God estetik gör oss bland annat lyckligare och mer sociala. Detta beskrivs i den nya boken Heart In The Right Street som bygger på ett mycket stort antal vetenskapliga studier. Boken har släppts av brittiska CREATE streets som är ett oberoende forskningsinstitut med fokus på den byggda miljön.
Våra städer byggs inte med kunskap. Den fysiska miljö som påverkar oss alla, såväl fysiskt som psykiskt, utformas istället av subjektiva ideologier och dogmer. Något som vi har kunnat visa tidigare. Nu har CREATE streets, ett oberoende forskningsinstitut med fokus på den byggda miljön, släppt boken Heart In The Right Street. Den bygger på ett stort antal vetenskapliga studier och bekräftar mycket av det vi skrivit tidigare om estetikens viktiga roll, hur den påverkar oss och vad människor tycker om att se. Bokens slutsats är att estetisk utformning är mycket viktigt.
Estetik kan vara något mer än en diffus tidssymbol, vilket det ofta reduceras till av såväl arkitekter som politiker som byggherrar. Vacker arkitektur och klok design kan göra oss såväl lyckligare som mer sociala. Allt detta enligt vetenskapen. Jag kommer här att sammanfatta bokens innehåll och slutsatser under sex punkter. För fullständiga referenser till respektive studie och mer utförliga förklaringar till hur man har kommit fram till respektive slutsats, rekommenderas antingen att man köper boken eller läser CREATE streets egna sammanfattning här.
1. Riklig och välplacerad grönska
Att vi mår bra av grönska är sedan länge bevisat. Boken framhåller att minst 10 studier har kunnat bevisa att vi genom att regelbundet exponeras för en vacker grön miljö minskar stress, påskyndar återhämtning och i allmänhet får ett ökat välmående. För att kunna få dessa hälsofördelar är det därför viktigt med rikligt med grönska i staden, och att den är placerad där människor verkligen rör sig. Grönskan bör integreras och vävas samman med resten av staden.
2. Byggnadernas höjd
Undersökningar visar att det folkliga stödet för höghus är lågt. CREATE Streets menar att det finns goda anledningar till detta då byggnader i mänsklig skala ger fler hälsofördelar. Majoriteten av de studier som gjorts visar att höghus är för de flesta människor mindre tillfredsställande än andra boendeformer. De är inte optimala för barn, sociala problem växer, kriminalitet och rädsla för kriminalitet ökar liksom risken för självmord. Detta betyder dock inte att höghus alltid är dåligt – 10% av den brittiska befolkningen föredrar till och med höghus framför andra boendeformer. Man kan genom studierna se att det främst är välbeställda och barnlösa som föredrar höga byggnader. Höga hus leder ofta till mer stress och fler depressioner, framförallt för kvinnor med familj.
Samtidigt är det en fråga om täthet. En stad bör vara tät nog för att kunna tillhandahålla promenadvänliga gator med såväl affärer som kontor, men man bör vara medveten av vilka hälsofördelar man förlorar med alltför höga byggnader. Mellan 50 till 220 hem per hektar anses vara perfekt.
3. Gator och fasader
Vilken typ av gator som vi bygger har visat sig vara oerhört viktigt. Gator som passar in i den omgivande staden är förknippade med många positiva resultat. Ett traditionellt gatunät som varierar sig i struktur och med flera olika korsningar och vägval är att föredra. Vissa gator bör vara gågator och de som är till för andra fordon bör ha väl tilltagna trottoarer där det är möjligt.
Forskningen indikerar att fasaden på stora byggnader bör delas upp så att den ger intrycket av att vara flera mindre byggnader, då detta skapar ett mer socialt klimat för de förbipasserande. Fasaderna bör dock inte enbart vara händelserika visuellt, de bör även innehålla olika verksamheter för att på så sätt skapa en levande stad. För att beskriva detta talar man om så kallade aktiva fasader.
En studie visar att chansen att en vilsen turist får hjälp framför en aktiv fasad är hela fem gånger(!) högre än framför en passiv fasad. Bland de som hjälpte till var det sju gånger vanligare att man lånade ut sin telefon (7% mot 1%) framför en aktiv fasad framför en passiv fasad. Fyra gånger fler var villiga att gå med och leda turisten till sin destination (4% mot 1%).
Aktiva fasader får städer att fungera. En studie i Köpenhamn visar att det är ungefär sju gånger mer aktivitet framför uppdelade aktiva fasader än framför passiva fasader. Aktivitet leder till alla typer av hälsomässiga, ekonomiska och brottsreducerande fördelar. Liknande studier i Madrid, Melbourne och Stockholm stärker också denna bild.
Det är även extremt viktigt med möjligheten att kunna röra sig mellan viktiga punkter till fots. De som bor i delar av staden som är nära sammankopplade med den övriga staden så att det mesta finns inom gångavstånd, får i snitt 2,5 gånger mer fysisk aktivitet än de boende i mer avlägsna delar av staden. Att fler har möjlighet att göra sina resor till fots minskar även utsläppen och koldioxidnivån i städerna.
4. Skönhet maximerar välmåendet
Skönhet spelar verkligen roll. Nybyggnation som majoriteten inte anser vara estetiskt tilltalande sänker också välmåendet och det allmänna hälsoläget, både hos boende och övriga som rör i sig i sådana oattraktiva områden. Forskning visar att vi helst väljer mjukare former, gröna ytor och överraskande upplevelser i det allmänna rummet framför skarpa kanter, mörka områden och plötsliga höga ljud. De flesta människors preferenser visar att vi vill ha en mer lokal och historiskt refererad arkitektur som är psykologiskt trovärdig och förståelig.
5. Vackra områden ger nöjda människor
Hur nöjd man är med sin stad eller sitt bostadsområde beror till stor del på hur vackert det är. En studie från USA gjord 2011, visar att korrelationen mellan ett områdes skönhet och hur nöjd befolkningen är med sitt område är viktigare än alla övriga attribut.
En undersökning från Gallup gjord 2008-2010 i 26 städer, kom fram till ett liknande resultat. Även denna studie fann ett extremt starkt samband mellan ett områdes estetiska attraktivitet och hur nöjda invånarna var, vilket i sin tur även hade en tydlig korrelation med BNP-tillväxten. Gallup fann att områdets estetik var den tredje viktigaste punkten. Människor rankade det till och med högre än grundläggande behov så som utbildning, bastjänster, känslan av säkerhet och det visade sig vara klart viktigare än individuella demografiska egenskaper.
Boken tar även upp en brittisk studie, som vi har skrivit om tidigare, där man kom fram till att det snarare är den upplevda graden av skönhet i ett område som ger positiva hälsoeffekter än hur många kvadratmeter grönområde som finns. Vacker arkitektur kan alltså påverka vårt välmående på samma sätt som vacker natur.
6. Arkitektur bör spegla plats snarare än tid
En stark känsla av lokal identitet har också visat sig vara extremt viktigt. En känsla av att platsen man är på är speciell, att den inte kunde vara var som helst. Detta kan man till exempel framkalla genom användandet av material och stil som refererar till platsens unika historia.
En rapport visar att en önskan av att respektera historisk form, stil och material hade 84% stöd bland de tillfrågade i en intervju samt 85% stöd i en diskussion om vad som är viktigast vid nybyggnation. Detta stöds även av tidigare studier där det framgår att gemene man prioriterar att byggnaden anknyter till platsens identitet vid nybyggnation, medan de som bygger städerna prioriterar att byggnaden speglar deras tolkning av vår tids identitet. Som David Halpern, ledare för Cabinet Office Behavioural Insight Unit, har poängterat är det extremt viktigt att skapa platser som invånarna kan identifiera sig med och se som ”sitt eget” kvarter, gata eller byggnad.
Kunskapen inte ny – den används bara inte
Den här boken är inte revolutionerande – den är snarare en ovanligt omfattande sammanfattning av befintliga studier. Mycket är kunskap som har funnits länge, men för de flesta är det uppenbart att väldigt lite av denna kunskap används när vi bygger dagens samhällen. De hälsofördelar som kan vinnas genom att utgå från vetenskapliga undersökningar är dock verkliga. Vi är alla förlorare om vi fortsätter att ignorera den här sortens fakta till fördel för modernismens dogmer. Modernismen är en ideologi som bygger på att förkasta befintlig kunskap.
Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan Göteborg
Fler blogginlägg med liknande tema
- Principer för harmoni
- Studier pekar på enormt glapp mellan arkitekter och gemene man
- Ny akademisk avhandling ifrågasätter arkitekters smak
- Ohälsosam arkitektur – en annan sida av modernismen och funktionalismen
”A Pattern Language” har 40-års jubileum i år. Til 20-års jubileet skrev Salingaros følgende:
”Alexander tried to show that architecture connects people to their surroundings in an infinite number of ways, most of which are subconscious. For this reason, it was important to discover what works; what feels pleasant; what is psychologically nourishing; what attracts rather than repels. These solutions, found in much of vernacular architecture, were abstracted and synthesized into the ”Pattern Language” about 20 years ago.
Unfortunately, although he did not say it then, it was obvious that contemporary architecture was pursuing design goals that are almost the opposite of what was discovered in the pattern language. For this reason, anyone could immediately see that Alexander’s findings invalidated most of what practicing architects were doing at that time. The Pattern Language was identified as a serious threat to the architectural community. It was consequently suppressed. Attacking it in public would only give it more publicity, so it was carefully and off-handedly dismissed as irrelevant in architecture schools, professional conferences and publications.
Now, 20 years later, computer scientists have discovered that the connections underlying the Pattern Language are indeed universal, as Alexander had originally claimed. His work has achieved the highest esteem in computer science. Alexander himself has spent the last twenty years in providing scientific support for his findings, in a way that silences all criticism. He will publish this in the forthcoming four-volume work entitled ”The Nature of Order”. His new results draw support from complexity theory, fractals, neural networks, and many other disciplines on the cutting edge of science.
After the publication of this new work, our civilization has to seriously question why it has ignored the Pattern Language for so long, and to face the blame for the damage that it has done to our cities, neighborhoods, buildings, and psyche by doing so.”
Hvor står vi om nye 20 år?
Skönt att slänga ur sig studier hit och undersökningar dit utan att presentera någon typ av referens alls. Det gör att ditt inlägg känns som det bara bygger på dina egna känslor om lådhus och hur besviken du är på arkitekter som bygger något du och dina få medmänniskor i arkitektupproret inte tycker om.
Allra helst vill väl alla på denna sidan att alla gamla lådhus ska få nya fasader i stil med nyklassicism. Det förvånansvärda är att ni inte ens själva inser att ni bara vill polera upp en, i era ögon, bajskorv.
Hej Alf!
Som det står i inledningen av artikeln:
”För fullständiga referenser till respektive studier och mer utförliga förklaringar till hur man kommit fram till respektive slutsats rekommenderas antingen att man köper boken eller läser deras egen sammanfattning här”. Följt av länken:
http://www.createstreets.com/heart-in-the-right-street/4592561850
Hade helt missat klickbara länken.
Tack för rättelsen.
Men jag tycker ändå det är förvånande att de flesta bara vill ändra fasaden på tråkiga byggnader, insidan blir skit ändå ju. Allra bäst hade väl varit om invånarna själva fick vara med att rösta, en offentlig byggnad står ju bra mycket längre på en plats än de som röstas att regera. Mer val åt folket. Då hade arkitekterna kanske lyssnat på vad majoriteten vill ha och så slipper vi alla som spekulerar i vad VI vill leva i för miljö.
Där håller jag helt med dig! Jag är helt övertygad om att ett ökat folkligt inflytande är lösningen och jag hoppas att det är dit vi är på väg.
I en stad i USA (LA eller NY, osäker) så har de skapat ett ”Tinder för byggnader” där invånarna kan swipea höger eller vänster beroende på vad de tycker om ett förslag. Vet att även Nacka haft minst en omröstning på deras hemsida angående hur en ny byggnad skulle utformas. Mer sånt!
”Allra bäst hade väl varit om invånarna själva fick vara med att rösta…”
Det er ikke arkitektkonkurranser som er svaret, det er selve prosessen som må endres. Eller som det heter seg innenfor østlig filosofi: ”Vegen er målet.”
– Community Discussion as the Foundation for a New Neighborhood: https://blog.p2pfoundation.net/community-discussion-as-the-foundation-for-the-new-neighborhood/2014/12/07
Er dypt imponert over hvordan Salingaros holder ut tiår etter tiår. Her er nok et bidrag, som er et fint supplement til artikkelen her: http://www.ccities.org/neuroscience-can-generate-healthier-architecture/
Alf Stridh, självklart vill Arkitekturupproret gärna att även insidan ska vara välbyggd och vacker, särskilt när det byggs nytt. Fick man välja fritt så skulle man vilja riva de fulaste husen miljonprogramshusen och bygga nya vackra istället, i mindre skala, hälsosammare material etc. Av två onda ting tycker vi ändå det är bättre med en pimpad fasad på en tråkig låda än en helt opimpad låda som bara skämmer området.
Denna diskussionen passar dock bättre i samband med det blogginlägg vi skrev nyligen om just fasadpimpningar.
http://www.arkitekturupproret.se/2017/07/21/att-pimpa-fula-hus/
Apropå en av bilderna i texten. Jag undrar vem som har ”visionen” där höghus har placerats inom gamla Göteborgs gränser. Så förfulande, påträngande och respektlöst. Är det kommunen så är det verkligen illa och dags att opponera sig.
Jag kan inte för mitt liv tro att någon kan tycka detta gråa spektakel som påminner om gamla DDR-bunkrar kan göra någon på gott humör och spontant säga:
”Jäklar va’ snyggt det blev! Vilka duktiga arkitekter vi har ändå i Sverige”!
Hoppas innerligt att detta inte kan vara sant! ”Byggnaden”ser ju så trist ut så att det skulle kunna få vilken Rolexklocka som helst att stanna!