Här samlar vi länkar om arkitektur och stadsbyggnad som kanske kan vara av intresse.
Arkitektur
Byggnadsstilar och terminologi (info)
Fina och fula hus Stefan Olssons blogg
Arkitekten (2018-08-13): ”Utan detaljering banaliseras arkitekturen”
Chalmers Centrum för boendets arkitektur startar en ny kurs med målet att den unga generationen arkitekter ska bli bättre på att rita detaljer och på så vis skapa mer trivsamma miljöer.[…]
– Ett riktigt bra hus är både vackert och funktionellt och då är det någon som ritat igenom detaljerna, som mötet mellan sockel och fasad eller hur det ser ut kring ett fönster. Byggarna har den tekniska kunskapen men vi arkitekter kan också gestalta och se helheten. Blir vi sämre på detaljerna är chansen mindre att byggarna låter oss rita dem, säger Magnus Almung. […]
– När man läser undersökningar om hur folk vill bo är det ofta i miljöer som har materialitet och patina. Idag springer många arkitektkontor på digitaliseringsbollen, vilket är farligt. Det ger hus som blir mer sterila för att de är så industrialiserat tillverkade.
Modermismen
• SvD (2010-01-26) Lars O Ericsson Visionerna som gjorde funkisen svensk
Arkitektur är frusen ideologi. Alla arkitekturens element–form, färg, material, funktion och skala–är bärare av ideologi i någon form. Arkitektur och stadsbyggnad konstituerar, tillsammans med landskapet, bokstavligen samhällets fysiska kropp. Byggnader är inte skulpturer. De är inte heller enbart bilder. På gott och ont formar, strukturerar och omstrukturerar byggnationer i en rad grundläggande avseenden vår tillvaro, ofta i generationer. […]
Alliansen mellan modernism och socialdemokrati är högst förståelig. Socialistiska och marxistiska ideal präglade modernistisk design och arkitektur ute i Europa, i synnerhet mellan de två världskrigen, men även efter 1945, framför allt i DDR. Mattsson/Wallenstein gör därför helt rätt när de i sin analys fokuserar på den svenska modernismens stora manifest ”acceptera ” (1931). Ty detta manifest är som de skriver ”djupt rotat i det europeiska avantgardets diskussion om arkitektur och stadsplanering”. Det europeiska avantgardet, den svenska vänstern och modernismen hade en gemensam vision: ett socialistiskt samhälle.
Den svenska modernismen uppvisade emellertid också vissa särdrag. Dels tonades brottet med traditionella värden ned, trots att man samtidigt hävdade att vi inte längre hade något att lära av historien. Enligt Mattsson/Wallenstein var anledningen till detta dubbla budskap främst retorisk-taktisk. Det gällde att göra modernismen ”svensk” genom att hänvisa bakåt till den enkla, strama och på nytta inriktade gamla svenska rustika arkitekturen, typ Ornässtugan. Vidare såg funktionalismen som en av sina huvuduppgifter ”att få individen att identifiera sig med moderniseringsprojektet”, något som sannolikt skulle ha ställt sig betydligt svårare om modernismen framställts som ett renodlat inlån från utlandet.
• SvD (2015-06-28) Lena Kåreland: Omöjligt att blunda för Le Corbusiers fascism
Le Corbusiers positiva hållning till fascismen och Hitlers Tyskland har länge varit känd bland specialisterna. Men den har ofta bagatelliserats av de franska arkitekter och historiker som tidigare behandlat hans verk på ett insmickrande, ibland rentav fjäskande sätt utan sinne för nyanser. I Schweiz, Le Corbusiers fädernesland, har man agerat annorlunda. På grund av arkitektens antisemitism och hängivna stöd till Vichyregimen har man valt att inte trycka om de sedlar där man tidigare haft hans bild.
• SvD (2013-03-06) Karl Steinick: Modernismens räta vinklar är redan passé
Modernismens arkitektur och stadsplanering blev ett användbart redskap i den sociala ingenjörskonsten, till hjälp för makthavarna i deras strävan efter att skapa den moderna människan. Hon som skulle vara den lilla kuggen i det stora maskineriet.
Den modern(istisk)a framtidsdrömmen ter sig föråldrad i dag, trots att den till helt nyligen var förhärskande. Dessvärre har den inte helt bleknat bort bland arkitekter och beslutsfattare som i sin iver att sätta avtryck i stadsrummet gärna återfaller i modernistisk hänryckning när det handlar om att planera och bygga nytt. Dessa nostalgiker har blivit de samtida bakåtsträvarna, modernitetens retrogardister på jakt efter den framtid som inte riktigt ville bli till eftersom den nya människan aldrig infann sig.
• Archileaks (2013-08-27): Funktionalismens arv i svenska staden
• SvD (2014-02-28) Per Gudmundson: Låt arkitekterna tänka utanför boxen
I Sverige har vi en tendens att blanda ihop begreppet ”modernt” med den kulturella riktningen ”modernism”. Men modernismen är hundra år gammal. Och hundra år är inte modernt, det är definitionen på antikvitet.
• Svensk Tidskrift (2014-03-14) Stefan Olsson: En död hand över svensk arkitektur
Modernismen är inte en stilart utan en ideologi. Den omfattar både ett estetiskt ideal och ett samhällsideal. Det estetiska idealet är att hus ska vara enkla till sitt yttre vilket hänger ihop med att hus, och hela städer ska vara rationella och praktiska. Modernismens värsta tid, 60- och 70-talen är lyckligtvis över, men arkitekturen och stadsplaneringen har inte återhämtat sig. 60-talsstilen är alltjämt huvudnormen för vad den svenska arkitektkåren anser vara god arkitektur.
• Recension av Hans Asplunds Farväl till funktionalismen (Atlantis förlag, 1980)
1980 gav Gunnar Asplunds son, Hans Asplund, ut boken Farväl till funktionalismen i vilken han ser sig nödgad att begå ett postumt fadermord och fullständigt och totalt ta avstånd från de principer som varit allenarådande vad gäller stadsplanering och arkitektur från 30-talet och framåt, framförallt i Sverige men även internationellt. Boken kom ut i en tid när miljonprogrammens misslyckanden var helt uppenbara för alla och envar, och opinionen definitivt svängt över till dem som motsatte sig rivningar och stadsskövling.
Stadsplanering
• Liberal Debatt (#2/2009) Jerker Söderlind: Hur modern är den modernistiska staden?
Den modernistiska stadsplaneringen med funktionsseparation är till stora delar ett misslyckande. Därför sker nu en återgång i stora delar av världen mot en icke-planerad, mer spontant framväxt tät och blandad stad. Det är också en utveckling som är mer kompatibel med marknadsekonomin, menar stadsforskaren Jerker Söderlind i denna artikel.
• Sundsvalls Tidningar (2017-01-15) Arkitekt Hans Gillgren: Venedig är en bättre förebild för Sundsvalls stadsbyggnad än Umeå
Hans Gillgren är verksam i Sundsvall men har sysslat med stadsbyggnadsfrågor på många platser. Redan när han säger att ”byggnader är pjäser och objekt, men stadsbyggnad är summan av dem” glimtar hans ledstjärna fram: när du bygger nytt – se vilken stadskaraktär som finns i husets omgivning och utgå från den. Även om arkitektur räknas som en konstart är en arkitekt, menar han, inte fri att göra vad hen vill på samma sätt som en konstnär som målar en tavla.
– En tavla ingår inte i ett sammanhang. Arkitektur ska hålla länge och kan inte enkelt bytas ut efter ett tag, säger han.
• Kvartal (2016-04-29) Jan Jörnmark: Den svenska bostadsinfarkten – Kaos, regleringar och oförutsedda konsekvenser Mycket viktig historisk översikt. Vid lusläsning av källmaterial framgick hur utformandet av den svenska bostadspolitiken verkligen gått till.
Bilden som tonade fram i materialet var en helt annan än den jag och alla andra svenskar fått i decennier. Det är också den som gjort att jag sedan dess kunnat fortsätta att arbeta med branschen i flera decennier, för det spelar ingen roll vilken aspekt man tittar på i bostads- och stadsbyggnadssektorn: man kommer alltid att hitta en ny och annorlunda historia när man går till de verkliga källorna.
• DN (2017-07-05): Lena Andersson: ”Det sämsta från flera världar byggdes in i förortens DNA”
Platser utan trafik och kommers blir stillastående (”idylliska”) dagtid och spöklika nattetid, som parker. När det bara finns igenbommade affärer, grönområden och bostadshus längs nattvandrarens väg, när ingen sitter på restauranger omkring honom därför att inga sådana finns och gångvägarna är tomma därför att det saknas ställen att vara på väg till, då blir det ödsligt.
Förorten fick villaområdets tristess och brist på utbud kombinerad med stadens anonymitet och existentiella råhet. Den fick småstadens litenhet och instängdhet utan dess småbutiker, kontinuitet, tillit och sociala kontroll. Det sämsta från flera världar byggdes in i förortens dna.
• UNT Debatt (2015-07-06): Tätt är inte hållbart
Men det saknas konsensus i internationell forskning om att förtätning skulle ge underlag för hållbar utveckling.
Däremot visar vetenskaplig litteratur, att förtätning sällan leder till mindre bilanvändning, lägre energiförbrukning, färre transporter eller bättre översvämningsskydd mot skyfall.
Desto oftare är förtätning förenad med gentrifiering (social statushöjning), höjda bostadspriser, social ojämlikhet och trängsel i rekreationsområden.
Det finns exempelvis inga enkla kausalsamband mellan förtätning, transporter och energiförbrukning utan ett komplext mönster av sam- och motverkande beteenden och faktorer.
Bostadspolitik
• Göteborgs-Posten (2011-04-05): Per Arne Ivarsson: Detta är, mänskligt sett, inte god arkitektur
Under antiken, då den välkände arkitekturteoretikern Vitruvius skrev sina tio böcker om arkitektur, var det en självklarhet att allt byggande skulle utgå från människans mått och skala. Det synsättet har vi haft sedan dess, kraftfullt förstärkt av den ursprungliga funktionalismen, innan den fick politiska förtecken. Vi glömde den mänskliga skalan för de politiska visionerna.
Den vision, som utåt sett låg bakom Miljonprogrammet, var att ge människor i Sverige möjlighet till egen bostad. Många samhällsfunktioner inriktades på genomförandet av visionen. Den verkliga motorn var givetvis de statliga bidragssystemen. De senare premierade enbart snabb produktion av lägenheter, så att politiska löften kunde hållas. Att hålla avgivna löften förtjänar respekt, även om vi i dag har att hantera de konsekvenser detta slags samhällsbyggande medförde.
• Affärsvärlden (2013-05-07): Sätt P för bygglobbyn!
Bygglobbyn är kanske Sveriges mest framgångsrika särintresse. Gång på gång luras allmänheten på projekt som är dyra och dåliga. Ge inte ”det byggindustriella komplexet” mer makt.
• Arkitekten (2018-12-07): Julia Svensson: Dålig stämning på byggrådsmötet
Under 1990-talet avvecklades Sveriges sociala bostadspolitik och ersattes av – ingenting. Sverige har överlåtit bostadsförsörjningen åt marknaden och bryter därmed mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Fastigheter är världens största marknad, värd tre gånger så mycket som världens totala BNP. Bostaden har blivit ett investeringsobjekt. Det finns miljontals tomma bostäder i Sydney, London, New York och andra storstäder, och miljoner hemlösa i världen. Det rovdjurskapitalistiska Blackstone (ett av världens största riskkapitalbolag) har köpt det svenska Carnegie (en av Sveriges största ägare av hyreshus i miljonprogramsområden), som har köpt bostäder i Alby – efter att Botkyrka kommun var naiv nog att sälja delar av sin allmännytta till en köpare de litade på skulle långsiktigt förvalta Alby. Säljaren, Mitt Alby, säger: ”Vi fick väldigt bra betalt. Marknaden är glödhet”. Mitt Alby är börsnoterat och gjorde som aktieägarna ville. Och de ville sälja till Carnegie. Med 900 miljoner kronor i vinst. Carnegie höjde hyrorna men åtgärdade inte till exempel fukt och svartmögel. Dess ägare Blackstone dammsuger kontinenterna på eftersatta bostadsområden med ekonomiskt utsatta invånare, köper dem, renoverar dem och renovräker de boende.
Arkitekten (2018-12-18): Stadsarkitekten som vågar ta striden
Karin Milles är stadsarkitekt i Norrköping och räds inte att gå i clinch med politiker och byggherrar – trots att det inte alltid ger önskat resultat. Nu hoppas hon att kommunens nyantagna riktlinje för arkitektur ska bidra till mer kvalitet i praktiken.
…