Arkitekturupproret tycker det är viktigt att stadsbyggande är evidensbaserat och utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet så att vi får städer och byggnader som är hållbara både estetiskt, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, med människors hälsa, välbefinnande och faktiska behov i centrum.
På denna samlingssida samlar vi länkar till inlägg, böcker, artiklar, studier, rapporter och undersökningar som kan vara av intresse.
Mönster i preferenser
”Smaken är som baken” påstås det ofta, men vad de flesta uppfattar som vackert, föredrar och mår bra av går att att få en bild av med olika metoder, från enkäter om preferenser till mätningar av både psykologiska, beteendemässiga och neurologiska responser inför olika miljöer.
Människor är väl olika och uppskattar olika miljöer? Även om det delvis är sant kan vi se mönster i att många individer tycker någorlunda lika, det som kallas intersubjektivitet. Vi bör därför vara lyhörda inför den kunskapen om vi gör anspråk på att skapa attraktiva och socialt hållbara miljöer. (Eva Minoura, 2016)
Eva Minoura: Bostadsgårdens form viktig för tryggheten (Arkitekten, 2016-10-27)
I en doktorsavhandling från 2009, Värdering av stadsmiljöer – en metodstudie i att mäta upplevelse, konstaterar Lena Steffner att det faktiskt går att ta reda på om stadsmiljöer är bra eller dåliga. Hon skapade en frågemodell i vilken personer fick gradera hur de känner sig i olika stadsmiljöer; glada, upplivade, trygga, uttråkade och så vidare. Hon konstaterar bland annat att en enkel, repetitiv och utarmad arkitektur gör människor oroliga, missmodiga och irriterade.
Forskningsinstitutet CREATE streets bok Heart in the Right Street, i vilken de kartlägger en ideal stad ur bland annat ur ett hälso- respektive socialt hållbarhetsperspektiv, landar i slutsatsen att regelbunden grönska, jämn och låg höjd på hus, samt varierande och ”levande” fasader är att föredra.
God estetik gör oss lyckligare och mer sociala
Både studier och mer informella undersökningar indikerar att en överväldigande majoritet fördrar och mår bäst av traditionellt inspirerad arkitektur med färg, detaljer, variation, naturmaterial och mänsklig skala.
NOVUS – Minst 71% vill se byggnader i klassisk stil
SOM-Institutet, Göteborgarna vill ej ha fler ”lådor”
77 procent föredrar traditionell arkitektur (Storbritannien)
Studier pekar på enormt glapp mellan arkitekt och gemene man (Storbritannien och Sverige)
Ny akademisk avhandling ifrågasätter arkitekters smak
Krönika: Vacker arkitektur gör oss gladare och friskare (Richard Allard, Yimby)
Omröstningar visar vad folk uppskattar (svenska lokaltidningar och SIFO)
Tyck till! (enklare enkät bland Fastighetstidningens läsare)
Ola Thufvesson: Ingen vill bo i den stad som nu byggs (Helsingborgs Dagblad)
Att göra plats för traditionell arkitektur
Vad människor vill ha
Ny studie: Så bygger man en attraktiv stad (Sverige)
Äldre. Mindre. Bättre. Varför stadsmiljöer med inslag av äldre fastigheter ger vitalare städer. (Byggnadsvårdsföreningen om en rapport från The Preservation Green Lab)
Skönhet
Alain de Botton
Varför skönhet är viktigt.
Referenser till filmen: Sources of Beauty
Nikos Salingaros
Med inspiration från Christopher Alexander har arkitekturteoretikern och matematikprofessorn Nikos Salingaros skapat en arkitekturteori baserad på verkliga mänskliga behov. Med fraktalteori, biologi och evolutionär psykologi förklarar han varför människor uppfattar vissa former, byggnader och miljöer som harmoniska, attraktiva eller behagliga, och andra som stressande, fula eller obehagliga.
Nikos A. Salingaros’ böcker och teorier
Recension av Salingaros’ Anti-Architecture and Deconstruction
Principer för harmoni
Hälsa
Monotona eller röriga fasader kan ge huvudvärk eller trigga epilepsianfall.
Because the repetitive patterns of urban architecture break the rule of nature, it is more difficult for the human brain to process them efficiently. And because urban landscapes are not as easy to process, they are less comfortable to look at. Some patterns, such as the stripes on door mats, carpets and escalator stair treads can trigger headaches and even epileptic seizures.
“Spanarna” om migränframkallande fasader
Looking at buildings can actually give people headaches – here’s how (Professor of Psychology, University of Essex)
Många vänder sig mot den räta vinkelns arkitektur. Neurobiologisk forskning visar att räta vinklar kan uppfattas hotfullt och utlösa stress (Maital Bar & Mosche Neta. Neuropsychologia 2007).
Och runda linjer kan väcka en fysiologisk reaktion av välbefinnande, som vi benämner vacker (Oshin Vartanian, & Anjan Chatterjee. PNAS 2013). Neurologen och nobelpristagaren Eric Kandel har åskådliggjort, att det är lätt att associera till ett ansikte inför en oval och rund form, men den fyrkantiga formen ger inga sådana associationer.
Vi behöver hus med runda former och färre vassa vinklar. Vi behöver komma i samklang med och känna trivsel och välbefinnande i stadsmiljön. Det är något som dagens kyligt abstrakta arkitekturstil sällan åstadkommer.
Förstör inte Stockholm med ohälsosam arkitektur (docent Gösta Alfvén i Dagens Arena)
Stressforskare: Arkitekters människosyn ohälsosam (Gösta Alfvén i SvD)
Ohälsosam arkitektur – en annan sida av modernismen och funktionalismen, AU-recension Gösta Alfvéns bok
Beyond Asia, even historic European cities such as Frankfurt, Amsterdam and London are now embracing skyscrapers. London’s skyline is set to be transformed by 510 tall structures over the next decade. Middle Eastern cities such as Dubai and Doha are competing to erect ever more showy palaces in the air.
But dense, vertical development comes at a huge price. Placing tall buildings close together slashes levels of natural light in and around them. In Asia and Australia, solar ultraviolet radiation can be reduced by up to 90% in shaded ‘urban canyons’2. Evidence is emerging of the widespread health effects of chronic low exposure to natural light, from vitamin D deficiency3 to short-sightedness. And dense, dark cities will be energy-hungry and unsustainable.
Protect our right to light (Karolina M. Zielinska-Dabkowska & Kyra Xavia, Nature 568, 451-453, 2019)
In Cognitive Architecture, the authors review new findings in psychology and neuroscience to help architects and planners better understand their clients as the sophisticated mammals they are, arriving in the world with built-in responses to the environment that have evolved over millennia. The book outlines four main principles-Edges Matter, the fact people are a thigmotactic or a ’wall-hugging’ species; Patterns Matter, how we are visually-oriented; Shapes Carry Weight, how our preference for bilateral symmetrical forms is biological; and finally, Storytelling is Key, how our narrative proclivities, unique to our species, play a role in successful place-making. The book takes an inside-out approach to design, arguing that the more we understand human behavior, the better we can design for it. The text suggests new ways to analyze current designs before they are built, allowing the designer to anticipate a user’s future experience. More than one hundred photographs and drawings illustrate its key concepts. Six exercises and additional case studies suggest particular topics – from the significance of face-processing in the human brain to our fascination with fractals – for further study.
Ann Sussman, Cognitive Architecture
Kvartersstruktur
Gles stadsplanering och öppna gårdar bidrar till otrygghet och sociala problem.
En viktig slutsats i min avhandling är att två viktiga faktorer samverkar för att skapa territorier – den ena rör just rumslig inramning och gränser och kan sammanfattas kontroll. Hög kontroll ger högre privathet; låg kontroll ger högre offentlighet. Samtidigt spelar storlek och rymlighet också in, vilket kan sammanfattas kapacitet. Hög kapacitet ger högre offentlighet; låg kapacitet ger högre privathet. (…)
För parken eller torgets funktion är det exempelvis viktigt för offentligheten att kontrollerbarheten är låg och kapaciteten hög. Det här pekar också på varför en galleria aldrig kan ersätta ett offentligt rum – kapaciteten må vara hög men kontrollerbarheten strider mot att detta skulle vara ett offentligt rum där exempelvis politiska manifestationer i regel är välkomna.
Bostadsgårdar i sin tur har en motsvarande logik som också uppstår av olika variationer på kontroll och kapacitet. (…) Det som framkommit genom platsobservationer är att särskilt halvöppna gårdar och förgårdar tenderar att användas mycket mindre än andra gårdstyper och i vissa fall blir skötseln lidande när boende inte känner stor tillhörighet till en sådan exponerad yta. (…)
Att skapa platser som de närmast boende upplever liten tillhörighet till kan verka generöst gentemot det allmänna men diffusa territorier bjuder snarare på förvirring – på en undran: får jag verkligen vistas här?
Eva Minoura: Bostadsgårdens form viktig för tryggheten (Arkitekten, 2016-10-27)
Solljus, smittohärdar, husmödrar och lamellhus (Patrik Höstmad, Yimby)
Hållbarhet
Studenter: “Dagens svenska nybyggnation är oförenlig med FN:s mål för hållbar utveckling”
Mot en hållbar arkitektur
Living with Beauty – The report of the Building Better, Building Beautiful Commission,
Ekonomi
Svensk forskning: Inte dyrare att bygga vackert
Hemnet 2018: Byggnadsperioden som Hemnet-besökarna vill ha
Uppsala Nya Tidning: 4 av 10 väljer bort nyproducerat.
4 av 10 väljer bort nyproducerat. Hela 32% gör det för att de inte gillar stilen/arkitekturen.
”En möjlig tolkning är att mycket av den nyproduktion som finns på marknaden inte matchar efterfrågan just nu” (Staffan Tell, talesperson på Hemnet)
Byggindustrin.se: Dyraste lägenheterna är byggda på 1800-talet
Vilket årtionde en lägenhet är byggd spelar roll för slutpriset. Allra dyrast kvadratmeterpris har lägenheter som är byggda under senare halvan av 1800-talet. Det visar en undersökning av drygt 8 000 försäljningar som Booli har genomfört.