NYBYGGDA BAROCKBYGGNADER I UKRAINA
Alla hus i dessa bilder är byggda runt 2012 i Ukrainas huvudstad Kiev. Utanför Sverige finns det fortfarande hundratals klassiskt skolade arkitekter. Varför anlitar vi inte dem istället för alla tråkiga svenska lådkopister?
Nedan följer fler bilder på vacker nyproduktion i Ukraina.
Detta inlägg har tidigare publicerats på Arkitekturupprorets facebook-sida av Edvard Mehr Persson
Klicka här för att ta del av Arkitekturupprorets flöde av inlägg och diskussioner på Facebook
Det är väldigt många bilder på ”nyproduktion” i Ukraina. Har jobbat mycket i Ukraina. Det är klart att det ser homogent och fint ut – på ytan. Men har ni gått in i husen? En annan sak. De är också bra på att renovera ytorna… Allt är inte sant som det ser ut på ytan. Knacka på putsen.
Jovisst, det behövs ju byggas med kvalitet också. Som man kunde göra förr när skönhet och kvalitet gick hand i hand. Att enbart fokusera på ytan är lika illa som att helt strunta i utseendet som i Sverige.
När det gäller de färgglada sekelskiftespastischerna i Od Vozdvyzhenka, Kiev, så uppfattade jag det som att de blev svåra att hyra ut eller sälja när den ekonomiska kraschen kom och därför stod som en vacker spökstadsdel i många år. Vet du om det är bebodda nu?
Vackra hus!
Om kvalitet ska ska stå högt på önskelistan så tror jag att den höga byggkostnaden en stor förklaring att det inte byggs sådana hus i Sverige.
Men varför inte bygga några i alla fall.
Hur kan man komma på föreläsningen ”lådkopist” i samma artikel som man hyllar kopiering och total frånvaro av utveckling?
Nu är det visserligen inte jag som har skrivit texten, men det är väl ett sätt att ifrågasätta det faktum att man inom professionen ofta använder begrepp som ”kopia” eller ”pastisch” när man talar om klassisk arkitektur medan modernistiska byggnader, t.ex. lådor, fortfarande associeras med ”modernt” och ”nyskapande”. Detta trots att modernismen är hundra år gammal och har utvecklats till en egen formgivningstradition där man lånar element från andra tidigare verk. Artikelförfattaren vänder helt enkelt på språket för att belysa hur andra använder språket.
Ett tränat öga ser direkt att proportionerna inte stämmer (våningshöjder etc).
Det ser ”okunnigt” ut. Synd, när budget och ambitioner uppenbarligen fanns.