”Jag tycker om fyrkantiga lådor”, intervju med VDn för stort arkitektkontor

Den 22 februari intervjuades Tengboms VD Johanna Frelin i Expressens webb-TV om arkitekturbranschen. Efter att ha pratat om de goda tiderna för arkitekter och om riskerna med att det byggs för snabbt, tillfrågas Frelin om Arkitekturupproret. Här har vi transkriberat den delen av intervjun, med kommentarer efteråt.

Expressen: Känner du till nånting som kallas för Arkitekturupproret?

 

Johanna Frelin: Jaa, det gör jag.

 

– Vad är det?

 

– Jamen, det är ett gäng personer som tycker att arkitekter skapar ett fult Sverige, helt enkelt, och de är väldigt aktiva i social media.

 

– Just det, finns på Facebook bland annat. 

 

– Ja precis.

 

– Och dom vänder sig, om jag förstått saken rätt, väldigt mycket mot… ja, den arkitektur som vi har här ganska mycket av, nämligen modernistiskt, fyrkantigt.

 

– Ja, mot fyrkantiga lådor, precis (skratt).

 

– Vad tycker DU om fyrkantiga lådor?

 

– Jo, jag tycker om fyrkantiga lådor. Jag tycker inte man ska ta ett hus ut ur sin kontext. Utan… jag tycker inte heller att man bara ska ha liksom röda stugor med vita knutar, som är någon slags svensk dröm, utan jag tycker att variationen är berikande i sig. Även fast jag kan tycka också att deras… eh… driv är lite väl ensidigt.

 

– Du håller inte med, helt enkelt?

 

– Nä.

 

– Du tycker dom har fel?

 

– Ja. Men jag tycker att det… alltså man får ju ha de åsikter man har. Och vi har försökt bjuda in dom flera gånger för att ha en ordentlig debatt, en ordentlig diskussion, om arkitektur, för de lever ju i den arkitektur som arkitekter skapar varje dag. Men dom har inte varit så intresserade av såna här mänskliga möten, utan de sysslar med nätet.

 

– Då får du möjlighet att komma med dina ståndpunkter här då istället. Om man frågar människor, lekmän, vad de tycker om för miljöer, så gillar de ju förhållandevis låg bebyggelse och naturmaterial, naturliga färger, inte så mycket glas, betong och stål o s v, alltså det som man egentligen använder idag för att bygga och som man ser mycket här runtomkring, i de fyrkantiga lådorna. Hur ser du på det, att arkitekter inte ritar hus som människor vill bo och leva i?

 

– Jamen, jag tycker inte det stämmer faktiskt. Det finns säkert såna hus också men jag tycker att arkitekturen måste ändå få utveckla en stad och ett samhälle, och var tid har sin arkitektur. Och… på annat sätt får vi alltså inte en levande stad eller en levande stadsutveckling. Sen vet jag att om man tittar på statistik på Hemnet t ex, utgår man från den så är vad svenskar gillar mest så är det röda stugor med vita knutar, men för det betyder det ju inte att hela Sverige ska se ut så, utan jag tycker arkitekten ska vara visionär, och liksom våga sticka ut och faktiskt skapa någonting som vi inte visste att vi skulle älska. Och såna byggnader skapas ju hela tiden.

 

– Vill du ge nåt exempel? Vad tycker du är riktigt bra arkitektur som har skapats de senaste tre-fyra-fem åren?

 

– Ojojoj… eh, näej det vill jag inte ge något exempel på (skratt).

 

– Jag försökte tänka ut en vacker, riktigt monumental svensk byggnad som är byggd efter andra världskriget. Jag kommer inte på nån.

 

– Okej… ja…

 

– Kommer du på nån?

 

– Jamen… alltså jag tycker det finns otroligt mycket vackra byggnader… moderna nya byggnader, absolut, både här i Sverige och när man åker utomlands. Men sen är det ju väldigt mycket vad man själv tycker är vackert och fint. Och sen ska ju någonting vara… alltså arkitektur handlar om att det ska vara funktionellt också. Så både funktionellt och härligt att vara i

 

– Vi ska prata lite också om stadsplanering innan vi slutar. Vad kännetecknar en god stadsplanering?

 

– En god stadsplanering är väl en stad där dels har du väldigt bra flöden, alltså det är en smidig stad, det går lätt att ta sig fram, men också som jobbar för integration, och jobbar för möten mellan människor, och jobbar för att det ska kännas tryggt både för män och kvinnor att vara i den här staden. Så att det handlar alltså om att… jag tycker att man kan titta på hållbarhetens tre perspektiv: ekonomi, socialt och miljö, att det kännetecknar god stadsplanering.

 

– Hur tycker du att Sverige står sig där, om man jämför internationellt, är det bra?

 

– Alltså vi har ju ett rykte om oss att vara väldigt duktiga stadsplanerare. Svenska planarkitekter får ju mycket uppdrag utomlands, så att jag skulle säga att vi står oss väldigt bra.

Våra kommentarer

…jag tycker om fyrkantiga lådor.

Då kanske hon inte trivs så bra där hon bor…?

…jag tycker inte man ska ta ett hus ut ur sin kontext.

Det tycker inte vi heller. Hur bra – eller dåligt – ett hus passar in i sin omgivande miljö är något vi tycker är väldigt viktigt. Det vi önskar mer än något annat är att stadsplanerare, byggherrar och arkitekter också skulle tycka det. Även Tengbom.

…jag tycker inte heller att man bara ska ha liksom röda stugor med vita knutar, som är någon slags svensk dröm, utan jag tycker att variationen är berikande i sig.

Ingenstans har Arkitekturupproret påstått att det bara ska byggas röda stugor (om nu inte folk faktiskt vill ha det, då är det väl rimligt i en marknadsekonomi att bygga det som slutanvändaren efterfrågar?) utan vi förespråkar faktiskt också variation. Men strukturerad variation, det som ligger mittemellan monotoni och kaos. Såsom man byggt under hela historien. Tyvärr verkar majoriteten av dagens arkitekter och byggherrar enbart intresserade av ytterligheterna, precis som under 1970-talets mest misslyckade miljonprogram.

…vi har försökt bjuda in dom flera gånger för att ha en ordentlig debatt, en ordentlig diskussion, om arkitektur, för de lever ju i den arkitektur som arkitekter skapar varje dag. Men dom har inte varit så intresserade av såna här mänskliga möten, utan de sysslar med nätet.

Vi har inte sett någon sådan inbjudan. Efter förfrågan till Tengbom skulle en sådan tydligen ha skickats via vår FB-sida för länge sedan men det måste ha missats i inläggsfloden. Vi är självklart intresserade av en dialog med arkitekter, byggbolag, politiker och andra aktörer i byggprocessen och våra medarbetare och styrelsemedlemmar har deltagit i många intervjuer, paneldebatter och diskussioner som vi blivit inbjudna till. Vi skapar ibland även själva event dit alla är varmt välkomna.

Om man frågar människor, lekmän, vad de tycker om för miljöer, så gillar de ju förhållandevis låg bebyggelse och naturmaterial, naturliga färger, inte så mycket glas, betong och stål o s v, alltså det som man egentligen använder idag för att bygga och som man ser mycket här runtomkring, i de fyrkantiga lådorna. Hur ser du på det, att arkitekter inte ritar hus som människor vill bo och leva i?

 

– Jamen, jag tycker inte det stämmer faktiskt. Det finns säkert såna hus också…

Ja, till 99%. Det som byggs idag är så gott som alltid i betong, stål och stora glasytor, för högt, för stort, extremkubistiskt och antingen grått, svart eller vitt. Plus en del leksakshus i maximalkulörta primärfärger samt någon promille omålade trähus som man gjort allt för att få att se ut som betongbrutalism. Att påstå att så inte är fallet är inget annat än den typiska gaslighting som blivit allt vanligare i arkitektursammanhang. Eller så har man inte riktigt koll vare sig på vad som byggs i Sverige eller vad som ritas av de egna arkitekterna.

…men jag tycker att arkitekturen måste ändå få utveckla en stad och ett samhälle…

Det tyckte Le Corbusier och hans anhängare också. Men nej, det måste den inte alls. Social ingenjörskonst är väl inget vi ska syssla med längre? Fast just Tengbom tycker tydligen det eftersom man var den första som anmälde sig som partner för det retrofunktionalistiska Living Lab-experimentet i gammal härlig 30-talsanda, enligt Tengboms egen hemsida:

Referenserna går bland annat till köksstudierna i Folkhemmet på 30-talet och Case Study-husen som byggdes i USA under efterkrigstiden som ett experiment för att råda bot på den då akuta bostadsbristen. Många experiment liknande dessa kan avskrivas som floppar idag, då det inte alls förankrades i vad människan efterfrågade. Så vad talar för att detta levande labb ska nå framgång?

 

”Vi är tolv lika delaktiga och mycket engagerade partners där samarbetet mellan akademi och näringsliv är centralt. Nu har vi nått en nivå där vi börjar jobba tillsammans på riktigt och resultaten väntar inte på att visa sig, men allra viktigast är kanske att alltid sätta människan i fokus,” säger Peter Elfstrand.

Människan i fokus? Som i Psykiatrins Hus, där Tengbom lyckats med det enastående konststycket att på en och samma gång maximalt förstärka både agorafobi, klaustrofobi, höjdskräck, panikångest och depression? ”Arkitektur som avdramatiserar psykisk sjukdom”, tycker Tengbom själva. ”Opersonligt, kyligt och en ren maktdemonstration,” tycker patienterna.

…och var tid har sin arkitektur.

Detta är ett av den renlärige modernistens vanligaste standardargument (nr 2 i vår lista). Det viktiga är att bygga det majoriteten uppskattar och som respektfullt anpassar sig till den miljö som redan finns. Inte att man ser på tre kilometers avstånd att det är monsterkubism, retrotristess eller dagismodernism byggt under det dystopiska 2010-talet. Det finns ingen naturlag som säger att husen måste se ut på ett visst sätt vid någon specifik tidpunkt. I andra länder kan man t ex bygga såhär (se fler under utländsk nyproduktion):

…på annat sätt får vi alltså inte en levande stad eller en levande stadsutveckling.

Jodå, vi har haft en levande stadsutveckling i tusentals år, innan modernismen kom in och tog livet av den. Av Tengboms portfolio att döma så satsar man hårt på att fullborda stadsmorden och fördärva det sista oförstörda som missades förra gången.

Sen vet jag att om man tittar på statistik på Hemnet t ex, utgår man från den så är vad svenskar gillar mest så är det röda stugor med vita knutar, men för det betyder det ju inte att hela Sverige ska se ut så, utan jag tycker arkitekten ska vara visionär, och liksom våga sticka ut och faktiskt skapa någonting som vi inte visste att vi skulle älska. Och såna byggnader skapas ju hela tiden.

Här hade det varit läge att ge exempel, istället för att dra till med standardargumentet att någon kanske kommer gilla det någon gång i framtiden (nr 3 i vår lista). Skriv gärna i kommentarerna om ni kommer på något ”utstickande” från de senaste 50 åren som ni inte visste att ni skulle älska? Problemet är ju just att vi har så många ”stjärnarkitekter” och wannabes som är mer intresserade av att sticka ut än att smälta in (vilket är skillnaden mellan narcissistisk och altruistisk arkitektur).

jag tycker det finns otroligt mycket vackra byggnader… moderna nya byggnader, absolut, både här i Sverige och när man åker utomlands. Men sen är det ju väldigt mycket vad man själv tycker är vackert och fint.

Och där kom det vanliga ”smaken-är-som-baken”-argumentet (nr 1 i vår lista). Detta är så utslitet och motbevisat att det faktiskt vore smart att stryka det ur floskelhandboken som fulfunkisens samtliga försvarare måste ha tvingats lära sig utantill. För tusende gången tvingas vi upprepa att det finns åtskilliga studier som visar vad en majoritet vill ha och mår bra av, och även studier som visar på neurologisk nivå hur raka linjer, skarpa kanter och spetsar triggar igång amygdala att reagera med rädsla och hur monotona fasader ger migrän, samt hur modernistisk arkitektur och stadsplanering skapar ohälsa, segregation och sociala problem. Det finns också förklaringar till varför så många arkitekter och stadsplanerare fortfarande vägrar att ta till sig denna forskning.

Och sen ska ju någonting vara… alltså arkitektur handlar om att det ska vara funktionellt också. Så både funktionellt och härligt att vara i.

Argument nr 8 i vår lista. Det är klart att det ska vara funktionellt också! Har Arkitekturupproret någonstans sagt att vi vill ha dysfunktionella hus? God design är både funktionell och vacker – skönhet är en del av funktionen. Även de tidiga funktionalisterna ritade ofta både vackra och funktionella möbler och byggnader. Men när en ledande arkitektfirma misslyckas med både utseende, funktion, budget, och i stort sett allt som gör en byggnad uppskattad och användbar, så är det kanske dags att lägga ned verksamheten? Skandalerna med NKS och andra nya fuskbyggen är så allvarlig att vi tvingats mynta begreppet dysfunktionalism.

En god stadsplanering är väl en stad där dels har du väldigt bra flöden, alltså det är en smidig stad, det går lätt att ta sig fram, men också som jobbar för integration, och jobbar för möten mellan människor, och jobbar för att det ska kännas tryggt både för män och kvinnor att vara i den här staden. Så att det handlar alltså om att… jag tycker att man kan titta på hållbarhetens tre perspektiv: ekonomi, socialt och miljö, att det kännetecknar god stadsplanering.

Alltså nyurbanism? Låter toppen. Detta är vad vi också önskar, eftersom det är vad de flesta vill ha. Det är dock inte vad Tengbom ritar när de får chansen att planera ett helt nytt område från grunden, t ex i Nynäshamn, eller en teknokratisk ”smart stad” i diktaturen Kina, utan där kör man på med de vanliga liggande eller stående limporna, efter det snart sekelgamla misslyckade CIAM-receptet med höghus-i-park och utdaterad SCAFT trafikseparering. Trots att öppna kvarter skapar otrygghet och att stora/höga glest, placerade byggnader skapar ohälsa, segregation och sociala problem.

Alltså vi har ju ett rykte om oss att vara väldigt duktiga stadsplanerare. Svenska planarkitekter får ju mycket uppdrag utomlands, så att jag skulle säga att vi står oss väldigt bra.

Ja, CIAM-influerad svensk stadsplanering har varit ett föredöme för stadsförstörande fascister, kommunister och kapitalister över hela världen i nästan ett sekel, och förstört livet för miljoner människor. Det är inte något att vara stolt över utan snarare att skämmas djupt över och göra allt för att rätta till. Kunskapen om hur man läker såren från den destruktiva utglesningen finns och kan säkert modifieras efter lokala förutsättningar.