Arkitekturupproret reflekterar över året som gått och kan konstatera att intresset för frågan och förståelsen för våra ståndpunkter verkar öka enormt. Samtidigt har det skett flera konkreta saker under året som tyder på att smakmonopolet sakta håller på att spricka upp.
En utbildning som enkelriktar arkitekturen
Alla som har läst på högskola eller universitet vet att utbildningarna inte formar människor till fläckfria experter: precis som alla andra mänskligt formade miljöer består de till viss del av subjektiva synsätt och normer. Jämfört med mer evidensbaserade utbildningar såsom till exempel läkarlinjen eller mer tekniska utbildningar, kan dock arkitekturutbildningen te sig ganska extrem. Vi har tidigare skrivit om hur eleverna lär sig att bortse från sina inneboende, mänskliga perceptionsverktyg och därmed fjärmas från naturliga känslor. Utbildningen är, till stor del, ideologisk. Genom att utsätta eleverna för högst subjektiv kritik av erfarna arkitekter påverkas deras syn på vad som i grunden utgör ”bra” design. Ett grupptänkande uppstår, där man värdesätter enigheten högre än ett kritiskt förhållningssätt till befintliga idéer. Det gör i det här fallet att man är mer benägen att rita byggnader som resten av kåren – och byggbolagen – vill ha, än sådana som människor generellt efterfrågar.
Vi utmanar dessa inomprofessionella normer
Förut har de negativa konsekvenserna, i alla fall för dem inom professionen, inte varit lika uppenbara. Om man jobbar och kanske till viss del umgås i en viss krets så är det inte självklart att man nås av de kritiska rösterna. Arkitekterna har, fram till Internets och de sociala mediernas stora spridning, helt enkelt inte förstått hur illa omtyckta deras byggnader väldigt ofta är. Men genom grupper som Arkitekturupproret kan vem som helst uttrycka sin åsikt och dessa blir då svåra att undvika. Forskning, som annars kanske krävde att man aktivt sökte efter den, lyfts fram och görs tillgänglig för vem som helst att läsa. Det modernistiska tänkandet, med dess tillhörande dogmer, utmanas och blir svårt att försvara. Är skönhet verkligen så subjektivt som ofta påstås, eller finns det gemensamma generella preferenser? Måste alla byggnader ”spegla vår tid” och, i så fall, vad speglar vår tid och vem har bestämt det? När vem som helst kan se att arkitekternas resonemang saknar vetenskaplig förankring blir det alltmer uppenbart att kejsaren är naken.
Antalet medlemmar har dubblerats – nu är vi 30 000
Allt har förstås inte skett i år. Arkitekturupproret startade 2014 och redan innan det fanns andra grupper, till exempel Yimby, som givit fler möjligheten att diskutera arkitektur och stadsbyggande. I år är det dock tydligare än någonsin. Antalet medlemmar i Arkitekturupprorets huvudgrupp på Facebook har dubblerats från cirka 15 000 till över 30 000 medlemmar. Föreningen har under 2017 fått framträda i bland annat Sveriges Radio och TV4 Nyhetsmorgon samt fått tre debattartiklar publicerade i Svenska Arkitekters egen branschtidning Arkitekten. Vi har fått hålla tal och dela ut pris för Sveriges vackraste stad inför 15 000 jublande Sundsvallsbor (se video nedan).
Det dyker dessutom upp allt fler nya ledare och debattartiklar som delar Arkitekturupprorets analys. Detta sker dels i ett stort antal lokaltidningar men också i nationella medier så som Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Antalet artiklar i massmedia där Arkitekturupproret nämns ligger hittills i år på 193 stycken, vilket kan jämföras med 76 gånger 2016 och 8 gånger 2015.
Ny systergrupp med fokus på rivningsvågen
Arkitekturupproret har även delat ut Kasper Kalkon-priset, som i år gick till ett kontor i centrala Halmstad, och skapat gruppen FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin för att lära kommande generationer hur vackra våra städer en gång har varit och förhoppningsvis kan bli igen. Gruppen har blivit en succé och har efter två månader samlat nära 5 000 medlemmar.
Genom att föra debatten på alla plan, såväl genom att lyfta fram forskning som genom ironiserande bilder och kommentarer, ser Arkitekturupproret till att göra arkitekturfrågor begripliga för fler.
Vissa tecken på att förändring börjar ske även i praktiken
I takt med att frågan om estetik har fått mer plats har det också börjat få viss påverkan i praktiken, även om förändringen sker långsamt. Några saker att glädjas över är att Nacka Kommun lät invånarna själva vara med och påverka utformningen av en viktig byggnad, att Björn Sundebys två klassiskt inspirerade byggnader i Växjö godkändes av en enig byggnadsnämnd, medborgarna i Tyresö som skapade ett eget motförslag, återuppbyggnaden i Boden, att ett parti lagt motion om att bygga klassiskt i vissa stadsdelar samt att fasaden på Grand Hotel i Stockholm skall återställas till sitt vackra original. Små men hoppfulla tecken på att det modernistiska smakmonopolet håller på att raseras.
Det finns dock mycket kvar att jobba på. Faktum är att debatten ligger långt före praktiken. Det absolut mesta som byggs idag är fortfarande fula, fyrkantiga lådor. Blir 2018 året då trenden vänder?
Peter Olsson,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan i Göteborg
Fler blogginlägg med liknande tema
- Arkitekturupproret sprider sig
- Vad människor vill ha
- Svensk forskning: Inte dyrare att bygga vackert
- Studier pekar på ett enormt glapp mellan arkitekt och gemene man
När jag läser detta, inser jag direkt att vi är ett kollektiv. Tänker likadant, tillsammans. Bra skrivet, hoppas att framtiden ser kurvigare ut, och kanske t.o.m. med detaljer. Budapest sätter ju verkligen Malmö i skamvrån.
Tack! Det får hoppas 🙂