Kvarteret Galten – en del av Lunds stadskärna får nytt utseende

I Lund pågår just nu flera stora byggprojekt både i stadens centrala delar och i utkanterna. Den skånska universitetsstaden växer och en förtätning av bebyggelsen behövs eftersom den mycket värdefulla åkermarken kring Lund inte bör tas i anspråk. Samtidigt har Lund en välbevarad och vacker stadskärna som inte tål stora ingrepp. Politikerna tar inte alltid hänsyn till detta. Det pågår exempelvis en radikal omgestaltning av stationsområdet, där en rad mycket stora modernistiska hus har byggts och kommer att byggas under de närmaste åren.

Ett område i centrala Lund som diskuterats under flera år är kvarteret Galten söder om Mårtenstorget. Kvarteret drabbades av stora rivningar på 1960-talet. Nu är det dags att göra något åt detta. Här finns stora möjligheter att bygga levande kvarter enligt nyurbanistiska tänkesätt. Men risken är att ännu fler historiskt värdefulla hus rivs istället och att de ersätts av höghus utan anknytning till Lunds äldre bebyggelse.

Utmed Mårtenstorget ligger bland annat ett bankpalats från 1932, tre lägre gathus från 1800-talets första del och ett praktfullt hyreshus från 1906. Mårtenstorget är en plats där många människor rör sig och här bedrivs också en torghandel med gamla anor. Alla dessa hus i kvarteret Galten utgör en vacker del av torgets inramning, och de tre 1800-talshusen har funnits där sedan torget kom till, även om de genomgått vissa förändringar sedan dess.

Genom ett korsvirkeshus går en gång in mot kvarteret Galtens inre. Äldre lundabor minns fortfarande uteserveringen Carlssons Trädgård som låg på gården till ett av gathusen. Det var ett sommarkafé där gästerna satt i den stora trädgården med träd, buskar och slingrande gångar. Bilder finns i Lunds bevaringsprogram.

På 60-talet fanns långt framskridna planer på en motorväg rakt genom Lund och tillhörande parkeringshus. I samband med detta försvann Carlssons Trädgård och småhusbebyggelsen i kvarteret Galten. Planerna på motorväg stoppades i sista stund till lundabornas lättnad, men såren som uppstod vid rivningarna inför motorvägsbygget finns ännu kvar. Stora delar av kvarteret Galten blev ett busstorg.

I slutet av 60-talet planerade dåvarande Torna sparbank att förlänga sin stora hörnbyggnad och riva det närmaste korsvirkeshuset. Arkitekt Hans Westman hade ritat en tillbyggnad i 4-5 våningar men han och bankdirektör Erik Gustaf Cavallin ändrade planerna efter påtryckningar från den dåvarande chefen för sparbankernas arkitektkontor Bengt Hellborg. På Hellborgs inrådan valde banken att bygga om sina båda hus och renovera och försköna dem för att använda dem i sin egen verksamhet. På Mårtenstorget 6B, som är ett av de tre låga 1800-talshusen, togs 1970 putsen bort så att korsvirket frilades.

Nya planer för kvarteret Galten
Nu smids det nya planer för Galten. Kommunpolitikerna vill läka såren från 60-talet, vilket är glädjande. Nya butiker som stärker handeln i centrum önskas. Bostäder ska byggas i de övre planen. En ny biograf och en galleria ingår i planerna. Ett underjordiskt parkeringshus ska ersätta parkeringsplatserna på Mårtenstorget. Dessutom är det tänkt att busshållsplatsen för regionbussar ska vara kvar, liksom Vårfruskolan (en grundskola i K-märkta hus). Träd, buskar och annan grönska ska också finnas. Frågan är dock om allt detta får plats i kvarteret Galten. Politiker, tjänstemän och företagen, som vill bygga om kvarteret, ska ta ställning till allt detta.

Tre förslag från olika arkitektkontor presenterades kort i Sydsvenskan 21/11 2017 och på Lunds kommuns hemsida, och det uppstod genast en livlig debatt på Facebook.

Förslagen är maxade. Historien upprepar sig. Nya rivningar och nya höghus är på gång. Alla arkitektkontoren vill ha hus som är högre än de som finns vid Mårtenstorget idag. Det blir hus i en modernistisk stil som vi ser överallt i Sverige – inget som knyter an till Lunds särart således. Detta är en del i en tråkig förnyelse av stadskärnan som sakta men säkert suddar ut Lunds kulturhistoriska värden.

Stadsplanerarna tar inte hänsyn till helheten på samma sätt som förr. Man frångår principen att det inte får byggas för höga hus i centrum. (Ett annat exempel i en annan del av Lund är den stora kongressanläggning som planeras intill den medeltida Klosterkyrkan. Den vackra vyn från Klostergatan mot kyrkan kommer att vara ett minne blott, om kongresshallen tillåts torna upp sig bakom kyrkan.)

Arkitekterna föreslår rivningar av 1800-talshus
Arkitekterna föreslår att en större gång än den redan nu befintliga öppnas från kvarteret Galten ut mot Mårtenstorget. Detta kräver rivningar av äldre hus. I varje fall Mårtenstorget 8, det s.k. Tepe-huset, är i fara, vilket är mycket oroande. Det är verkligen motsägelsefullt om man å ena sidan säger sig vilja läka såren från 60-talet och å andra sidan genomför nya rivningar av 1800-talshus.

Ett modifierat förslag från Marge arkitekter/Norcap, kallat ”Carlsson på taket”, presenteras i Sydsvenskan 19 november 2018 och på Lunds kommuns hemsida. Häpnadsväckande nog håller de fast vid idén om rivningar och höghus. Visserligen vill politikerna sänka höjden på de planerade höghusen, men de går med på att vackra 1800-talshus ersätts med fula nya. Enligt detta förslag ska man riva upp en stor gång genom Tepe-huset och utplåna flera gårdshus från 1800-talet. Gången verkar helt onödig med tanke på en gång in till kvarteret redan finns i grannhuset. De befintliga gårdshusen skulle kunna rustas upp till en fin restaurang- eller cafémiljö istället för att rivas.

Låt oss se närmare på de hus som är hotade av rivning. Mårtenstorget 8 från 1800-talets början är ombyggt 1924 och 1966. Trots detta har huset ett stort kulturhistoriskt värde, inte minst för att det bildar en enhet med de andra, vilket påpekas i Lunds bevaringsprogram. Fönstren borde återställas så att de får ett utseende som mer stämmer överens med husets övriga karaktär.

På gården till Mårtenstorget 8 ligger ett annat 1800-talshus som är dolt bakom en mur men mycket vackert med korsvirkedetaljer. Detta kommer att rivas om politikerna går med på arkitekternas förslag. Huset borde friläggas istället så det blir synligt.

I Arkitekturupproret är vi inte emot att Galten bebyggs, men vi kräver att 1800-talshusen bevaras och att de nya byggnaderna anpassas efter Lunds historiska själ. Inspirationen bör hämtas från Lunds arkitektur och då syftar vi självklart inte på bara på låga gatuhus. Bygg en levande stad istället för att kopiera lådorna på Klostergården i Lund eller i någon annan tråkig förort. Vi känner ju alla till farorna med ohälsosam arkitektur. Höga punkthus hör inte hemma i stadskärnan. Istället bör vi bygga ett kvarter med hus som passar in i centrala Lund med dess mångfald av vackra arkitekturstilar. Det är ju nyligen bevisat att det inte är dyrare att bygga vackert (klicka för mer information) Harmonin i de mysiga kvarteren bör återställas. Den modernistiska stilen och stadsplaneringen skapar kaos. Ingen kommer att vilja promenera i ett sådant område.

Den låga bebyggelsen som finns idag längs Mårtenstorgets södra sida släpper fram solljuset över torget. Även på vintern när solen står lågt når den över hustaken och belyser stora delar av torget och husen på norra sidan.

Med höghus bakom de låga husen försvinner den behagliga solvärmen, och skuggan tar över. Och då måste det plötsligt till artificiell belysning.

Med högre hus (kanske 7 våningar) blir det mer vindbyar på torget. Den öppna passagen ut mot torget blir en vindtunnel. Nuvarande port från Mårtenstorget in mot Galten är verkligen att föredra. Om hela området renoveras kan den befintliga gången bli en mysig och inbjudande väg in till kvarteret Galten.

Ett alternativt förslag till omgestaltning av kvarteret Galten
Vi föreslår att Galten bebyggs enligt nyurbanismens principer. Nyurbanismen har övergett modernismens sätt att planera städer och innebär ett nytänkande. Istället för friliggande punkthus strävas det efter väl definierade stadsrum samt en omväxlande stad till både utseende och funktion. Detta genom att blanda bostäder med parker, butiker, tjänster och andra typer av smärre arbetsplatser. Inspirationen kommer från Kontinentaleuropas historiska stadskärnor. Nyurbanism strävar efter småskalighet och möjligheten att kunna röra sig i stadskärnor till fots. ”Hansastaden” Jakriborg nära Lund är känd för sin mysighet. Sankt Eriksområdet i Stockholm är ett annat exempel. Mer information om nyurbanism hittas i ett eget blogginlägg: Nyurbanism – det nya sättet att bygga städer. Som vi tidigare har påpekat är det inte dyrare att bygga vackert.

Tillämpat på kvarteret Galten skulle detta innebära att ett traditionellt kvarter formas längs Bankgatan. Här är det många som passerar och det skulle passa med butiker i gatuplanet. Längs Bankgatan, intill det forna bankhuset, är det också fullt möjligt med högre hus, om de byggs i en passande stil. Undersökningar visar ju att God estetik gör oss lyckligare och mer sociala. Istället för att bygga det som arkitekter, politiker och byggherrar vill ha kan vi för en gångs skull bygga det som folket vill ha. Det är ju som vi ofta har återkommit till ett enormt glapp mellan arkitekt och gemene man. En avhandling från Lunds universitet har kommit fram till att arkitekternas smak inte stämmer överens med folkets. När medborgarna själva får välja visar flera undersökningar att 77 % föredrar traditionellt inspirerad arkitektur framför de vanliga lådorna som inte tillför något nytt. Kan Lunds kommun inte för en gångs skull lyssna på folket istället för att själva tvinga på invånarna sin egen eller experternas smak?

Traditionen från Carlssons Trädgård är värd att återknyta till. Lunds centrum har för få parker och ett grönområde mitt i staden vore välgörande.

Vi bör akta oss för att göra om misstagen från 60-talet som allvarligt skadade så många svenska städer. Genombrottet i Lund var ett sådant misstag, som lyckligtvis stoppades innan det gått alltför långt. Lund förskonades i det stora hela, och därför är det extra viktigt att slå vakt om dess skönhet och egenart. Nutida svensk arkitektur har tyvärr fastnat i 60-talsstilen och förmår sällan tänka utanför lådan. I övriga Europa och i USA har man nått betydligt längre och tillåter en större mångfald. Lund skulle kunna bli en föregångsstad på det området i Sverige. Kvarteret Galten måste utformas så att både vi och framtida generationer trivs att vistas där. Här krävs ansvarsfulla personer med ett långsiktigt tänkande och sinne för vad som är vackert och passande i en mer än tusenårig stad som Lund.