Den återförvärvade respekten för kulturarvet, som kom som reaktion mot den stora rivningsvågen under miljonprogramsåren, levde kvar till början av 2000-talet. Men nu under 2010-talet har chockerande nog en ny rivningsvåg börjat skölja över landet. Först lite diskret, sedan allt snabbare och ohämmat. Det man trodde aldrig skulle kunna ske igen händer nu mitt framför våra ögon.
Den nya rivningsvågen
De sista spillrorna av intakta historiska miljöer som blev kvar när förra rivningsvågen hejdats ska nu åter förstöras, antingen genom rivningar, påbyggnader, infills eller höghus i så brutalt avvikande modernistisk stil som möjligt. Traumat återuppväcks.
1700-tals trähus kan rivas. 1800-tals stenpalats, pampiga skolor, vackra jugendhotell, påkostade sekelskiftesvillor, kulturhistoriskt värdefulla industrifastigheter, nationalromantiska järnvägshus och nyklassicistiska bostadshus av våra främsta svenska arkitekter kan rivas. T o m tidiga funkispärlor kan rivas. Ingenting är längre tabu. Inte ens att blåsa ut inredningen i gamla kyrkor eller ge dem groteska tillbyggnader.
Rivningshysterin 2.0 – Vilka var 10-talets 20 värsta rivningar?
Nedanför följer de 20 rysligaste rivningarna under förgående decennium enligt oss i Arkitekturupproret. Dessa utsåg vi under Kasper Kalkon-galan 2020 när vi skrev ett blogginlägg med titeln Rivningshysterin 2.0 – Vilka var 10-talets 20 värsta rivningar?. Den ytterst ansvarige belönades med den föga avundsvärda titeln 2010-talets största rivningsmarodör.
Låt oss lista de rysligaste rivningarna under 10-talet
För att påvisa den fortfarande pågående rivningshysterin vill vi här lista de 20 värsta rivningarna enligt oss i Arkitekturupproret. Vi avgränsar oss genom att sätta fokus på stadsbyggnation och att byggnaden ska vara minst 100 år gammal. De flesta bidrag kommer från Byggnadsvårdsföreningens gula lista som samlar Sveriges hotade hus. Några bidrag kommer från vår Facebookgrupp FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin (klickbar länk). Vi i Arkitekturupproret tycker det är viktigt att lära ut om rivningshysterin till nästa generation. Hur många ungdomar vet idag att Sveriges städer en gång i tiden var mycket vackrare än idag? För att kunna stoppa ytterligare rivningar under 2020-talet är det viktigt att aldrig glömma rivningshysterin. Alla dessa sorgliga före- och efterbilder som ständigt passerar förbi i våra grupper bör sparas någonstans som dokumentation och en hemsida är på gång här: https://www.arkitekturupproret.se/rivningar/. Vi vill visa att så gott som alla ersättningsbyggnader blivit fulare än det som revs och samla bildbevis på att de svenska städerna var vackrare förr.
Under 00-talet revs ytterst få gamla hus, men rivningshysterin tog fart igen under 2010-talet. Göteborg var dock ett undantag även under 00-talet där det vackra hotel Opera revs, men också tre vackra trähus fick stryka med när Världskulturmuséet skulle byggas. Inte ens den vackra Wagneforsvillan från 1876 fick kvarstå när lådmodernisterna ville bygga en meningslös betongbunker år 2004.
Lista över de rysligaste rivningarna i Sverige under 10-talet
Här börjar listan utan någon särskild rangordning. Vem som utnämns till Sveriges rivningsmarodör får ni veta den 10 mars på Kalkon-galan. Listan är gjord efter vårt tycke så vi vet inte om våra inbjudna gäster håller med.
1. Rådhuskvarteret i Kristianstad revs år 2014
Sveriges troligtvis största rivning av kulturhistorisk arkitektur under hela 2000-talet skedde av FOJABs arkitektbyrå i Kristianstad år 2014 när nästan ett helt kvarter med fantastiska 1800-talsbyggnader förintades i ett svep. Några fasader sparades utåt gatorna, men allt bakom fasaderna revs bort och några 1800-talsbyggnader ut mot gatan ersattes av modernistiska lådor. Bild på detta ses nedanför. Vi har tidigare skrivit ett längre blogginlägg om rivningen som du kan läsa genom att klicka här.
200 år av kulturhistoria sveptes bort för all framtid. Idag har innandömet ersatts av en enorm glaslåda.
Provocerande nog prisades hela rivningen år 2015 som Årets bygge (klickbar länk). Vi har tidigare skrivit ett längre blogginlägg om rivningen som du kan läsa genom att klicka här.
2. Enköpings stadshotell revs år 2010.
Det vackra stadshotellet revs för att en renovering ansågs bli för dyr. Fastighetsägaren Peab hade hoppats få vinstmaximera tomten i och med rivningen, men än idag tio år senare står tomten obebyggd.
Arkitekturupproret har nyligen lämnat in ett motförslag för harmonisk nyproduktion på den ännu obebyggda tomten. Tror ni att de kommer välja vår byggnad eller Peabs låda??
3. Astoriapalasets flygel i Stockholm revs år 2018.
Astoriahuset del mot Nybrogatan räddades, men den vackra flygeln revs och en låda byggs i skrivande stund på platsen.
4. Två 1800-talshus i Lunds kulturkvarter revs 2017.
Den 13 november 2017 revs det vackra gatuhuset från 1800-talet i den välbevarade och nästan heliga “Kulturkvadranten” i Lunds historiska stadskärna. Även det vackra gårdshuset bakom gick samma öde till mötes två dagar senare. Mer information och fler bilder finns i ett blogginlägg här. (klickbar länk)
5. Weibulls magasin i Svalöv revs 2012.
Trots senare tids starka opinion för bevarande av Magasinet i Svalöv stod beslutet fast och byggnaden revs Gruppen Rädda Magasinet i Svalöv verkade för att bevara och göra ett kulturhus av magasinet, men kommunens renoveringskalkyl var (som vanligt) mycket hög. Istället ville kommunen låta magasinet lämna plats åt parkeringsplatser och ett litet grönområde.
6. Turisthotellet i Marstrand revs 2019.
Ett sorgligt ärende där ett vackert gammalt hotell revs trots att det fanns en stark vilja att renovera och bygga om hotellet till lägenheter.
7. Två av de sista gamla husen i Luleå revs 2011.
Mitt på gågatan revs Luleås bäst bevarade kvarter häromåret för att ersättas av lådor. Luleå är procentuellt den staden i Sverige där det har rivits bort flest byggnader som var byggda före år 1960. Det är också den enda svenska stad där rivningshysterin aldrig saktade in och även 2019 är nya rivningar genomklubbade.
8. Aspö gård utanför Skövde revs 2015.
Den vackra och anrika huvudbyggnaden på Aspö Gård revs för att ge plats åt fula nya lådor år 2015. Skövdebostäder, som ägde Aspö Gård, ville ursprungligen behålla huset men menade att hyrorna skulle bli för höga, varför huset istället revs.
Därefter byggdes de fula lådorna som ni ser här nedanför. Självklart blev de sedan prisade av arkitektbranschen. Skövdebostäder nominerades till Årets samhällsbyggare år 2017 för de nya lådorna som fick namnet Aspö Eko-logi.
9. Norra station i Stockholm revs år 2014.
I samband med den storskaliga exploateringen av Norra stationsområdet revs Norra stations expeditionsbyggnad, det s.k. Klockhuset för att ge plats för kontor och bostäder. Klockhuset berättade om områdets historia som järnvägsstation och godsterminal. Trots den höga exploateringsgraden i området gavs inget utrymme för integration av äldre bebyggelse som kunde visa stadens årsringar. Att bevara gamla byggnader i nya områden skapar historisk mångfald och en historiskt varierad stadsmiljö. Modernister brukar tjata om vikten av årsringar, men det gällde visst inte i detta område. Moderaterna i Stockholms stadshus hade lovat att bygga upp det rivna klocktornet på en annan plats, men enligt uppgift såldes teglet på Blocket istället.
10. Trelleborgs bryggeri revs 2016.
Trelleborg har inte många gamla byggnader kvar trots en anrik historia. Trots att det vackra gamla bryggeriet hade kunnat renoveras och omvandlats till lägenheter revs det år 2016. Istället byggdes kv Sparven på platsen som skulle efterlikna bryggeriet, men som blev en tråkig halvmesyr.
11. Centralpalatset i Östersund revs 2012.
Under 10-talet förlorade vi flera vackra gamla byggnader i bränder. Vi har tidigare skrivit ett inlägg med titeln Vad bör en stad göra när en kulturhistorisk byggnad skadas i en brand?. Huset i Arvika kanske hade säkert gått att återuppbygga, men här blev nyproduktionen hyfsat okej. När det gäller branden i Eksjö så var skadorna på trähusen så omfattande att kvarteret jämnades med marken, men en del originaldetaljer har införlivats i det nya huset. Östersunds vackra centralpalats brann år 2010 och huset revs sedan i januari 2012.
I Östersund hade byggnadens fasad kunnat räddas och renovering hade varit billigare än nyproduktion, men staden valde ändå den enklare vägen. Det blev en total rivning och istället smälldes en modernistisk klump upp på platsen. Den nya byggnaden är illa omtyckt av Östersundsborna vilket framgår i en artikel i Östersundsposten den 7 september 2015. Citat: ”Nya Centralpalatset döms ut som ”kalkon.” ”Nya Centralpalatset i Östersund sågas längs med fotknölarna och pekas ut som Sveriges sämsta arkitektur.” Byggnadsantikvarien Ola Hanneryd säger i samma artikel att ”Rivningen var inte nödvändig och beslutet fattades i strid med den detaljplan som fanns för byggnaden”. Artikeln finns att läsa i sin helhet här: http://www.op.se/jamtland/ostersund/nya-centralpalatset-doms-ut-som-kalkon
12. Birgits hus i Borås revs 2019.
Borås är en av de städer som drabbades hårdast av rivningshysterin under 1900-talet. Få gamla hus överlevde, men som ett under överlevde Birgits hus omgiven av modernistiska klumpar. Det lilla charmiga huset låg på Mariedalsgatan 11 och var byggt 1896. Fastighetsägaren Hökerums bygg kastade ut den sista hyresgästen 2019. Systrarna Sofia och Elin som drev en butik i huset var mycket ledsna och besvikna hur Borås stad och byggherrar bemött och hanterat deras verksamhet samt Birgits hus. Ingen nåd visades och huset förintades med all hast. Självklart planeras en låda på platsen.
13. Kirunas centralstation revs 2017.
De flesta har hört talas om att Kiruna håller på att flytta sitt centrum på grund av gruvdriften. Många av oss har läst hur duktiga de har varit på att flytta många hus istället för att riva dem, men det skrivs inte lika mycket om hur många gamla hus som faktiskt har rivits. Flera av de äldre trähusen har rivits under andra halva av 10-talet, men värst av allt är att den kända centralstationen revs år 2017. Stationshuset var byggt av handslaget skånskt tegel efter ritningar av den kände arkitekten Folke Zettervall. Huset byggnadsminnesförklarades den 21 augusti 1986 tillsammans med ett antal stationshus i Statens järnvägars ägo. Trots detta blev det rivning istället för flytt och stationshuset är nu ett minne blott.
14. Den gamla gymnastiksalen i Gällivare revs 2017.
Gällivare har inte många gamla byggnader kvar och nu är ytterligare en borta. Ungdomens hus var en gammal gymnastiksal från 1914 som revs år 2017 till förmån för ett nytt s.k kunskapshus med plåtfasader. Gällivare är en stad med gott om plats så det gamla kunskapshuset hade kunnat smällas upp någon annan stans eller åtminstone så hade den gamla byggnaden kunnat bli en del av det nya kunskapshuset.
15. Rivning i gamla stan i Kalmar år 2015
Ett gathus från 1800-talet med två tillhörande gårdshus i kvarteret Mältaren vid Proviantgatan på Kvarnholmen i Kalmar revs 2015. Det handlade om ett hus som var välbevarat såväl exteriört som interiört med flera värdefulla detaljer så som helfranska dörrar, kakelugnar och ursprungliga snickerier. Det var sedan tidigare utpekat i det kommunala bevarandeprogrammet, men fastighetsägaren ville riva och bygga nytt. Kommunen lämnade rivningslov trots att både länsmuseet och länsstyrelsen ville se att byggnaden bevarades och skyddades. Som vanligt anfördes att husen var i för dåligt skick för att det skulle vara rimligt att renovera. På platsen idag står istället en tråkig halvmesyr utan arkitektur. Därefter har ytterligare några gamla hus i Kalmar rivits och nu har det gått så långt att länsmuseet har börjat oroa sig. Den 9 februari räknades flera rivna och hotade hus upp i en längre artikel i tidningen Barometern, se Länsmuseet: ”Lite av ett hot mot Kalmars kulturvärden”
16. Nykroppa skola revs 2019.
Den vackra gamla skolan i klassicistisk stil, sannolikt uppförd på det sena 1800-talet, revs på grund av en omorganisation inom skolväsendet. Skolan var en av de ståtligare byggnaderna på orten. Hade det inte gått att hitta ett annat användningsområde för en så vacker byggnad?
17. Halva kvarteret Merkurius revs 2019
Merkurhuset i kvarteret Merkurius alldeles intill vattnet i centrala Göteborg hade klarat sig i 120 år utan större exteriöra förändringar. Tyvärr överlevde det inte år 2019. Ersättare blir, föga förvånande, en låda helt utan hänsyn till det som finns kvar av kvarteret. Ovärdigt, inte minst för en plats som enligt kommunen är det bästa läget i hela Göteborg.
18. Umeås gamla lasarett revs 2018
Det gamla lasarettet i Umeå revs 2017. Byggnaden var uppförd först 1907 och rotundan 1921. Rivningen skedde efter en lång strid om rivningen av husen. I april 2015 beslutade en knapp majoritet av politikerna i byggnadsnämnden i Umeå om rivningslov. Argumentet var att 11000 kvadratmeter lasarett ger plats åt ett 33000 kvadratmeter nytt psykiatrihus, dvs mer yta.
19. Rosa Huset i Umeå revs 2013
Det vackra bostadshuset som låg i förgårdslinjen vid Storgatan var uppfört 1905 efter ritningar av C A Sandström och låg inom ett riksintresseområde. Byggnadsnämnden i Umeå ville bevara huset med hänsyn till kulturhistoriska värden men fastighetsägaren överklagade beslutet i flera instanser och vann till slut.
20. Huset i Arboga centrum revs 2019
I rivningsresten Gropgården i Arboga hade endast ett hus överlevt rivningshysterin. Styrestaden fastigheter lät dock riva det år 2019 för att bygga ett nytt kvarter som de säger ska ”fylla ett tomrum i staden med 38 nya hyreslägenheter från ett till fem rum och kök”. Kunde inte det gamla huset ha blivit en del av detta?
Rivningsbonus. Rivningen på gågatan i Borlänge.
När vi var färdiga med detta inlägg blev vi tipsade om ytterligare ett rivet hus som härmed blir nummer 21 då vi i Arkitekturupproret har en ovanlig kärlek till Borlänge. Borlänge blev år 2018 framröstad till Sveriges fulaste stad. Staden har inte många vackra gamla hus kvar, men trots detta revs ett av de få gamla husen på Målaregatan 2016 och ersattes självklart av billigaste möjliga låda.
Svenska Byggnadsvårdsföreningen
Gula Listan, Svenska Byggnadsvårdsföreningens urval av hotade, rivna (i några fall räddade) kulturhistoriska byggnader och miljöer i nutid.
Svenska Byggnadsvårdsföreningens Facebooksida
I denna presentation och efterföljande paneldebatt förklarar Kristina Berglund hur det man aldrig trodde skulle kunna hända igen nu sker mitt framför våra ögon medan politiker står handfallna eller hejar på (oavsett vilket block som har makten i varje enskild kommun). Rapporten finns här: Hur kunde det bli så här?
Läs också: Som om det vore krig – Om ett svenskt kulturarv i fritt fall av Peter Sörensen
Övriga grupper och organisationer
Genom de många nya hoten mot kulturarvet så finns nu mängder med sammanslutningar, organisationer och grupper engagerade i kulturarvet, både etablerade och nyare, mer informella. Några exempel:
Samfundet S:t Erik (Stockholm)
Blasieholmens vänner (Stockholm)
Rädda Petersvik (Sundsvall)
UPPROP KULTURARV (10 organisationer i samverkan)
Debattartikel i Dagens Samhälle: Värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer
Axplock av andra artiklar
Norrtelje Tidningar (2010-03-29) Hur gör vi för att rädda kulturarvet?
Sydsvenskan (2012-03-09): Rivningen av stiftelsehus skapade starka känslor
SvD (2014-01-18): Husrivningar i Stockholm
Byggnadsvårdsföreningen (2014-03-17): Nutida rivningsraseri i Sundsvall
SvD (2014-01-18): Rivningsvåg i Stockholm
DN Kultur (2014-04-07): En ny rivningsvåg rullar in över Stockholm
Stadsmuseet (2014-01-23): Rivningsvåg i Stockholm?
SvD (2015-01-16): Så river man det k-märkta Stockholm
SvD (2015-03-01): När det exklusiva blir grönt och rättvist
SvD (2015-03-18): Kulturvandalism slår mot folks identitet
Hallands Nyheter (2015-06-12): Kulturexperter vill att Caprinus bevaras
Aftonbladet (2016-08-29): ”Stan mördas – mitt framför våra ögon”
Arkitekten (2016-12-20): Kulturarv i förändring
Arkitekten (2916-12-21): ”Riv inte kvarteret Röda bryggan!”
GP (2016-12-26): Varning för ny rivningsvåg
NT (2017-02-26): Oron över att 1700-talshusen blir allt färre
GP (2017-07-18): SKL varnar för rivningsvåg
Frilagt Hässleholm (2017-11-09): Karlsson får riva en av villorna på Åkaregatan
SvD (2018-01-11): ”Stoppa rivningsvågen – den skadar stadens själ”
Västerbottens-Kuriren (2018-02-14): Riv inte gamla sjukhuset
Fastighetssverige (2018-05-17): Negativ utmärkelse återupplivas
SvD (2018-01-25): Nya Astoriahuset ger girigheten ett ansikte
Hotade grönytor
Även gröna lungor hotas när träd sågas ned och parker bebyggs.
DN (2015-03-31): Stina Oscarson: Dags att väga in skönheten i stadsplaneringen
Här står den gamla flickskolan från 1778 i rokokostil med brutet tak. Byggnaden har status som kulturminne och kommer stå kvar men till stora delar försvinna bakom ett sjuvånings bostadshus med garage och affärslokaler. Argumenten är tidstypiska: attraktionskraft, stadsutveckling, potential att hävda sig mot andra städer och så bostäder (fast det bara handlar om 70 lägenheter).
Sorgligt att vår fantasi inte sträcker sig längre när vi vill utveckla städer. Ja, byggherren har uppenbarligen fått tillåtelse att hugga ner lindallén framför flickskolan till ett pris av 75 000 kr per lind. Frågan är av vem? Vem kan egentligen ge tillåtelse att hugga ner en lindallé? Och vem har satt priset? Grundat på vad?