Modernismen. Där kaos står över ordning, kontrast över harmoni, tid över plats och öde över val. Arkitekten Albert Svensson har skapat en lista med motsatsord för att förklara skillnaderna mellan modernistisk och klassisk arkitektur.
I boken Learning from Las Vegas från 1977 ställer Venturi, Scott-Brown och Izenour den gamla modernismen mot deras nya alternativ postmodernismen. De vill utmana den snobbighet de spårar hos den etablerade modernismen och tycker att vi skall lära av den vulgära funktionsarkitektur de kan se i Las Vegas. Redan hos de modernistiska pionjärerna kan man ana en desperation över att bli lämnade utanför den industriella revolutionen och därför hävda den industriella estetiken som nödvändig att anamma.
Att lyfta det låga är en strategi lika gammal som modernismen men Venturi och co lyckas att få det att verka nytt. De lyckas också, tillsammans med andra samtida teoretiker och arkitekter, påverka modernismen så till den grad att deras ”decorated shed” numera är en lika självklar del av den arkitektoniska modernismen som den gamla modernismens ”duck”. Det vet alla som nånsin besökt ett externt köpcentrum. Att det finns skillnader i kulturelitens ”finmodernism” och den ekonomiska elitens ”fulmodernism” är klart men det är oftast skillnader i materialkvalitet och estetiken är omöjlig för en lekman att skilja åt. Inom båda modernismerna ser man också estetiken som en oundviklig följd av historiska krafter. Inom klassisk formgivning betraktar vi estetiken som en historisk kraft i sin egen rätt.
I boken finns det bland annat en uppställning av motsatsord där författarna ställer postmodernism mot modernism. Listan är en övertygande form av visualisering men redan den gången jag läste boken, som kurslitteratur på CTH på 1990-talet väckte denna lista missnöje hos mig och jag började klottra en tredje, på riktigt motsatt, lista ord.
Nu har jag, 20 år senare, sammanställt och bearbetat den listan.
Albert Svensson
Arkitekt och vice ordförande i Arkitekturupproret
Fler blogginlägg med liknande tema
- Det offentliga rummet
- Arkitekturupproret är en tredje väg
- Ny akademisk avhandling ifrågasätter arkitekters smak
- Vad arkitektubildningen gör med blivande arkitekter
Hej Albert,
Det finns många invändningar mot din lista och valet av s.k. motsatser men om vi håller oss på ett generellt plan så bör man nog vara lite mer nyanserad i definitionen av både ”modernistisk” och ”klassisk”. Vad är ”klassisk arkitektur”— grekisk, romersk, eller vill du ta med gotisk, renässans, barock osv? Det får en viss påverkan på din lista… Tittar man på övriga exempel här på sajten verkar ”klassisk” börja runt 1850. Det tycker jag är en högst märklig och godtycklig definition.
”Modernistisk” blir likaså en svepande och banal kategorisering. Många av oss är trötta på lådorna och fantasilösheten, vilket bekräftas av Arkitektupprorets medlemsantal. Men att avfärda modernismen (vad man nu menar med modernismen) är att göra det enkelt för sig. Den som har varit i Brasilia eller för den delen i Barbican vet att harmoni, regler, stil, plats, ordning, skönhet mm definitivt inte är egenskaper som ”klassisk” arkitektur har ensamrätt på. Modernismen har många nyanser och många byggnader som kommer att tåla tidens tand i ett estetiskt perspektiv. Dvs de kommer att bli klassiska.
Häls,
Angelica
Hej Angelica
Det är roligt att du läst listan och reagerat. Tack. Roligt att du är intresserad och vill vara med om att försöka påverka samtiden och framtiden. Även om jag tror att du överdriver både min och denna listas betydelse vill jag gärna komma med ett genmäle. Klassicism är ett samlingsnamn på några stilar som uppfanns i antiken. Med klassisk menar vi, i likhet med ordboken, något både vidare och, i viss mån djupare; ett förhållningssätt visavi kultur och skapande. På samma sätt är modernism ingen stil utan ett förhållningssätt, en ideologi. Vår användning av begreppet modernism är betydligt mer inortodoxt än i fråga om klassisk men det har en stark förankring i internationell diskurs och används på detta sätt inom den internationella klassiska rörelsen. Om intresse finns kan du snart läsa, här på bloggen, en förklaring till hur vi använder begreppet.
Hej igen,
Ser fram emot nyanserad och gedigen förklaring av hur begreppen används här, och förstås hur det svarar mot vedertagen internationell forskning, jag tror att ni själva skulle ha nytta av den övningen. Jag kommer att rätta alla eventuella felaktigher via kommentarsinlägg 😉
Häls,
Angelica