lindgren, Tengbom Arkitekter
Så här skriver Tengbom på sin sida om denna miljonprogramspastisch: ”Trött på stenstadsideal och sekelskiftesdyrkan? Snart kan du bo granne med funkisklassikerna Kvibergshusen i Göteborg. Vi har nämligen ritat en värdig pendang som gör det storskaliga inbjudande.” Men hur inbjudande är en sådan här fasad, med grå väggar och ojämnt placerade ockragula balkonglådor? Arkitektbyrån Tengboms VD Johanna Frelin har tidigare i en intervju uttryckt sin kärlek för fyrkantiga lådor. Byrån verkar vara ytterst stolta över denna skapelse, men nu är det dags att avgöra vad svenska folket tycker! Föredrar vi det här, eller kanske ändå hellre ”stenstadsideal och sekelskiftesdyrkan”?
“Jag tycker om fyrkantiga lådor” utbrast Tengboms VD Johanna Frelin i en uppmärksammad intervju för fyra år sedan. Bilden nedanför visar Tengboms skapelse från 2018 som därmed också får oss att förstå varför denna arkitektfirma aldrig har och aldrig någonsin kommer producera en vacker byggnad.
Är Tengbom årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Tengboms visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
9. Tillbyggnaden till stadshotellet, Karlstad
Inofficiellt namn på byggnaden: Parasiten
Byggaktör: SSRS Statt
Arkitekt: Tengbom Arkitekter
Tengbom nu igen? Ja, som ni läste ovanför har deras VD uttryckt stor kärlek till fyrkantiga lådor och därmed bör Tengbom inte anlitas för nyproduktion i vackra gamla kvarter. Karlstad hade ett otroligt vackert klassiskt stadshotell, men den tiden är över nu när denna lådälskande firma fått rita en 1960-talspastisch som tillbyggnad. Det är svårt att förstå hur byggaktörerna kunde tycka att en så billig pastisch passar ihop med stadshotellets vackra fasad. Varför är traditionellt inspirerad arktiektur så föraktade bland dagens arkitekter och byggherrar att inte ens gamla klassiska hus får vara ifred?
10. Karlstads nya padelhall (Svarta Lådan)
Inofficiellt namn på byggnaden: Svarta Lådan
Byggaktör: PDL Group
Arkitekt: Okänd? Kanske L.Åda?
När vi nu är inne på Karlstad, kan vi lika gärna låta detta vara nästa bidrag i tävlingen. Det räcker inte med förvanskningen av stadshotellet. Mitt i staden byggdes en svart låda som skymmer utsikten över hela inre hamn och vackra Herrhagen. En sporthall behöver framförallt vara funktionell, men utesluter det ett fint utseende? Detta är ju verkligen en låda utan någon som helst form av arkitektur. En rolig detalj i bilden ovan är att man dessutom anar Brygguddens parkeringshus till höger. Den lådan har tidigare tävlat både som Sverige fulaste nyproduktion, men också som Värmlands fulaste byggnad genom tiderna. Skåda bilden nedanför och avgör sedan om padelhallen är vackrare från framsidan?
11. St Ilian (Svarta fåret), Enköping
Inofficiellt namn på byggnaden: Svarta fåret
Byggaktör: Grönbo
Arkitekt: Waldemarsons Arkitekter
Ännu en svart låda utan arkitektur. ”Är det här Enköpings svarta får?” undrar insändarskribenten Göran Valdemar Lacksell i Enköpingsposten. Han frågar sig om det inte hade gått att bygga någonting som harmoniserar bättre med omgivningen. Vi kan förstå hans funderingar – en svart kloss var kanske inte det bästa valet av byggnad i den redan söndertrasade Enköping. Denna styggelse ska tyvärr också föreställa ett bostadshus som arkitekterna ifråga är mycket stolta över, och högljutt skryter om på sin hemsida. De skriver att fönstren är designade för att reducera buller från gatan och därmed skydda öronen. Men vem skyddar ögonen på dem som går förbi?
12. Sara kulturhus (Reaktor 4), Skellefteå
Inofficiellt namn på byggnaden: Reaktor 4
Byggaktör: Derome
Arkitekt: White Arkitekter
White Arkitekter är troligtvis den firma som har nominerats flest gånger till Kasper Kalkon-priset. Ända sedan de utnämndes till Sveriges Riksförfulare för hela 2010-talet har de arbetat hårt för att vinna titeln också för 2020-talet. Vid designen av Sara Kulturhus verkar man ha hämtat inspiration från gamla kärnkraft. Byggaktören Derome skriver att de ”siktar högt” med detta kulturhus. Med detta menar de uppenbarligen att de ”siktar fult”. Vi förutspår att den förutsägbara branschorganisationen Sveriges Arkitekter kommer rösta fram denna härdsmälta till sitt eget Kasper Salinpris, dvs Sveriges vackraste nybygge. Vad folket anser är fulast vinner nästan alltid arkitekternas eget skönhetspris och vi har lyckats gissa vinnaren nästan varje år. Uppdatering 2022-03-15: Sveriges Arkitekter har nu nominerat reaktorn till sitt finpris så det är stor sannolikhet att vi har rätt i vår förutsägelse även i år.
En annat lite ironiskt faktum är att Sara Kulturhus fick ett skönhetspris redan innan det ens var byggt. Priset heter MIPIM/ Architectural Review Future Project Awards och juryn ansåg att vinnaren var “ett elegant projekt, som undersöker trä som hållbart byggnadsmaterial med god visuell effekt. Detaljerna är väl utförda och ljuset fångar träets mjukhet. Interiören är lika övertygande som exteriören”. Tydligen prisar Sveriges arkitekter numera varandra i förskott, för att inte behöva vänta till Kapser Salin-galan med sina ryggdunkningar.
Stackars Skellefteå kom på tolfte plats i vår omröstning om Sveriges fulaste stad. Arkitekterna och politikerna verkar här ha satsat på att ta igen Umeås försprång i fultävlingen och har fortsatt arbeta för att utöka förfulningen av den redan så hårt sönderrivna staden. Ironiskt nog var 1922 det senaste året då det byggdes en klassisk ny byggnad i Skellefteå, vilket innebär att staden i år firar 100 år av konstant förfulning. Grattis till det!
Är White årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitektbyrån Whites visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
13. Scheele promenad (Berlinmuren), Lund
Inofficiellt namn på byggnaden: Berlinmuren
Byggaktör: PEAB
Arkitekt: Gunilla Svensson Arkitektkontor
Hur kan de kalla dessa bostäder för Scheele promenad? Snacka om att försöka sälja in bostäder med ett lögnaktigt namn. Att bosätta sig här vore att bosätta sig på ett av Lunds minst attraktiva områden. Promenerar man österut möts man av motorvägens dån efter bara 200 meter. Tar man istället sin väg mot norr går man längs det inmurade företagsområdet Medicon Village, vilket innebär att man måste traska längs en asfalterad bilväg i 20 minuter innan man når något av intresse. Området är dessutom stendött efter kl 17 när företagen stänger. Promenerar du västerut går du förbi en av Lunds fulaste vyer med Spartabyggnaden (se listan med Lunds fulaste byggnader här) till höger och en annan husrad med 1960-talshus på motsatt sida av vägen. Och om du går du söderut, följer du i princip motorvägen tills du efter 2 timmars promenad når Malmö. Visst låter det trevligt?
PEAB är stolta över att bygga fula byggnader, vilket även deras reklamskylt nedanför visar. Många Lundabor har gått förbi den roliga skylten och skrattat så högt att Jätten Finn nästan har vaknat i Domkyrkans krypta. Den nya raden av bostäder går i Lund numera under smeknamnet Berlinmuren och lika stolt som Walter Ulbricht var när han presenterade den färdiga Berlinmuren för Nikita Chrusjtjov måste arkitekt Gunilla Svensson varit när hon bärandes sin brosch med hammaren och skäran presenterade sina ritningar för PEAB.
Arktiekt Gunilla Svensson har dessutom gjort det enligt branschen strängt förbjudna när hon ritade en byggnad som smälter in med Spartas enorma lådor. Ny arktitektur måste bilda årsringar och skapa kontraster mot gamla byggnader enligt branschorganisationen Sveriges Arkitekters normer. Tydligen gäller inte samma regler när det handlar om nya byggnader bredvid modernistisska byggnader som när en arkitekt bygger nytt i en gammal stadskärna. När det gäller att kombinera gamla lådor med nya är det tydligen plötsligt okej att smälta in?
Är Gunilla Svensson årets lurigaste arkitekt?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitekt Gunilla Svenssons visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
14. Kvarteret Björnflokan (Kvarteret Arkitektflosklen), Borås
Inofficiellt namn på byggnaden: Kvarteret Arkitektflosklen
Arkitekt: QPG Arkitektur
Byggaktör: Serneke
När centrala Borås, staden som stoltserar med en åttondeplats på vår lista över Sveriges fulaste städer, skulle bygga nya bostäder, kunde man såklart inte förvänta sig annat än att det skulle bli fula lådor, vilket det blev. Såklart kallas det nitton våningar höga huset för ”Borås nya landmärke” (har vi hört det förr…?) och en av arkitekterna som står för eländet, Petter Lodmark, hyllar det i tidningen Byggnyheter genom att falskt hävda att nybygget anknyter till omkringliggande äldre miljöer. ”I utformningen av Björnflokan knyter vi an till det gamla Spinneriet som ligger tvärs över gatan. Vi har bland annat hämtat inspiration från Spinneriets tegelfasad och rutnätsmönster på fasaden”, hävdar arkitekt Lodmark. Men har han rätt? Låt oss nedan bifoga en bild på det gamla spinneriet, så får ni läsare själva avgöra hur väl byggnaderna harmoniserar med varandra.
15. Kv. Poolen (Putinpoolen), nytt badhus i Frösunda, Solna
Inofficiellt namn på byggnaden: Putinpoolen
Arkitekt: Strategisk Arkitektur
Byggaktör: Solna Stad
Vi i Arkitekturupproret har ofta bett Sveriges Arkitekter att rita mer runda former och ibland lyssnar de på oss. I det här fallet verkar det som att de runda formerna inte har hjälpt det minsta, då det har blivit en alldeles för stor kloss. Arkitekter måste lära sig att det går att få samma yta även om de bryter upp nya byggnader i kvarter eller i flera huskroppar med olika volymer. Det här nya bad-och kontorshuset i Frösunda kan nog vara årets lurigaste fakeview. Den monstruösa gråbruna byggnaden lär dock bara ses som en bland många i det dramatiskt förstörda Solna, där liknande nybyggen är vardagsmat. Huset rymmer många kontor och även simhallar, vilket är funktionellt, men varför kommer de estetiska kvalitéerna alltid i skymundan när det gäller ny arkitektur? Varför är det tabu att tänka på och prata om en byggnads utseende? Något vi kan konstatera längre ner är att visionsbilden av detta hus ser väldigt annorlunda ut jämfört med det faktiska huset. Vi vet inte exakt vad arkitekterna tänkte när de ritade detta. Själva kallar de det för ”nytänkande funktion och design”, men vi undrar hur nytänkande utformningen av byggnaden egentligen är när de verkar ha hämtat inspiration från Vita Huset i Moskva:
Är arkitektbyrån Strategisk Arkitektur årets lurigaste arkitekter?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Strategisk Arkitekturs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
16. Centralsjukhusets nya parkering (Rostlådan), Karlstad
Inofficiellt namn på byggnaden: Rostlådan
Projektledare: Per-Olov Åström
Byggaktör: Byggdialog, Region Värmland
Karlstad har i år flest fulnomineringar av alla svenska städer. Detta rostiga parkeringshus är tänkt att välkomna patienterna som kommer till Centralsjukhuset i Karlstad.
Det ironiska är att de verkligen FÖRSÖKTE utsmycka mardrömmen genom att lägga till de vita serpentinerna, som ser ut som en misslyckad bilbana. Det behöver inte sägas mycket om detta ”framåtskridande” projekt – det räcker att ta en titt på resultatet för att hålla sig så långt borta från sjukhuset som möjligt. Nedanför har vi gjort ett försök att liva upp fasaden med gulliga bilar från Disney Pixar.
17. Citygate (Getingboet), Göteborg
Inofficiellt namn på byggnaden: Getingboet
Arkitekt: Henning Larsen Architechts
Byggaktör: Skanska
Den där knasiga oregelbundna fönsterplaceringen har vi nu sett 5000 gånger, så den är inte längre nyskapande hur mycket arkitekterna än påstår det. I Göteborg skall det numera byggas på höjden överallt, men att bygga högt måste inte betyda att bygga fult. Bilden visar en av flera nybyggda modernistiska skyskrapor som ploppar upp som svampar i Göteborg. Det är viktigt att visa status enligt politiker, och det gör man genom att masskopiera USA:s skyskrapor istället för att ta hänsyn till stadens befintliga karaktär. Ordet ”landmärke” används nuförtiden lite titt som tätt för att beskriva sådana här pastischtorn, och byggaktören Skanska har gjort allt för att passa in i ledet. Dessutom är arkitekten ingen mindre än Henning Larsen, som med detta ihåliga palats får sin andra nominering i denna tävling.
Det finns vetenskaplig forskning om att människan reagerar med obehag på täta hål på en yta, då sådant är ovanligt i vår natur och vi inte är gjorda för att se det. Ett av få naturliga exempel på sådana hål är getingbon, men där är de sexkantiga cellerna åtminstone regelbundna. Dagens arkitekter verkar hysa en oförklarlig beundran för osymmetriska mönster, vilket ofta gäller sättet som fönstren är placerade. Detta hus är lika vasst som getingens gadd och får en att vilja ta en omväg direkt när man går förbi, men det gigantiska getingboet är svårt att undvika då det på grund av höjden syns i princip överallt i staden. När ska Göteborg lära sig att skönhet är viktigare än höjd?
Är Henning Larsen Architechts årets lurigaste arkiteker?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Henning Larsen Architechts visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
18. Citypassagen (Monstergapet), Örebro
Inofficiellt namn på byggnaden: Monstergapet
Arkitekt: Roof Arkitekter
Byggaktör: Castellum
I det förra bidraget har ni Citygate, och här är Citypassagen. Man är inte en svensk arkitekt á år 2022 förrän man har byggt en byggnad som kallas något med City. Namnet måste ju fungera när man försöker hänga med kända arkitekter i New York, vilket ju är alla svenska arkitekters dröm. Förra året slutade Örebro femma i Kasper Kalkon med Wingårdhs nya kulturhus, och nu det här nybygget. Vad har gamla vackra Örebro gjort för att förtjäna ett monster med gapande mun på ett så bra läge i stadsmiljön? Vid detta nybygge har det antingen blivit försening i leveransen, eller så finns det en dörr som kan fällas in för att dölja det som fattas, men huset ser i alla fall säkerligen inte klart ut, trots att det är nybyggt. Det verkar endast bestå av en glasfasad med betongfundament. Tankarna förs till Nordkoreas huvudstad Pyongyang, där ett bygge av hotellet Ryungyong påbörjades, men fick lämnas halvfärdigt då pengarna tog slut år 1992. Ett tomt skal utan någonting inuti blev resultatet. Har arkitekten för Citypassagen inspirerats av denna för Nordkorea så pinsamma händelse? På Castellums hemsida tokhyllas såklart byggnaden, men vi kan se bakom flosklerna som arkitekteliten och byggherrarna alltid använder för att rättfärdiga sina brutalistiska skapelser. Detta är inget annat än ett nytt vedervärdigt misslyckande.
19. Scandic Central (Copy Paste), Örebro
Inofficiellt namn på byggnaden: Copy Paste
Arkitekt: Okänd. L.Åda?
Byggaktör: PEAB
Nya Scandic Central ligger precis intill Citypassagen i Örebro, så de har åtminstone lagt årets två kalkonkandidater från Örebro intill varandra. PEAB brukar väl numera inte ens anlita en arkitekt, då de är ökända för att alltid bygga så billigt som möjligt. En låda med fyra kanter ska det vara och helst ska den vara grå och helt sakna arkitektur. Billigast blir att sno redan befintliga ritningar rakt av, vilket PEAB verkar ha gjort från kandidat nummer 17 i vår tävling (City Gate i Göteborg) eller någon av de andra 5000 byggnaderna som har samma utseende. Ännu en gång måste vi se den där knasiga oregelbundna fönsterplaceringen som är så uttjatad att pastisch på pastisch är den rätta benämningen. Copy + paste och CTRL+C samt CTRL+V. Så ser en arbetsdag ut för PEAB. Pengar, pengar och maximal profit är allt som betyder något för denna rikemansfirma.
Numera kan man inte befinna sig i Örebros centrala delar utan att det sticker upp fula lådor överallt. Wingårdhs Kulturkvarter var först på plats och nu kan man inte ens njuta av den vackra gamla kyrkans siluett utan att se denna tråkiga tråklåda.
Är PEABs anonyma lådritare årets lurigaste arkiteker?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att PEABs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
20. Vallastadens nya bostadshus (Huset utan arkitektur), Linköping
Inofficiellt namn på byggnaden: Huset utan arkitektur
Arkitekt: Andreas Ferm, Ragnar Eythorsson, Campus Arkitekter
Byggaktör: Inkluderande Fastigheter
Vallastadens är en ny stadsdel i Linköping som går under smeknamnet Villervallastaden då den består av ett rent kaos av modernistiska monster utan skönhet. Nästan varje år deltar stadsdelen i Kasper Kalkon när ytterligare en grå betongbox utan arkitektur ploppar upp. Vi har tidigare dissat Vallastaden i en tre delar lång recension som ni kan klicka här och läsa. Linköpings arkitekter leverarade också år 2022 och har här smällt upp ännu en sådan där grå tråklåda utan arkitektur. Floskeln som arkitekterna kläckte ur sig angående detta nybygge kan nog ses som årets värsta arkitektfloskel. Husen, som är avsedda för exempelvis studenter, ska enligt dem vara ”både estetiskt tilltalande och billiga att bo i”. Vi försöker med alla medel lista ut vad de menar med att dessa betongklumpar skulle vara ”estetiskt tilltalande”, men vi hittar inget svar. Istället drunknar vi nästan i floskelhavet, som bara fortsätter storma fram över oss: ”- Vårt mål har varit att driva hela bygget i mål utan att vi använder en enda liter färg. Inte för att färg på något sätt är fult eller dumt men miljömässigt är det bättre ju färre material vi använder. Och när v i tänker estetik så tänker vi avskalat med betong och trä.” Det är helt sjukt hur många arkitekter som påstår sig värna om miljön för att rättfärdiga sådana här deprimeande, grå betongbyggen, istället för att bara erkänna att de inte har någon fantasi. Fast, såklart… har man flosklernas skyddande kraft kommer man hur långt som helst i dagens arkitekturvärld. ”
”Det mesta som byggs idag är extremt dyrt och det utestänger väldigt många. Med vårt koncept vill vi göra skillnad och bygga för de grupper som står utanför bostadsmarknaden”, påstår Andreas Ferm. Det låter som ett ärofyllt mål. Synd bara att de totalt struntar i människors behov att vistas i vackra, estetiskt tillfredsställande miljöer. Vi får se hur många som kommer vilja flytta in i dessa miljonprogramsinspirerade förortslådor till studenthus!
21. Quality (Dysterklossen Brutality) Hotel Match, Jönköping
Inofficiellt namn på byggnaden: Dysterklossen Brutality
Arkitekt: Enter Arkitektur AB
Byggaktör: Skanska
Den norske miljardären Petter A. Stordalen har nu kommit till Jönköping för att förfula stadens vy med en låda utan arkitektur. Som vanligt när det ska byggas fult är det Skanska som har anlitats. Det ska bli hela 18 våningar med 229 hotellrum och hotellet blir stadens högsta byggnad. Den kommer att sticka upp i princip var du än står i den platta stadskärnan. Nedanför ser ni hur det berömda tändsticksområdet med sina mysiga gamla tegelbyggnader numera inte längre är mysigt. Jönköpings mest berömda område har blivit förstört av en parasit.
Är Enter Arkitektur årets lurigaste arkiteker?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att Enter Arkitekturs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
22. Vågen (Tsunamin), ny simhall, Linköping
Inofficiellt namn på byggnaden: Tsunamin
Arkitektbyrå: 3XN
Byggaktör: Lejonfastigheter
Först Lund för ca tio år sedan och sedan Kungsbacka (2020) har blivit omtalade för att bygga nya gråa simhallar utan arkitektur. Om man ändå ska lägga nästan en miljard på en ny byggnad kan man väl åtminstone använda en annan färg än grå eller åtminstone lägga några hundralappar på att göra fasaden vacker? ”Linköpings nya simhall skall bli ett besöksmål av rang”, enligt Linköpings kommun. Redan nu är bygget starkt kritiserat då Linköping varit tvungna att ta del av statens utjämningsbidrag och få hjälp av andra kommuner ekonomiskt. 2018 hade bygget dittills kostat skattebetalarna 27 miljoner. Bygget var budgeterat till 760 miljoner men nu i slutskedet av bygget har kostnaden rusat till över en miljard. Linköpings simhall har blivit Sveriges dyraste simhall och stoltserar nu med att LED-skylten nu är på plats.
”Nitton meter lång och två meter hög sitter den där, på simhallens häftiga fasad. Med distinkta, lysande LED-bokstäver och vågformade grafiska element som kan ändra både ljusstyrka och färg efter behag. Projektchef Christian Dahlén är helnöjd.” Det vi fick var ingen palatsliknande romersk simhall utan en avlång brutalistisk betongbyggnad som saknar all form av symmetri. Simhallen är ett enda mischmasch och lika dyster som det sämsta tänkbara vädret. En upprörd invånare skriver 2021 i en insändare i lokaltidningen Corren följande:
”Tillbaka i Linköping efter semestern passerar jag den nu avtäckta nya simhallen – och blir beklämd av hur ful den är. Grå fasad i tråkigt material och oskön form som skulle platsa som nybygge i DDR på 1970-talet. Varför byggs det så? Brister beställarkompetensen? Har samhällsbyggnadsnämnden respektive bygg- och miljönämnden inga estetiska ambitioner för vad som släpps fram?”
Politikerna har helt kört över Linköpings invånare i frågan om skönhet och estetik och låtit dem vara medfinansiärer till ett stort monster. Är det det som kallas för demokrati? Linköpingsborna har börjat kallat den nya simhallen Vågen för Tsunamin. Inte konstigt då den slukat all skönhet i området Folkungavallen med sitt sjömonsterliknande utseende.
VÅGar någon någonsin gå in på äventyrsbadet Vågen? Vilket ”vågspel” av Linköpings kommun. Detta riskerar att bli Linköpings syndaflod.
Är arkitektbyrån 3XN årets lurigaste arkiteker?
Ni har säkert alla läst om hur vi myntade begreppet ”Fake views”, dvs kontrasten mellan arkitekternas visionsbilder och verkligheten (klicka för mer information). Sedan 2018 röstar vi fram årets värsta fake view – d.v.s. vilken arkitekt som lurades mest med sin visionsbild föregående år. Nedanför kan ni se om ni anser att arkitektbyrån 3XNs visionsbild är årets falskaste? En separat omröstning om årets värsta fake view finns här (klicka).
Årets värsta rivningsmarodör
År 2020 röstade vi fram Rivningshysterin 2.0 – Vilka var 2010-talets 20 värsta rivningar?. Många tror att rivningshysterin är över i Sverige och att de vackra gamla husen som överlevde är skyddade. Så är tyvärr inte fallet. Du som följer Arkitekturuppropet i sociala medier har säkert inte kunnat undgå våra före/efter-bilder, där vi visar resultatet av sällsynt brutala rivningar från det förgångna. Många av dem är närmast olidliga att beskåda. Flertalet av dem härstammar från 1950- och 1960-talets centrumsaneringar. Någonstans hoppades vi väl att den här typen av monumentala stadsmiljöövergrepp tillhörde det förgångna. Men föga anade vi vad fel vi hade.
Vilka vackra byggnader revs förra året?
För att dokumentera hur mycket som rivs vill vi försöka samla de rivningar av vackra gamla byggnader som genomförs varje år och rösta fram ”Kulturmarodören – Vem rev det vackraste kulturarvet förra året?”. Nedanför kommer årets nominerade.
1. Rivningen av transformatorstationen i Gävle (Kulturmarodör: Gävle kommun)
Klicka här för att rösta på Gävle kommun som Sveriges kulturmarodör 2022. Gävle hade kunnat vara en av Sveriges vackraste städer. I samband med stadsbranden 1869 försvann nästan all den gamla trähusbebyggelsen, men Gävle byggdes upp igen med pampiga stenhus. På 1950-talet hemsöktes staden av en man vid namn Louis Campanello. Han såg till att mer än häften av alla fina gamla hus förintades innan han fortsatte sin rivningsturné i Göteborg. Efter år 2000 har Gävle inlett en andra rivningshysteri och inte ens gedigna stenhus står längre säkra när stadens pampar vill bygga nya lådor utan arkitektur överallt. Den vackra transformatorstationen vid Kaserngatsbron / Muréngatan rivs i skrivande stund vilket ni kan se på en nytagen bild här under. ”– Vi hade gärna bevarat den, men…”. Så låter det från både politiker och tjänstemän om Erik Westergrens transformatorstation från 1915, som trots enorma protester nu rivs för att giriga arkitekter och vandaler till politiker ska få smälla upp ett nytt 15-våningshus på platsen. Självklart drar de allihop de vanliga flosklerna om att ”– Gävles nya landmärke ska sätta staden på kartan…. Tänk om denna underbara tegelbyggnad hade renoverats istället. Pengar går dock alltid före skönhet i det där jävla Gävle.
2. Ännu en rivning i Gävle (Kulturmarodör: Gävle kommun och Gavlefastigheter)
Klicka här för att rösta på Gavlefastigheter som Sveriges kulturmarodör 2022. Så här skrev an Gävlebo i november 2021 i Facebookgruppen ”Vi som tycker Gefle var finare förr”: ”Nog är det något av ödets ironi att denna byggnad, den enda kvarvarande träfastigheten från det gamla Öster, i dagarna rivs… Den ”överlevde” Östersaneringen, den ”överlevde” dessutom ca 20 år i obebott skick… Så länge Brodéns ägde fastigheten var det underhållsvärme i den, dessutom var det tänd belysning i vissa rum. Allt i syfte att bevara de fina byggnaderna, samt att skrämma bort inbrottstjuvar och vandaler. Fr o m oktober 2017 förändrades bilden. Det var då Gävle Kommun inträdde som ägare. Underhållsvärmen försvann, de tända lamporna likaså. Den dagliga tillsynen var som bortblåst… Det vilar ett tungt ansvar på Gävle Kommun och dess fastighetsbolag Gavlefastigheter för försummelsen av denna unika och mycket speciella fastighet. Tragiskt.” Trots en hård kamp för husets bevarande revs det och snart blir det fula lådor på platsen. Endast gamla fotografier återstår nu av det vackra gamla träkvarteren i östra Gävle.
3. Rivningen av trämagasinen i kvarteret Valkyrian i Lidköping (Kulturmarodör: AB Bostäder)
Klicka här för att rösta på AB Bostäder i Lidköping som Sveriges kulturmarodör 2022. I skrivande stund den 1 mars 2022 rivs vackra hus på Lidköpings mest älskade gata. Kvarteret Valkyrian är (eller var) ett trångt kvarter med tydlig charm. AB Bostäder i Lidköping har valt ett tråkigt samt anonymt namn till sitt profithungriga bolag och lika tråkig är den kalkon som de vill bygga på platsen. Att riva vackra magasinhus från tidigt 1800-talet gör man inte år 2022 om man inte är en samvetslös kulturmarodör. De gamla magasinen på Särnmarksgatan var några av Lidköpings mest omtyckta och älskade hus med sin historiska charm.
Byggnaden som nu ska smällas upp istället är ett trist halvfabrikat. Visst påminner den lite om vad som revs, men kolla fönsterplaceringerna och proportionerna så ser ni att de har anlitat en arkitekt som inte klarar av att rita hus med klassiska mått. Idag gråter varenda byggnadsvårdare i Sverige samtidigt som VDn för AB Bostäder flinar elakt. AB Bostäder anlitade en floskelexpert för att få igenom rivningen med följande argument: ”Fastigheten kommer att byggas enligt Miljöbyggnad Silver och hålla en allmänt hög hållbarhetsnivå (bla bla bla), vilket är prioriterat från bolaget. Bolaget har också som ambition att tillsammans med vår byggentreprenör Projektlaget Bygg i Lidköping AB, under byggprocessen, ta ett extra socialt ansvar (bla bla bla) genom att involvera ungdomar som står lite längre ifrån arbetsmarknaden.” Det låter ungefär som när Putin säger att han invaderar Ukraina för att ”rädda de stackars invånarna från nazister”. Det talas ju mycket om greenwashing så detta är väl demolitionwashing.
4. Rivningen av Cityhotellet i Nässjö (Kulturmarodör: Hökerum Bygg)
Klicka här för att rösta på Hökerum Bygg som Sveriges kulturmarodör 2022. Hökerum Bygg borde byta namn till Hökerum Riv då de numera är ökända för att ge sig på gamla städer som är lätta att övertala när det gäller rivning av gamla hus. Ni minns alla hur Hökerum Bygg nästan vann utnämningen till Sveriges värsta rivningsmarodör när vi år 2020 röstade fram Rivningshysterin 2.0 – Vilka var 2010-talets 20 värsta rivningar?. År 2019 lät de riva det omtyckta ”Birgits hus” för att få bygga en låda på platsen (ännu ej byggd år 2022). Det lilla charmiga huset låg på Mariedalsgatan 11 i Borås och var byggt 1896 samt var den sista kvarlevan av den äldre bebyggelsen i området. Fastighetsägaren Hökerums bygg kastade ut den sista hyresgästen 2019. Systrarna Sofia och Elin som drev en butik i huset var mycket ledsna och besvikna hur Borås stad och byggherrar bemött och hanterat deras verksamhet samt Birgits hus. Ingen nåd visades och huset förintades med all hast.
2021 fick Hökerum Bygg möjligheten att riva det gamla Cityhotellet i Nässjö för att bygga en låda på platsen. Varför riva ett gediget stenhus när man kan renovera det och återställa dess skönhet? De försöker fintvätta rivningen på sin Facebooksida genom att få den att låta som något positivt. Läs flosklerna från deras Facebooksida här:
”Nu tar vi på Hökerum Bygg vårt hållbarhetsarbete till en ny nivå (bla bla bla) ! I vårt kommande bostadsrättsprojekt Nya Hotellet i Nässjö tar vi vara på, i runda slängar, 200 000 tegelstenar efter rivningen av det gamla Cityhotellet. Dessa ska återbrukas och användas både i det här projektet och i andra projekt. Ett nytt grepp för oss och det ska bli spännande att följa hur köpare och kommuner reagerar på det här med återbruk (bla bla bla). #cirkulärtbyggande #återbruk #hållbarhet #brfnyahotellet”
5. Rivningen av den gamla väveribyggnaden i Göteborg (Kulturmarodör: Källfelt Byggnads AB)
Klicka här för att rösta på Byggherren Källfelt Byggnads AB som Sveriges kulturmarodör 2022. Bara några dagar innan detta blogginlägg skrevs tog en representant från Arkitekturupproret nedanstående bild som visar rivningen av det vackra gamla stenhuset. Föreningen Fasad som arbetar för att skydda vackra gamla rivningshotade byggnader skrev tidigare så här om det nu rivna huset: ”Tom och ödslig står den gamla väveribyggnaden i tegel från 1877 på Fjärde Långgatan 9, ritad av arkitekt August Krüger. Fönstren i bottenplan är igenspikade och överklottrade. Det är Fastighetskontorets sigill och vi känner igen det från andra delar av staden. Förslumningen är regisserad. Göteborgs kommun ingick 2005 i en affärsuppgörelse med fastighetsförvaltaren Källfelt Byggnads AB i vilken staden fick köpa två fastigheter på Opaltorget. Utöver ringa åtta miljoner kronor i reda pengar kryddades köpeskillingen till Källfelt med två tomter i Älvsborg och markanvisning till ett par fastigheter i Linnéstaden, däribland Fjärde Långgatan 9. Trevåningsbyggnaden, som omvandlades till bostadshus redan 1885, bedöms ha mycket högt kulturhistoriskt värde och är en av de bäst bevarade i hela Linnéstaden. Trapphusen är närmast oförändrade med dekormålningar, träräcken och pärlspont i original. Inuti lägenheterna finns en stor del av interiören kvar, såsom fast inredning, spegeldörrar och stuckaturer.”
6. Rivningen av det vackra gamla trähuset i Köping (Kulturmarodör: Byggherren Nordkvist (Striet Invest AB)
Klicka här för att rösta på Byggherren Nordkvist (Striet Invest AB) som Sveriges kulturmarodör 2022. Samhällsbyggnadsnämndens beslut att låta en byggherre riva och ersätta två fastigheter från början av 1900-talet på Tunadal i Köping väckte stor uppmärksamhet. ”– Det är ju nästan de sista från ett helt stort område. Många är oroliga att rivningshysterin ska sätta igång igen”, sade Thomas Ljungqvist, en av grannarna som var med och överklagade besluten. Byggherre som Nordkvist (Striet Invest AB) ägde fastigheterna ville ersätta dem med enorma lådor utan arkitektur. År 2020 beviljade politikerna i Köpings samhällsbyggnadsnämnd både rivningslov och bygglov för de båda fastigheterna och nu har det ena av dem rivits. En namninsamling drogs igång där det gick att läsa att ”Många anser att kommunen – istället för att värna gammal bebyggelse som även bidrar till en attraktiv stadskärna – på det här sättet tillåter att stadens historia ”byggs bort”. Ola Saaw (M) som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden uttalade sig så här om rivningen: ”Vare sig rivning eller byggnation strider mot gällande regler. Byggherren har rätt att exploatera fastigheterna enligt gällande detaljplan och de presenterade planerna och underlaget anses överensstämma med den. – En del tycker si, andra tycker så. Jag tycker väl att stan måste utvecklas. Vi får till åtta nya attraktiva och centrala lägenheter, och det är positivt!” Ola fick som han ville och idag är Köping aningen fulare än det var före rivningen.
7. Rivningen av kraftstationen i Stjärnfors (Kulturmarodör: Fortum och Hagfors kommun)
Klicka här för att rösta på företaget Fortum och Hagfors kommun som Sveriges kulturmarodör 2022. I september 2021 samlades en grupp Hagforsbor vid den gamla kraftstationen i Stjärnfors utanför Kopparberg. Lokalborna ville bevara den gamla kraftstationen vid Stjern vattenkraftverk i Uddeholm från 1887 och försökte därför stoppa rivningen. Protesterna sköt fram rivningen tillfälligt då kommunen lät grävskopan vänta några dagar för att undersöka om byggnaden hade ett kulturhistoriskt skyddsvärde. Det talades också om att montera ned och flytta byggnaden, men efter att den hade inspekterats av kommunens kulturchef och en antikvarie från länsstyrelsen konstaterades det att kraftstationen inte omfattades av någon detaljplan samt att den inte hade tillräckligt kulturhistoriskt värde för att bevaras. Därefter tog det inte lång tid innan grävskopan förintade 134 år av kulturhistora på några minuter.
8. Rivningen av Sofiedals herrgård i Valbo utanför Gävle (Kulturmarodör: Gavlefastigheter)
Klicka här för att rösta på Gavlefastigheter som Sveriges kulturmarodör 2022. Det gamla landmärket Sofiedals herrgård låg intill E16 vid Valbo köpcentrum utanför Gävle. Ja det stämmer, Gävle står för hela 3 av 8 rivna gamla byggnader på årets lista. Vill Gävle kanske slåss med Göteborg om att bli Sveriges nya rivningshuvudstad? Den gula herrgården som ägdes av Gavlefastigheter hade stått tom i många år då kommunen ansåg att den inte var lämplig som vare sig bostad eller annan verksamhet på grund bullernivåerna från bilvägen. Sofiedals herrgård byggdes i mitten av 1800-talet, och ersatte då en mycket äldre byggnad som flyttades och blev till gästgiveri. Där E16 nu går var det jordbruk på den tiden. Senast någon bodde i huset var 2008 då byggnaden renoverades. Dock konstaterades kommunen år 2010 att bullernivån från E16 var alldeles för hög för att någon skulle kunna bo där och de köpte ut huset från ägaren. Gävle kommun och Gavlefastigheter talade därefter om att inreda ett kafé eller ett aktivitetsstråk på platsen, men efter en idé om att riva byggnaden för att bygga en ny avfart till köpcentrumet Valbo Köpstad var byggnadens öde bestämt. Kommunen lät därför byggnaden förfalla i 11 år för att skickat skulle bli så dåligt att det blev lättare att motivera en rivning. Protesterna blev stora när rivningen klubbades igenom och på Gävle Dagblads hemsida kan ni se en film med titeln ”Nu ska 1800-tals herrgården bort – Att den ens får rivas”. Jävla Gävle har nu rivit tre vackra 1800-talsbyggnader på bara ett år. Fortsätter de i samma takt finns det snart inga vackra hus kvar i den redan så hårt sargade staden eller i dess omgivningar.
9. Rivningen av Götetorpsskolan i Skoghall (Kulturmarodör: Hammarö kommun)
Klicka här för att rösta på Hammarö kommun som Sveriges kulturmarodör 2022. 2021 beslutade Hammarö kommun hastigt och utan större diskussion att riva den 150 år gamla Götetorpsskolan bestående av tre fastigheter där den äldsta var byggd på 1870-talet. Beslutet togs i strid med kommunens eget kulturmiljöprogram där skolan som var en av de första som uppfördes i kommunen ansågs ha både ett samhällshistoriskt, ett socialhistoriskt samt ett miljöskapande värde. Dessutom ansågs skolan till det yttre vara relativt välbevarade. I samband med att rivningen planerades invände Värmlands Museum med samma argument som hade framförts i kulturmiljöinventeringen. De ansvariga politikerna slog dock det kulturhistoriska dövörat till och röstade för en snabb rivning.
Vi avslutar årets Kasper Kalkontävling med en sorglig nyhet. Nästa år kommer det vackra Per Dubbshuset med största sannolikhet rivas och ersättas med en låda. Endast en liten del av fasaden sparas som ett elakt finger åt oss som älskar vackra gamla hus. Se visionsbilden nedanför.
Nr 1
Nr 1
Nr 1
1
Nr 1
Jag kan inte bestämma vilket som är fulast nr 1 och nr4 är lika hemska båda två men jag får väl lägga rösten på nr 4
Så många nybyggda hus ser ut som de de var byggda i ett fattigt öst-Europa under krigstiden…. Så hemskt.
Av alla hemska hus tycker jag nr 18 är värst ! Ser ju direkt skräckinjagande ut !
Det var svårt. Många fula hus. Nr. 2 var groteskt.
Tips inför nästa år: Hökerum Byggs tre höghus inklämd i en f.d. liten park mitt I den lilla trästaden Ulricehamn några meter från två små äldre hus som inte får rivas. Under de senaste 15 åren har företaget hunnit förfula hela staden med ett tiotal höghus, Småstaden med sina låga trähus från 1700-och 1800-talet har förvandlats till oigenkännlighet till invånarnas förfäran.
Så många fula hus! Svårt att välja, men det får bli nr 1. Trodde först att det var ett bombat hus i Ukraina.
Röstar på 1. Helt sjukt. ☺️ Måste ju vara ett skämt. Jag tror fanimej inte att de finns på riktigt